Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsplatsförlagd utbildning, APU, kan fungera och upplevas av kvinnliga elever på gymnasieskolans byggprogram samt vilka hinder/möjligheter handledarna upplever när det gäller att handleda kvinnor i denna mansdominerade bransch. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats och är därmed förståelseinriktad och vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat tre kvinnliga APU-elever och deras tre handledare. Resultatet av undersökningen visar att de kvinnliga eleverna, bland annat på grund av bristande information, blir osynliggjorda och handledarnas ambition att ”behandla alla lika” bidrar inte till jämställdhet. Kvinnorna i studien har en framtidstro men ses av handledarna som en ”engångsföreteelse” och deras yrkesval tas inte på fullt allvar. Byggbranschen säger sig vilja locka fler kvinnor till yrket. ”Traditionen” framförs som ett hinder för detta. För att undanröja detta hinder krävs utbildning och förändring av grundläggande värderingar om ”manligt” och ”kvinnligt”.

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ”casemetoden” som inlärningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik undervisningsform, som ”casemetoden”.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras. Läraren ser positiv på att använda casemetoden i undervisningen med syfte att stimulera elevers initiativ- och analysförmåga. Dessutom visade resultatet att casemetoden bör kombineras med andra undervisningsformer t.ex. föreläsning och rollspel.

Handledning i verksamhetsförlagd utbildning är något som alla sjuksköterskestu-denter genomgår under utbildningen. Det ingår även i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som påverkar denna handled-ning är således givande både för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan på handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning. Intervjuerna analyserades med fenomenografisk ansats. Resultatet delades in i sex olika beskrivningskategorier; studentens personlighet, studentens kommunika-tionsförmåga, studentens personliga styrka och kurage, studentens förmåga till reflektion, studentens förmåga att hantera situationer samt studentens attityd. Slutsatsen är att studenters egenskaper tycks kunna påverka handledningen och praktiken. Att medvetandegöra vilka dessa egenskaper är utgör ett viktigt steg för att öka förståelsen för studentens tankar och känslor inför praktiken. Detta kan både studenter och handledare dra nytta av för att lättare kunna bemöta varandra och på så sätt skapa en bättre lärandemiljö. / Preceptorship is something that all nursing students come across as a part of their training. It’s also a part of the nurse’s job to preceptor students. Examining the factors affecting preceptorship is useful both for nursing students and registrated nurses. The aim of this study was to examine, from a student perspective, which personal characteristics in nursing students that could affect preceptorship in clinical education. The method used was qualitative interviews of six nursing students, currently in clinical education. The interviews was later analysed with fenomenographic approach in order to find out the qualitatively different ways that students perceived the phenomenon. The result was divided into six describ-ing categories; the student’s personality, the student’s ability to communicate, the student’s personal strength and courage, the student’s ability to reflect, the student’s capability to handle situations and the student’s attitudes. The conclu-sion is that students' characteristics appear to affect their preceptorship and clinical education. To raise awareness about what these properties are represents an important step to a better understanding of the student's thoughts and feelings about the clinical education. Both students and preceptors can take advantage of this in order to interact in an easier and better way, thus creating a better learning environment.

Det råder brist på läkare i Sverige och landstingen kommer att behöva rekrytera läkare från andra länder för att klara av framtida behov. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur det är att komma till Sverige och arbeta som läkare om man genomfört sin utbildning i något annat land och undersöka de faktorer som gör att man trivs. Jag utgår ifrån att trivsel bidrar till att de vill stanna kvar på sina arbetsplatser även om faktorer såsom hemlängtan och andra karriärmöjligheter kan göra att läkarna ändå flyttar tillbaka, faktorer som en trivsam arbetsplats inte kan kompensera för. Studien är kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. En tematisk analys av resultatet presenteras och diskuteras utifrån relevanta teorier och tidigare forskning. Resultatet visar att läkarna upplever en stor osäkerhet vid ankomsten som beror till största delen på bristande språkkunskaper och avsaknaden av stöd från familj. Handledare, mentorer och chefer bidrar med stöd i stor utsträckning och stödet från dem kanske kan hjälpa läkarna att hantera negativa faktorer som stress och professionell osäkerhet. Intressant för framtida forskning skulle vara att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska och utländska läkares upplevelse av trivsel och vad det beror på. / There is a shortage of doctors in Sweden and county councils need to recruit physicians from other countries to cope with future needs. The purpose of this thesis is to find out what it is like to come to Sweden to work as a doctor if the education was completed in another country and to investigate the factors that make them thrive and experience job satisfaction. I assume that job satisfaction makes them want to remain at their jobs, even if factors such as homesickness and other career opportunities can contribute to the fact that doctors still wants to move back, factors a pleasant workplace cannot compensate for. The study is qualitative and five semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis of the results are presented and discussed on the basis of relevant theories and previous research. The results show that doctors are experiencing great uncertainty initially due in most part to a lack of language skills and the lack of support from family. Tutors, mentors and managers contribute support to a large extent and the support from them might help foreign doctors cope with negative factors such as stress and professional uncertainty. Interesting for future research would be to examine whether there is any differences between Swedish and foreign doctors experience of job satisfaction and what it depends on.   Keywords: foreign doctors, wellbeing, support, tutors, coping

Denna studie belyser erfarenheter som studenter från Sjöfartshögskolan i Kalmar upplevt under deras fartygsförlagda praktik gällande handledarens förmåga att planera, dokumentera och anpassa den fartygsförlagda praktiken utefter studenten utbildningsbehov. Denna studie undersöker också hur involverad och engagerad handledaren är i studenterna som kommer ombord och om studentens kön kan påverka handledningen. Insamling av information genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer ger svar på studiens syfte och mål. Resultatet visade tydligt att handledarna varit i de allra flesta fall ointresserade av att handleda studenter samt att handledningen i de flesta fall lämnas över till lägre rang ombord, exempelvis till andrestyrman och matroser. Resultatet visade även att vilket kön studenten har kraftigt kan påverka handledningen som erbjuds. Vidare framkommer det även att den sista perioden upplevde respondenterna en bättre handledning, då mer tid på bryggan erbjudits och handledaren visat större intresse av att prata och ta kontakt med studenterna. Däremot var avsaknaden för avsatt tid med handledaren för planering och vidare utveckling ett problem enligt respondenterna.

Syftet är att undersöka innebörden av handledares förutsättningar och förmågor att möjliggöra lärande för studenter under den verksamhetsförlagda utbildningen och att lyfta fram goda exempel som både direkt och indirekt kan hjälpa handledare till självreflektion och till att utveckla sin handledarfilosofi- och praktik. Studien bygger på enskilda intervjuer med handledare och fokusgruppsamtal med studenter inom lärarinritningarna förskola, grundskola och fritidshem. Det samlade materialet har bearbetats med hjälp av tematisk analys, vilken har framträtt som två huvudgrupper; förutsättningar för god handledning och handledares förmågor att genomföra god handledning. Materialet har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv vilket också utgör grunden för denna studie. I resultatet framträder faktorer som utgör god handledning, dessa är handledarutbildning, tidigare erfarenheter av ledarskap, motivation för uppdraget samt arbetslagets stöd och bidrag. Det är också handledares egna förmågor till uppdragsfokus, att skapa struktur och ordning och att metakommunicera, även förmågor att skapa tillåtande och utvecklande miljöer genom ömsesidigt och multipelt lyssnande, individanpassning och ömsesidigt reflekterande och lärande, att ge studenten möjligheter att pröva och ompröva i praktiken samt att eftersträva balans i bedömningen. Sammantaget är handledaruppdraget en stor uppgift som behöver lyftas och kontinuerligt följas upp för att kvalitet och likvärdighet ska möjliggöras, för blivande lärares skull – och för barnens. / The purpose is to investigate the significance of supervisors' prerequisites and abilities to enable learning for students during the internship program and to highlight good examples that can both directly and indirectly assist supervisors in self-reflection and in developing their supervisor philosophy and practice. The study is based on individual interviews with supervisors and focus group interviews with students in the teacher educations preschool, elementary school and after school programme. The collected material has been processed using thematic analysis, which has emerged as two main groups; prerequisites for good supervision and supervisor's abilities to conduct good supervision. The material has been interpreted from a socio-cultural perspective, which also forms the basis for this study. The results show factors that constitute good supervision, these are supervisor education, previous experiences of leadership, motivation for the assignment and the work team's support and supplement. It is also the supervisor's own abilities for mission focus, to create structure and order and to meta-communicate, also the ability to create permissive and developing environments through mutual and multiple listening, individual adaptation and mutual reflective and learning, to give the student opportunities to try and re-try in practice and to strive for balance in the assessment. All in all, the supervisor assignment is a major task that needs to be highlighted and continuously monitored in order for quality and equivalence to be made possible, for the sake of prospective teachers - and for the children.

Ett bra introduktionsprogram är grundläggande för en lång framgångsrik karriär och gör det lättare för den nyexaminerade att lära sig, då övergången från studier till att börja arbeta som en legitimerad röntgensjuksköterska kan vara en stressig period. Syftet med denna studie var att undersöka nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av introduktionen på en ny arbetsplats. Data samlades in till denna studie genom att intervjua nio röntgensjuksköterskor som tagit examen sommaren 2014. Dessa röntgensjuksköterskor arbetar på röntgenkliniker i mellan- och södra Sverige. All insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys och det resulterade i tre kategorier: Introduktionsprogrammet, Handledarnas kunskap och egenskaper och Sociala relationers betydelse och påverkan. De nyexaminerade röntgensjuksköterskorna upplevde att introduktionen var tillräcklig och bra. Det fanns vissa delar som var mindre bra, till exempel att de blev räknade som en av den ordinarie personalen medan de hade introduktion. Alla informanter ansåg att det blir bäst ifall de har en specifik handledare i början av introduktionen, då det lätt kan bli förvirrande med flera handledare. / A good introduction program is essential for a long successful career and makes it easier for new graduates to learn. As the transition from studies to beginning working as a licensed radiographer can be a stressful period. The purpose of this study was to investigate the new graduate radiographers experience of the introduction at a new workplace. Data was collected for this study by interviewing nine new graduate radiographers who graduated in the summer of 2014. These radiographers are working on radiology departments in central and southern Sweden. All collected data was analyzed using content analysis and it resulted in three categories: Introduction program, The preceptors knowledge and qualities and Social relationships importance and impact. The new graduate radiographers felt that the introduction was sufficient and good. There were some parts that were less good, for example, they were counted as one of the regular staff while they still had the introduction. All the informants believed that it will be best if they have a specific preceptor in the beginning of the introduction, as it can easily become confusing with several preceptors.

Att handleda studenter på klinisk undervisnings avdelning (KUA) har bedrivits under ett tjugotal år. Studenter från olika utbildningsprogram inom hälso- och sjukvårdsutbildningar utvecklar sin interprofessionella kompetens under en tvåveckorsperiod. Studier visar att interprofessionellt lärande ger studenter en möjlighet att dels få en helhetssyn av patientens vårdbehov dels ökar förståelsen för varandras yrkesroller och kunskaper. Få studier har fokuserat på handledarnas erfarenheter inom detta ämne och om sin roll på KUA. Studiens syfte var att beskriva fenomenet KUA handledare genom handledares uppfattning om rollen som interprofessionell handledare och interprofessionellt lärande på KUA. En kvalitativ metod användes och 19 interprofessionella handledare från professionerna, arbetsterapi, läkare, sjukgymnast och sjuksköterska intervjuades individuellt. Texterna bearbetades och analyserades utifrån innehållsanalys. Utifrån analysen identifierades tre kategorier, ”handledaren”, ”handledningen” och ”KUA konceptet”. Det visade sig att interprofessionella handledare har ett genuint intresse och engagemang för handledning, studenter, pedagogik och samarbete. Olika strategier används i den interprofessionella handledningen. Handledarna arbetar med teamet i fokus dels för studenters lärande, dels för att visa på teamets betydelse för patientens vård i hälso- och sjukvård. KUA konceptet kräver både tid och engagemang av handledarna men uppfattas som ett bra koncept där studenterna tillsammans kan utveckla det interprofessionella samarbetet. Handledarnas inställning till studenters lärande och handledning gör skillnad i handledningen. Att vara interprofessionell handledare kräver kunskaper om såväl pedagogik som grupp och grupprocess. Studentteamens kunskaper driver KUA vilket påverkar handledningen. KUA konceptet har en positiv inverkan på handledarna och interprofessionell handledning uppfattas som stimulerande och utmanande. / Supervising students in a clinical training ward (CTW) has been used for some 20 years. Studies show that interprofessional learning gives students an opportunity to get a comprehensive view of a particular patient’s health-care needs, as well as an increased and mutual understanding of their colleague’s position and knowledge. Only a few studies have focused on the supervisor’s view of his or her own role within the activity of the CTW. The purpose of the study was to describe the CTW supervisor and his or her own perception of her role as an interprofessional supervisor as well as to describe interprofessional learning on its own at the CTW. A qualitative method was used, and 19 interprofessional supervisors from and within occupational therapy, along with physicians, physiotherapists, and nurses, were interviewed. The texts were content-analysed. Three categories were identified: ‘the supervisor’, ‘the supervision’, and ‘the concept of CTW’. It turned out that the interprofessional supervisor has a genuine interest and commitment to supervise, to work pedagogically, to collaborate, and to work with students. The supervisors all used different strategies, and they worked with the team in focus, partly for the benefit of the students but also to show the team’s importance in relation to the patient’s health care situation. The CTW concept requires lots of time and dedication from the supervisor, but it is perceived as a good concept where students can develop interprofessional collaboration. The supervisor’s understanding and approach to student learning makes a huge difference in the process of supervision. Being an interprofessional supervisor requires a pedagogical knowledge and understanding of a group and of the group process. The student’s team knowledge influences the CTW, which affects the supervision. The concept of the CTW has a positive impact on the supervisors, and the interprofessional supervision is perceived to be stimulating and challenging.

No description available.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate the information use in teacher education students’ degree projects. The first study is a reference analysis used to categorize the cited sources in 33 degree projects from the teacher education program at one Swedish university. The aim was to find out what types of sources were used, in particular the amount of citations to scholarly publications. The results of the reference analysis showed that the majority of sources used were text books. Scholarly publications amounted to 10% of the citations and scholarly articles were scarcely used. The second study consists of semi-structured interviews with six supervisors to gain understanding of their functions in relation to information use and to find out what judgements supervisors make of the reliability of sources. The supervisors were found to have four functions: suggest literature, refer students to the library, guide selection of sources and instruct on the use of literature. Doctoral theses, scholarly articles and research based literature are source types with a high degree of reliability according to the supervisors, while sources without a foundation in research were considered to have a low degree of reliability. The interview data was analysed using Norman Fairclough’s model of critical discourse analysis and the cognitive authority of source types was discussed. This thesis identifies a discrepancy between sources used by students and the supervisors’ judgements of reliable sources and the conclusion is that increased knowledge and use of scholarly publications holds a potential for teacher education and the teaching profession.