Bakgrund: Operationssjuksköterskor har ett ansvar för säker vård och patientsäkerheten inne på operationssalen. Deras yrke innebär också att vara handledare för blivande operationssjuksköterskor. Handledarrollen kräver kompetens och erfarenhet för att ge studenten god handledning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av att handleda studenter. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor som har erfarenhet av att handleda studenter. Datamaterialet analyserades med hjälp av latent innehållsanalys. Resultat: Handledarna belyste tre centrala områden som resultatets kategorier byggdes på. Det första området var tid där tidsbristen sågs minska förutsättningarna att bli den bästa versionen av handledare enligt dem själva. Andra området var vägleda och hur de uppfattade vägledning av studenter till deras blivande yrke. Tredje området handlar om vilket stöd de fick och vilket stöd de önskade skulle finnas under handledarperioden. Slutsats: Genom ökad förståelse för hur operationssjuksköterskan upplever handledarrollen kan stöd ges för bättre kvalité på handledningen av studenter och detta kan i sin tur bidra till patientsäkerheten. / Background: Operating nurses have great responsibility for safe care and play a significant role in the operating room to maintain patient safety. Their profession also includes supervising prospective operating nurses. The role as a supervisor requires competence and experience. Aim: The purpose of the study was to investigate operating nurses´ experience of supervising students. Method: The study has a qualitative method. Data collection was conducted through semi-structured interviews with eight operating nurses who have experience of mentoring students. The data material was analyzed using qualitative latent content analysis. Result: The participants highlighted three key areas on which the result was built. The first area was where a lack of time was seen to reduce their chances of being the best kind of supervisor in their own opinion. The second area was the supervisor role itself and how they perceived it. The third area concerned guiding and how they received and what support they wanted while mentoring/supervising students. Conclusion: Through increased understanding of how the operating nurses perceive the mentor role, support can be provided for better quality supervision for students and this can in turn contribute to patient safety.

The purpose of this report is to, with systems theory, explore how a mentor’s possible leaderships-style affected the perceived occupational safety and health, and learning experience of sea captain students during their internship. The internship is an obligatory course where the students get the opportunity to practically apply theoretical knowledge.  The only prior reports in this field focused on the perspective of the mentor and not the student. Two types of systems-theoretical leadership-styles are examined through the experience of the students, and which effect those leadership-styles have in a closed system. The methodology in the gathering of data used in this report was led interview with a set form of questions. Ten students from a maritime academy were interviewed, with the subject based in systems theory and workplace environment. The results of the interview were analysed with the help of system theory. The result of the study concluded that one of the leadership styles could partly be connected to a positive experience of their mentor and learning experience, but neither of the leadership styles could be connected to discomfort or insecurity during the time on-board. Also, other factors, such as the mentor’s experience and background, and chemistry between the parties, affected the students experience. / Arbetets syfte var att med systemteori undersöka hur handledares eventuella ledarskapsstilar påverkade sjökaptensstudenters upplevda arbetsmiljö och lärande under den fartygsförlagda utbildningen. Den fartygsförlagda utbildningen är ett obligatoriskt moment där studenterna får möjlighet att praktiskt tillämpa teoretisk kunskap. Den enda rapport som fanns inom detta fält fokuserade på handledarens, och inte studentens, perspektiv. Två systemteoretiska ledarskapsstilar granskas mot studenternas upplevelse och vilken gränsöverskridande effekt de kan ha i ett slutet system. Datainsamlingsmetoden i denna rapport var en planerad intervju efter ett intervjuformulär. Intervjuerna genomfördes med tio studenter från en sjöfartshögskola med basis i systemteori och arbetsmiljö. Intervjuernas resultat granskades med hjälp av systemteori. Resultatet av studien visade att en av ledarstilarna kunde delvis kopplas med en positiv handledarupplevelse och gott lärande, men en ingen av ledarstilarna kunde heller kopplas till vantrivsel eller osäkerhet under tiden ombord. Även andra faktorer, såsom handledarens erfarenhet och bakgrund, samt personkemi påverkade studentens upplevelse.

Bakgrund: Futurum- akademin för hälsa och vård är Region Jönköpings läns (RJL) verksamhet för forskning och utbildning. Där befann vi oss i fem veckor för att observera verksamheten och samla in underlag som ligger till grund för vårt examensarbete. Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka VFU-ansvarigas uppfattningar om och användningsområde av den nuvarande kursvärderingen som studenterna fyller i efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom RJL. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Målgruppen i studien är VFU-ansvariga. Slutsats: Sammantaget visar resultatet att Futurums kursvärdering är i behov av att revideras. Det underlaget vi har samlat in visar de uppfattningar som de intervjuade VFU-ansvariga har angående kursvärderingen. Resultatet visar att svaren på kursvärderingen kan ligga till grund för verksamhetens kvalitetsarbete. Gällande omfattningen av hur verksamheterna använder sig av det sammanställda resultatet från kursvärderingen som de får från Futurum skiljer sig åt. / Background: The Futurum Academy for Health and Care is Region Jönköping County's (RJL) activity for research and education. We were there for five weeks to observe the operations and collect data that is the basis for our thesis.  Purpose: This assignment aims to investigate VFU managers' perceptions and use of the current course evaluation that the students fill in after completing the placement within RJL.  Method: We have chosen to use a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The target group in the study are VFU-managers.  Conclusion:  Overall, the result shows that Futurum's course valuation requires revision. The data we have collected shows the perceptions that the interviewed VFU managers have regarding the course evaluation. The result shows that the answers to the course evaluation can form the basis of the organization's quality work. Regarding the extent of how the organizations use the compiled results from the course valuation that they receive from Futurum, they differ. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

Bakgrund: I sjuksköterskeutbildningen ingår kliniska placeringar som har för avsikt att integrera studenten från högskola till yrkesliv. Det ingår i sjuksköterskans roll att handleda. Handledare har en betydande roll i hur studenten kommer uppleva sin praktik. En god relation är grundläggande. I dag finns en stor brist på erfarna sjuksköterskor. Miljön inom akutsjukvården är ofta stressig och sjuksköterskan måste ständigt anpassa sig, vilket kan påverka den personcentrerade vården och patientsäkerheten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter inom akutsjukvård. Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatanalysen omfattar tre kategorier sjuksköterskors upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter: Givande, Stress och utmaning samt Relation och ömsesidighet. Slutsats: Vilja och motivation till att handleda bör finnas. Även en ömsesidig relation mellan handledare och student. Akutsjukvården genomsyras av tidsbrist och stressig arbetsmiljö där patientsäkerheten kan riskeras. För god handledning och relation behövs öppen kommunikation. Studien kan appliceras i större skala för att främja förbättringsarbete. / Background: In nursing education there are clinical placements with the intention to integrate the student from the university to a professional life. A part of the nurse's role is to mentor nurse students. Mentors have an important role regarding how the student will experience their clinical placement. A mutual relationship is fundamental. Today there is a great shortage of experienced nurses. The environment within emergency medical services is often stressful and nurses must constantly adjust themselves, which can impact on patient-centered care and patient safety. Aim: The aim of this study is to illustrate nurses’ experiences of mentoring nurse students in emergency medical care. Method: The study is of qualitative semi-structured interviews with five respondents. The interviews were analysed through a qualitative content analysis. Result: The result analysis generated three categories regarding nurses' experiences. Gratifying, Stress and challenge and Relationship and mutuality. Conclusion: A will and motivation to mentor should exist. Even so, a mutual relationship between mentor and student. Emergency medical services are imbued by a lack of time and a stressful work environment which can risk patient safety. For good mentorship, open communication is required. The study can be applied on a larger scale to promote work of improvement.

Denna studie genomfördes på ungdomar mellan 20 – 24 år i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram Jobbgarantin för ungdomar. Studiens syfte var att beskriva och analysera betydelsen av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram Jobbgarantin för ungdomar. Sju ungdomar intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån begrepp från SCCT, Bourdieus kapitalbegrepp och andra begrepp som exempelvis hierarkisering, disciplinering och omstrukturering. Utifrån analysen av ungdomarnas berättelser visar studien på att ungdomarna upplever Jobbgarantin och Arbetsförmedlingen olika. Kombinationen av förväntningar ungdomarna har på exempelvis myndigheten, arbetsmarknadsprogrammet, personalen, handläggarkontakten och responsen ungdomarna får av dessa, är vad som leder till att ungdomarna har bra eller mindre bra upplevelser av Jobbgarantin och den statliga myndigheten. Det mest framträdande i studien är att ungdomarna upplever arbetsmarknadsprogrammet och Arbetsförmedlingen olika beroende på engagemanget handledarna och handläggarna visar dem. Myndighetspersonalens engagemang tillsammans med miljöerna ungdomarna utför sina jobbsökaraktiviteter i, spelar en avgörande roll för vad ungdomar tycker om Jobbgarantin och hur de bestämmer sig för att uppfatta programmets och Arbetsförmedlingens inverkan på arbetssituationen. Ungdomarna som utför sina jobbsökaraktiviteter i Jobbgarantin på arbetsmarknadsprojekt och privata arbetsförmedlingar, har goda upplevelser av programmet och dess inverkan på arbetssituationen. Dock kunde flera ungdomar paradoxalt nog uppleva att Arbetsförmedlingen inte har en påverkan i deras arbetssituation, när myndigheten de facto har det.

Syftet med studien var att undersöka VFU-handledares syn på förskollärarstudenters förutsättningar till progression under VFU. Studien belyser VFU-handledarnas erfarenheter av och uppfattningar om förutsättningar för studenters progression under VFU:n i allmänhet och under studentens sista VFU-period i synnerhet. Tidigare forskning visar att det finns en komplexitet kring den växelverkan mellan de två utbildningsdelarna i utbildningen, högskoleförlagd utbildning och verksamhetsförlagd utbildning. Integrationen mellan teori och praktik sker inte i den utsträckning som förväntas. Vidare visar tidigare forskning att förväntningar och ambitioner hos studenten behöver anpassas till handledarens erfarenheter av och uppfattningar om tankar kring lärande och undervisning. Handledares egna målsättningar för studentens progression visar sig i sättet de handleder, handledaren ser sig som förmedlare av kunskap. Frågeställningen som studien utgick ifrån var: Vilka förutsättningar under studenters VFU behöver finnas enligt VFU-handledarna? Empirin inhämtades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju VFU-handledare inom förskollärarprogrammet. Ur bearbetning och analys av empirin framkom fyra kategorier: gemensamt projektet, ömsesidigt engagemang, gemensam repertoar och gemensam reflektion och progression. Resultatet visar att VFU-handledarna uppfattar att stöd i olika former är en förutsättning för studenters progression under VFU:n. Studentens eget intresse och engagemang i sin utbildning är också en viktig förutsättning för lärande. Handledarna betonar vikten av att studenterna behöver kunna kommunicera, både med vårdnadshavare och barn men också med handledarna. De beskriver hur de då kan utveckla sitt handledande och tillsammans med studenten tydligt se progressionsområden. Att de har ett gemensamt projekt, där progressionen för studenten är viktigt.

Under sjökaptensutbildningen ska teoretiska studier varvas med fartygsförlagdutbildning. Detta görs för att utöver skolans teori få känna på verkligheten och att ipraktiken ta till sig de kunskaper som behövs för att efter examen vara vakthavandebefäl ombord. Under den fartygsförlagda praktiken ska eleven bli lotsad av enhandledare som guidar och hjälper för att tiden ombord skall bli så effektiv och givandesom möjligt. Vi ville undersöka hur elever upplever handledarskapet ombord med fokuspå om det eventuellt är några skillnader beroende på vilken praktikperiod eleven befannsig i. Detta gjordes med hjälp av en kvalitativ metod genom fokusgrupper med syfte attfå utförliga och ingående svar. Det framkom vissa skillnader mellan den tredjepraktikperioden kontra de andra två sett till vilka arbetsuppgifter man fick göra samt hurbesättningen såg på eleven i form av förväntade kunskaper och vilket fritt ansvar somgavs eleven. Dock blev det tydligt att en god relation till sin handledare, oavsett vilkenpraktikperiod eleven befann sig i, var av väsentlighet för en lyckad praktik. Eventuellinverkan i handledarskapet beroende på kön och ålder hos handledaren var också någotvi ville undersöka. Kvinnliga handledare visade sig vara något mer sympatiska men denstörsta skillnaden fanns beroende på vilken ålder handledaren hade. En yngrehandledare ansågs generellt som mer uppskattad då denne hade ett större engagemangoch en större vilja att lära ut. / During their time at the “captain’s program”, students alternate theoretical studies with practical experience aboard ships. This combination aims to give them a taste of real-world situations alongside classroom learning, helping them develop the skills they need to be in charge on a ship after graduation. During their time at sea, students areguided by mentors who help them make the most of their experience onboard. Wewanted to investigate how students feel about this mentorship, particularly if it differsdepending on which stage of practical training, they're in. We used a qualitative methodusing focus groups to get detailed and thorough answers. We noticed some differencesbetween the third training period and the earlier ones, like the tasks students were givenand how they were viewed by the crew. But what mattered most was having a goodrelationship with their mentor, no matter at what stage they were in their teaching. Wealso investigated whether the mentor's gender and age had any impact on their teaching.Female mentors were seen as a bit more sympathetic, but the biggest difference wasage. Younger mentors were generally more appreciated because they were moreengaged and eager to teach.

Abstrakt I den svenska sjökaptensutbildningen ingår 360 dagars fartygsförlagd utbildning. Under utbildningen ombord finns en utsedd handledare till hjälp för att utveckla och stötta studenten. Syftet med denna studie är att belysa handledares upplevelser av studenters förmåga att hantera tiden ombord, uppfattningen om den egna rollen som handledare samt synen på upplägget av den fartygsförlagda utbildningen. Studien utgörs av en kvalitativ intervjustudie där sju yrkesverksamma handledare från fyra olika rederier har intervjuats. Valet av en kvalitativ studie bestående av intervjuer gjordes för att kunna fånga respondenternas uppfattningar och upplevelser samt skapa en möjlighet för utvecklade resonemang. Studien avgränsas till svenska handledare för sjökaptensstudenter på svenskägda produkttankfartyg. Studiens resultat visar att handledarna är positiva till handledarskapet och de möjligheter som detta medför för studenterna men också för möjligheten att som handledare kunna påverka sina framtida kollegor. Resultatet visar också att det finns möjligheter för studenterna att kunna få ut mer av sin praktik. Ett exempel på detta är att utnyttja lediga söndagar till att fördjupa sina kunskaper, lediga dagar som för varje student är sammanlagt 52 dagar. / Abstract Within the Swedish Master Mariner programme 360 days of onboard training are included. A supervisor is designated on board during the internship, with the task of helping to develop and support the student. The aim of this study is to illuminate: the supervisor’s experiences of the student’s ability to handle their time on board, their thoughts about their own role, and the arrangement of the onboard training. This is a qualitative study in which seven supervisors, active in four different shipping companies were interviewed. The selection of this type of study was based on the fact that interviews would capture the respondents’ perceptions and experiences, and at the same time allow for them to develop their reasoning. The selection of respondents in this study was limited to Swedish supervisors for Master Mariner students employed in Swedish-owned product tankers. The study reveals that the supervisors are positive about their role and the opportunities that the training generates for the students, and also about their own influence on their future colleagues. The study also reveals that students may gain more from the internship by utilising their rest days. Each student has a total of 52 rest days during the internship.

The purpose of this study was to describe senior nurses’ expectations concerning how a digital information and communication technology systems (ICT) can contribute to the improvement of care leadership and how it can strengthen ties between the school's theoretical world and the practical clinical work-based training (WP) in nursing. The study has a descriptive design with a qualitative approach. The study involved seven leading care nurses. Data were collected through semi-structured interviews. Subject matter was analyzed based on qualitative content analysis.  The analysis yielded in a first category practical examples of how using ICT as a tool could strengthen the ties between theory and practice in order to understand the usefulness of theory in practice.  The informants also gave specific examples of ICT content that could be given to students and also to supervisors both in terms of information and education. The second category described the supervisors’ views on receiving students in clinical placements. The senior care nurses felt that at present the reception of students was unsatisfactory due to a muddled organization. It was often unclear what responsibilities they had as mentors and what the responsibility of the student was for his or her practice placement. Conclusions of the study are that the supervisors could see ICT as a tool to clarify these ambiguities. In the future it is necessary to respond to the needs of supervisors with respect to their views on what an ICT system should provide them with in order to improve their care supervision. By providing an ICT learning tool the two worlds could meet and the ties between theory and practice in the nursing program could be strengthened.

This qualitative interview study is conducted in a preschool organization. The research aim is to contribute with knowledge about pedagogical supervisors, a professional role which is beginning to take shape outside the traditional organizational form that exists in preschool. In this study a new role, the pedagogical supervisor, has been implemented as a support function in the preschool organization. The aim of the study is to increase understanding of how management, pedagogues and pedagogical supervisors are reasoning about school development processes. The specified research questions of the study are:  - How do employees in preschool organisations interpret and understand the role and the mission of pedagogical supervisors? - What structural obstacles and opportunities exists - partly in the assignment as pedagogical supervisor, partly in a preschool organization? The theoretical framework which is used to interpret and understand the empirical data is Lundquist (1987) implementation theory. To widen the perspective from the individual to the organization Ahrenfelt (2019) system theory has been supportive. The results of the study indicates that actors in a preschool organization are searching for clarity in the assignments of different professional roles in preschool. The results also indicates that the organizational positioning of a pedagogical supervisor may have an impact on how the assignment is performed. The organizational perspective shows that information platforms are important not only to create clarity in the assignments, but also to create understanding of how the image of an organization can be built up. The study includes a discussion about how the time perspective becomes an aspect of the process. Breaking cultural patterns can take time. It is also important that the actors in the process are aware that there are two parallel processes going on in a organizational transformation, the managements process and the organizationalprocess. The transparency between these processes are also implicated as an aspect in this study. In summary, the results of this study indicates that implementation of the employment can be a problem, as preschool organizational systems can be firmly rooted in traditional cultural patterns, which are difficult to change. The implication is to look beyond the traditional views of how organizations are constructed, because they can be obstacles in the process.