The purpose of this paper is to explore how practicing teachers have included their education in their teaching profession. The five teachers who were interviewed expressed that they lack experience in dealing with administrative issues, conflict management, parental contact and how to manage stress. There has been prior research on how teachers perceive their everyday working lives. Those results showed that teachers are becoming stressed by not knowing how to handle certain situations. My results showed that the teachers were to busy so they created their own methods on how to deal with phenomena that the education have not treated or discussed. The interviews were analyzed with the help of two constructivist concept, authenticity and activity .Authenticity focuses on knowledge is created and constructed by everyday situations. Activity is that knowledge is constructed by training and experience. All informants feel unprepared for what the teaching profession stands for and felt lost.

Bakgrund: Futurum- akademin för hälsa och vård är Region Jönköpings läns (RJL) verksamhet för forskning och utbildning. Där befann vi oss i fem veckor för att observera verksamheten och samla in underlag som ligger till grund för vårt examensarbete. Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka VFU-ansvarigas uppfattningar om och användningsområde av den nuvarande kursvärderingen som studenterna fyller i efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom RJL. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Målgruppen i studien är VFU-ansvariga. Slutsats: Sammantaget visar resultatet att Futurums kursvärdering är i behov av att revideras. Det underlaget vi har samlat in visar de uppfattningar som de intervjuade VFU-ansvariga har angående kursvärderingen. Resultatet visar att svaren på kursvärderingen kan ligga till grund för verksamhetens kvalitetsarbete. Gällande omfattningen av hur verksamheterna använder sig av det sammanställda resultatet från kursvärderingen som de får från Futurum skiljer sig åt. / Background: The Futurum Academy for Health and Care is Region Jönköping County's (RJL) activity for research and education. We were there for five weeks to observe the operations and collect data that is the basis for our thesis.  Purpose: This assignment aims to investigate VFU managers' perceptions and use of the current course evaluation that the students fill in after completing the placement within RJL.  Method: We have chosen to use a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The target group in the study are VFU-managers.  Conclusion:  Overall, the result shows that Futurum's course valuation requires revision. The data we have collected shows the perceptions that the interviewed VFU managers have regarding the course evaluation. The result shows that the answers to the course evaluation can form the basis of the organization's quality work. Regarding the extent of how the organizations use the compiled results from the course valuation that they receive from Futurum, they differ. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett viktigt inslag som år 2001 ersatte den tidigare praktiken i lärarutbildningen. Genom professionell handledning från en verksam och handledarutbildad lärare (handledare) ska studenterna få chansen att träna på det de lärt sig på högskolan ute i riktiga skolverksamheter för att på så vis utveckla sin framtida yrkesroll. Studenterna ska med hjälp av handledaren få planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenterna ska få chansen att utveckla sin samarbetsförmåga med arbetslag, barn/elever och vårdnadshavare. VFU ska vara bron mellan teori och praktik i lärarutbildningen men tidigare forskning och egna erfarenheter tyder på att det finns vissa brister på området, vilket leder till att studenterna hamnar mitt emellan högskolans akademiska värld och ”verkligheten” ute i den praktiska undervisningen.Studiens syfte är att beskriva lärarstudenters uppfattningar av sin senaste VFU-period. Frågeställningarna som studien söker svar på är: vilka uppfattningar har studenterna av sin VFU? Och finns det skillnader i uppfattningar av VFU beroende på vald lärarprograminriktning? Studien är av kvantitativ art och baseras på en enkätundersökning bland lärarstudenter på Högskolan i Borås, våren 2016.Ur undersökningen framgår att många av de inslag som ska vara obligatoriska under VFU:n inte genomförs i tillräckligt stor utsträckning. Studenterna upplever sig inte få tillräckligt med handledning och det framgår att det finns ett behov av att förbättra samverkan mellan högskola och VFU-platserna. Det framkommer också att studenterna ser VFU som ett mycket viktigt moment i utbildningen och att de önskar mer VFU och längre VFU-perioder.

<p>Vi har sett på vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) att pedagoger tycks bemöta eleverna olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare har vi uppmärksammat att lärarna pratar på olika sätt till flickor och pojkar. Om läraren hjälper en flicka och en pojke behöver hjälp, avbryter läraren flickans hjälp för att genast hjälpa pojken. Läraren verkar ägna mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna. Vi anser att detta är ett aktuellt ämne, då det förmodligen förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor på många skolor runt om i landet. Vi tycker det är intressant att ta reda på om eleverna märker av att de bemöts olika. Vårt syfte är att undersöka om elever upplever att de bemöts olika av pedagoger beroende på vilket kön eleverna har samt hur dessa eventuella skillnader i bemötande tar sig uttryck. Vi har använt oss av kvalitativa metoder: klassrumsobservationer och barnintervjuer. Vi har intervjuat sex flickor och sex pojkar i årskurs tre. För att kunna belysa vår frågeställning från olika håll valde vi att göra intervjuerna på två olika skolor i olika kommuner. Vi har även gjort deltagande observationer i helklass för att på så sätt ytterligare kunna bredda det material vi baserat uppsatsen på. Vi har genom vår undersökning fått större insikt i hur eleverna uppfattar bemötandet av pedagoger och sin vardag i skolan. Vår undersökning visade att både pojkar och flickor anser att pojkar får mest skäll och tillsägelser i klassrummet. Vi kom även fram till att det är pojkarna som får mest tid och uppmärksamhet av läraren. Eleverna själva märkte av att pedagogen bemötte pojkar och flickor olika i klassrummet, då de svarade att det beror på att pojkarna är bråkigare och pratigare och därmed får mer tid och uppmärksamhet. Om eleverna bortsåg från att pojkarna var bråkigare och pratigare märkte de ingen skillnad i pedagogernas bemötande.</p>

Vi har sett på vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) att pedagoger tycks bemöta eleverna olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare har vi uppmärksammat att lärarna pratar på olika sätt till flickor och pojkar. Om läraren hjälper en flicka och en pojke behöver hjälp, avbryter läraren flickans hjälp för att genast hjälpa pojken. Läraren verkar ägna mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna. Vi anser att detta är ett aktuellt ämne, då det förmodligen förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor på många skolor runt om i landet. Vi tycker det är intressant att ta reda på om eleverna märker av att de bemöts olika. Vårt syfte är att undersöka om elever upplever att de bemöts olika av pedagoger beroende på vilket kön eleverna har samt hur dessa eventuella skillnader i bemötande tar sig uttryck. Vi har använt oss av kvalitativa metoder: klassrumsobservationer och barnintervjuer. Vi har intervjuat sex flickor och sex pojkar i årskurs tre. För att kunna belysa vår frågeställning från olika håll valde vi att göra intervjuerna på två olika skolor i olika kommuner. Vi har även gjort deltagande observationer i helklass för att på så sätt ytterligare kunna bredda det material vi baserat uppsatsen på. Vi har genom vår undersökning fått större insikt i hur eleverna uppfattar bemötandet av pedagoger och sin vardag i skolan. Vår undersökning visade att både pojkar och flickor anser att pojkar får mest skäll och tillsägelser i klassrummet. Vi kom även fram till att det är pojkarna som får mest tid och uppmärksamhet av läraren. Eleverna själva märkte av att pedagogen bemötte pojkar och flickor olika i klassrummet, då de svarade att det beror på att pojkarna är bråkigare och pratigare och därmed får mer tid och uppmärksamhet. Om eleverna bortsåg från att pojkarna var bråkigare och pratigare märkte de ingen skillnad i pedagogernas bemötande.

The Swedish teacher education is continuously changing along with the understanding of learning. The teacher education at Södertörn University has an intercultural profile, which is considered modern and innovative. In this essay, students’ experiences from their practical training are analyzed to examine the correspondence between teacher practice and the modern teacher role conveyed by the University. The results show that some students have experienced practical training where the standards of the University’s teacher role were met, whereas others feel that they have not received the practical guidance needed to be able to wholly use their education in their future employment. Consensus between what the students and the tutors expect from each other is a possible reason for the lack of adequate guidance. Tutors sometimes seem uncertain of what role to adopt to provide the teacher students a constructive practical training. The issue of the role of the tutors during practical training ought to be an important discussion for teacher education. Moreover, it is important to point out that many of the involved people, both the responsible at Södetörns University and scientists are aware of the situation. A solution for this problem is likely to be considerably long-term since a beneficial solution would be an established view on teaching, from all parties involved, as something intercultural with focus on a reflective approach. The effect the intercultural teacher education has on future teaching is yet to be discovered.

Mobbning är idag ett begrepp som alla i samhället tar på stort allvar. Mobbning som företeelsehar funnits länge även om själva begreppet är relativt nytt. Det finns även inskrivit i svenska skolans läroplan att all personal på skolan ska arbete för att motverka trakasserier och konfliktsituationer. Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap blivande lärare har om begreppet mobbning. Vidare är syftet att undersöka hur de under sin utbildning förbereds på att hantera mobbning. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts, där sex blivande lärare intervjuades med semistrukturerade intervjuer. För att komplettera denna användes en kvantitativ undersökning med en enkätstudie. Studiens resultat visar att en stor del av de blivande lärarna endast har en grundläggande och allmän uppfattning om vad mobbning är och att dennabaseras på deras tidigare erfarenheter. Resultatet visar också att blivande lärare inte känner sig förberedda på att hantera mobbning och konflikter i skolanpå grund av att de anser sig ha fått en bristfällig utbildning i ämnet.

Many people chose to start the education to become a teacher at Umeå University and other universities in Sweden. But statistics show that only half of all those who started the program finally graduate. There is a shortage of teachers in many municipalities and the fact that so many students do not pass through the education is a big problem for the future generations in school. It is an interesting phenomenon that I have chosen to write my essay about.

Denna studie belyser några grundlärarstudenters och deras handledares matematikundervisning, studenternas upplevda begränsningar i valet av undervisning och handledningens kvalitet. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om studenternas upplevelser kring dessa aspekter under sin VFU. Totalt användes 40 utav 43 inkomna enkätsvar från grundlärarstudenter registrerade på kursen Självständigt arbete 2 för grundlärare vid Uppsala universitet. Enkäterna som användes för datainsamlingen bestod både av slutna frågor i form av påståenden och öppna frågor. Data kodades och analyserades samt kopplades till forskningsöversikten, de teoretiska utgångspunkterna och forskningsfrågorna. Resultaten tyder på att majoriteten av grundlärarstudenterna bedrev en undervisning lik sin handledares och att den till mestadels utgjordes av traditionell matematikundervisning. Studenternas upplevda begränsningar i val av undervisning bestod i eleverna, klassrumsklimatet och handledarnas tillvägagångssätt för matematiklektioner. Kvaliteten på handledningen visade sig variera i både mindre och större utsträckning.

Efter nio terminers studier på Malmö högskola så var det tid för det avslutande examensarbetet. Under dessa nio terminer hade vi fått olika upplevelser och erfarenheter av den verksamhetsförlagda tiden berättade för oss av våra medstudenter. Även våra egna erfarenheter varierade. Vi ville därför ta reda på mer om dessa upplevelser och vilka anledningar till variationerna var. Den verksamhetsförlagda tiden uppfattade vi som en stor del av utbildningen för en lärarstudent och den del av utbildningen som förbereder studenten mest för den blivande yrkesrollen. Vi var nyfikna på ifall den verksamhetsförlagda tiden var något som andra lärarstudenter kunde se fram emot och var något som bidrog till deras utveckling som lärare. Studien ansågs vara av allmänt intresse för lärarstudenter som någon gång i framtiden blir handledare och/eller mentorer. Studien ansågs även vara intressant för de ansvariga för den verksamhetsförlagda tiden samt för verksamma handledare och mentorer knutna till Malmö högskola. / The aim of this essay was to examine the student teachers, who study the last semester at Malmö högskola school of education, attitudes towards their trainee post. The attitudes contain not only the trainee post as such, but also attitudes towards the instructor at the trainee post, the mentor at the school of education and the views of the theoretical goals which the student shall achieve. We used a qualitative method in shape of interviews to get the result. The interviews took place at the school of education and were executed at two separate occasions. We did not focus the result on gender, age or ethnicity, our only limitation was that the student’s primary subject was physical education and that they study the last semester at the teacher education. The result showed that the attitudes toward the trainee post were mostly positive. It also showed that the extent of freedom of responsibility was an important aspect of the student’s development and learning and that the theoretical goals were a bit indistinctive. The result was later analysed through two theoretical perspectives, a sociocultural perspective and a theory based on situated learning. This was later connected with a comprehensive discussion.