Aim of this work is to design and create a software tool, which will allow visual specification of laboratory experiments flow on device called GOLEM. This device was created by research group from Department of Chemical Drugs, University of Veterinary and Pharmaceutical Sciences Brno. This software was based on modern web technologies, tools for their design and implementation. The software created in this work offers ergonomic and the highly modular user interface which can be easily extended in case of upgrade. Main benefit of this work is providing research group with a new software tool which will help them perform experiments more effectively.

Det här examensarbetet fokuserar på hur man kan kombinera två innehållsaspekter i undervisning med barn i förskolan. Innehållet som bearbetas är naturvetenskap och estetik. Naturvetenskapsdelen i arbetet innefattar kemiska reaktioner och den estetiska delen innefattar drama. Dramat kommer att användas som ett verktyg för att lära om naturvetenskap med fokus på kemiska reaktioner. Studiens insamlingsmetod innefattar filmning och ljudinspelning. Resultatet i studien visar att barnens perspektiv blir synligt genom att barnen får berätta sina tankar om kemiska vätskor. Studiens resultat visar även att ett intresse har väckts bland barnen kring kemiska vätskor och detta lägger en grund för förskollärare att arbeta vidare med och utgå från barnens intresse.

Sammanfattning Det här är en kvalitativ studie i syfte att undersöka hur vetenskapliga teorier synliggörs i lärarstudenters reflektioner över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Materialet är insamlat i samband med lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning och består av intervjuer, observationer av undervisning och texter i form av pedagogiska planeringar. Resultatet visar att lärarkandidaters reflektioner håller en låg nivå när det gäller skoldidaktisk reflektion och att grunda sina resonemang i teorier om lärande och i professionella ämneskunskaper i svenska, även om deras undervisning håller god kvalitet.                       Sammantaget är min slutsats att olika metoder eller förklaringsmodeller som används inom forskning skulle kunna synliggöras i större utsträckning inom ramen för svenskkurser i lärarutbildningen. De kan dessutom användas som redskap för dokumentation av elevers kunskaper samt studenters egna skoldidaktiska reflektioner men även för det systematiska arbetet med att dokumentera elevers lärande som en förutsättning och utgångspunkt för planering av kommande undervisning, det vill säga formativ undervisning. Det skulle kunna vara ett sätt att överbrygga teori-praktikproblemet i lärarutbildningen såväl som att höja nivån av hur studenter relaterar till vetenskapliga modeller som stöd för skoldidaktisk reflektion. / Title: “At least I thought the pupils were good”: Theorisation in education students’ didactic reflections on teaching Swedish   This qualitative study aimed to investigate the role of theory in education students’ reflections on their teaching of Swedish in lower primary school. The material was collected in connection with the students’ practical placements and comprises of interviews and observations. Although these prospective teachers performed well in the classroom, the study shows that the students’ didactic reflections were generally below par and inadequately founded in theories of learning or Swedish subject knowledge.        The overall conclusion is that different methods or models used in research can be highlighted to a greater extent in the Swedish subject courses on the primary education program. Students may not only use such theoretical tools to document pupils’ knowledge and formulate their own didactic reflections, but these tools could also prove useful in formative teaching, that is, in systematically documenting pupils’ learning in order to plan future teaching. This could therefore be a way to bridge the theory-practice gap in teacher training as well as improve education students’ use of theoretical models in their didactic reflections.

Sammanfattning Det här är en kvalitativ studie i syfte att undersöka hur vetenskapliga teorier synliggörs i lärarstudenters reflektioner över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Materialet är insamlat i samband med lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning och består av intervjuer, observationer av undervisning och texter i form av pedagogiska planeringar. Resultatet visar att lärarkandidaters reflektioner håller en låg nivå när det gäller skoldidaktisk reflektion och att grunda sina resonemang i teorier om lärande och i professionella ämneskunskaper i svenska, även om deras undervisning håller god kvalitet.                       Sammantaget är min slutsats att olika metoder eller förklaringsmodeller som används inom forskning skulle kunna synliggöras i större utsträckning inom ramen för svenskkurser i lärarutbildningen. De kan dessutom användas som redskap för dokumentation av elevers kunskaper samt studenters egna skoldidaktiska reflektioner men även för det systematiska arbetet med att dokumentera elevers lärande som en förutsättning och utgångspunkt för planering av kommande undervisning, det vill säga formativ undervisning. Det skulle kunna vara ett sätt att överbrygga teori-praktikproblemet i lärarutbildningen såväl som att höja nivån av hur studenter relaterar till vetenskapliga modeller som stöd för skoldidaktisk reflektion. / Title: “At least I thought the pupils were good”: Theorisation in education students’ didactic reflections on teaching Swedish   This qualitative study aimed to investigate the role of theory in education students’ reflections on their teaching of Swedish in lower primary school. The material was collected in connection with the students’ practical placements and comprises of interviews and observations. Although these prospective teachers performed well in the classroom, the study shows that the students’ didactic reflections were generally below par and inadequately founded in theories of learning or Swedish subject knowledge.        The overall conclusion is that different methods or models used in research can be highlighted to a greater extent in the Swedish subject courses on the primary education program. Students may not only use such theoretical tools to document pupils’ knowledge and formulate their own didactic reflections, but these tools could also prove useful in formative teaching, that is, in systematically documenting pupils’ learning in order to plan future teaching. This could therefore be a way to bridge the theory-practice gap in teacher training as well as improve education students’ use of theoretical models in their didactic reflections.

The subject of the thesis is the construction-technological project New flats of Study and Information Centre of Faculty of Veterinary Medicine in Brno. The building will offer a modern study environment for students. There will be a space for the central library as well as the study centre in the SIC. Also, the university archive and museum depository of the Institute of the History of Veterinary Medicine and Pharmacy will take place there. The building will be constituted of three five-floor blocks with overall groundplan size 72,40 x 30,50 m. The construction system is comprised by a ferroconcrete frame. The block C (the northern one) has one underground floor. At the level of the first uderground floor, the particular blocks are interconnected by an installation corridor. At the level of the second and third above-ground floor, the blocks are linked up with ferroconcrete connecting bridges. In the case of the fourth above-ground floor, the blocks are bridged by a dimensional steel construction which at the same time forms a roof and lifts the glassed frontage along the perimeter of the building. The fifth above-ground floor disposes of recessive steel extenstions of the engine rooms of air conditioning system.