Syftet med studien är att undersöka lärarstudenters matematiklärarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för deras utveckling står i fokus. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Sådana genomfördes med 4 lärarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lärares socialisation in i yrket och lärares kunskap. Resultatet som framkom i studien visar att studenterna möter sina VFU-erfarenheter med tämligen nyanserade preferenser kring hur de önskar att deras egen undervisning så småningom skall bedrivas. Elevens välbefinnande som individ och som lärande subjekt står i fokus för studenternas sätt att värdera undervisning de möter och planerar under sina VFU-erfarenheter. Yttre faktorer som VFU-skolans organisation av lärararbetet i form av konferenser o. dyl. samt den fysiska miljön är andra faktorer som påverkar.

Bakgrund: Majoriteten av sjuksköterskestudenter upplever sig själv som stressade under VFU, vilket kan leda till försämrad akademisk prestation, depression och försämrad omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters stress under VFU. Metod: En litteraturstudie utförd av tolv vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna var inhämtade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan sammanställdes artiklarnas resultat utifrån de stressfaktorerna som angavs som mest stressande.Resultat: Flera olika stressfaktorer påverkar sjuksköterskestudenters stress under VFU. Totalt har fem huvudkategorier av stressfaktorer som varit vanligast förekommande identifierats: studentens kompetens och att inte känna sig tillräckligt kunnig; möta och ta hand om patienten; personal och lärare; könstillhörighet; skolår och erfarenhet. Konklusion: Faktorerna som påverkar stress hos sjuksköterskestudenter är flera och varierar mycket i olika studier. Några stressfaktorer var återkommande i alla studier. Lärosäten samt kliniska verksamheter skulle kunna dra nytta av tillgänglig forskning för att förbättra sjuksköterskestudenters stressupplevelse under VFU. / Background: The majority of nursing students perceive themselves as stressed during their clinical placements, which can lead to decreased academic performance, depression and worsened patient care. Aim: The aim of the literature review was to describe factors influencing nursing students stress during clinical placements. Method: A literature review based on twelve scientific articles with quantitative method gathered from the CINAHL, PubMed and PsycINFO databases. The articles quality was examined and the articles findings were compiled based on the stress factors who were the most stressful.Results: Many different stress factors influences nursing students stress during clinical placements. A total of five main stress factor categories that were the most frequently occurring have been identified: students competence and not feeling good enough; meeting and caring for the patient; personal and teachers; gender; school year and experience. Conclusion: Factors influencing stress in nursing students are many and vary a lot in different studies. Some stress factors were reoccurring in all studies. Schools and clinical wards could benefit from available research to better improve nursing students stress experiences during clinical placements.

Syftet är att upptäcka i vilken språklig diskurs kring normalitet och avvikelser förskollärarstudenter får möjlighet att förstå hur dessa begrepp konstrueras under sin utbildning. Genom semi-strukturerade intervjuer med nyutexaminerade förskollärare har jag försökt att ta reda på hur de uppfattat sina VFU-upplevelser kring normering av barn och hur detta kommunicerats med handledare samt hur studenterna fått möjlighet att problematisera praktiken i förhållande till den undervisning i styrdokumentens etik som utbildningens campusförlagda utbildning gett. Utsagorna som utgör det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en analys med diskursanalytiska inslag och resultatet är kategoriserat under tre rubriker: Utbildningens, handledarens och studentens roll för förståelsen av vad som kan betraktas som normalitet och avvikelse. Analysen delades även den in i tre rubriker: riskursen om normen och avvikelsen som aktör, studenten som aktör och relationen som grund för utveckling. Resultatet antyder att studenter tar stark ställning mot en särbehandling och uteslutande av barn utifrån ett normavvikande perspektiv och att de saknar en diskussion med handledare kring deras praktik.

Inom fem till tio år beräknas det vara stor brist på olika yrken varav läraryrket är ett av dem. Det diskuteras att det behövs fler som söker sig till lärarutbildningen och en ökad genomströmning i utbildningarna så att fler tar examen. Syftet med denna studie är därför att ta reda på vad studenterna upplever är skälen till deras studieavbrott från lärarutbildningen. Vi vill även undersöka vart dessa studenter tar vägen i sin karriärutveckling. Våra frågeställningar är: Vad upplever studenterna vara orsaken till avhoppet? Hur resonerar studenterna kring vart de tar vägen istället? För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex studenter som har gjort ett studieavbrott från lärarutbildningen. Analysen baseras på Savickas teori med begreppet Career adaptability och Social Cognitive Career Theory (SCCT) med begreppen Self-efficacy, Outcome expectancy och Personal goals. Vi kan i vår studie se att orsakerna kring varför studenterna har gjort ett studieavbrott är olika. De orsaker som framkom var att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) fick studenterna att inse att läraryrket inte motsvarade deras förväntningar, att det fanns osäkerhet på läraryrket från början eller på grund av att de halkat efter i studierna. De flesta av intervjupersonerna har efter avhoppet provat på en ny högskoleutbildning och resterande kan tänka sig att börja studera igen men arbetar i nuläget.

The purpose of this systematic review is to compile earlier research regarding student democracy and the different attitudes to it from student- and teacher perspectives. The world we live in is in a constant state of change and even though the world changes, we can’t forget the democratic values that society relies on. This work aims to help my future colleagues in the Swedish school environment to better understand, develop and work with democratic values. So that democracy can live on. My goal has been to find research that touches on the area from several perspectives. To achieve my purpose, the following questions were formulated: What are the different expressions of student democracy?  Do students have knowledge of what democracy and student democracy are? In what way do students and teachers see democracy? The survey method has been information retrieval in various databases that resulted in both national and international research. Most of the research shows that there are several benefits with student democracy, one of the benefits is that pupils with higher understanding or knowledge of what student democracy is, are more likely to engage in his or her work in school. The research also showed that it is clear that it is a relevant topic and important for our future profession and that the expression student democracy has different meaning for a teacher and a student. The results of this work shows that younger pupils have the opportunity to influence certain things in the school context, but that it differs between the different school subjects. It also shows that student council is an important aspect, even if it is not primary.

Syftet är att undersöka innebörden av handledares förutsättningar och förmågor att möjliggöra lärande för studenter under den verksamhetsförlagda utbildningen och att lyfta fram goda exempel som både direkt och indirekt kan hjälpa handledare till självreflektion och till att utveckla sin handledarfilosofi- och praktik. Studien bygger på enskilda intervjuer med handledare och fokusgruppsamtal med studenter inom lärarinritningarna förskola, grundskola och fritidshem. Det samlade materialet har bearbetats med hjälp av tematisk analys, vilken har framträtt som två huvudgrupper; förutsättningar för god handledning och handledares förmågor att genomföra god handledning. Materialet har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv vilket också utgör grunden för denna studie. I resultatet framträder faktorer som utgör god handledning, dessa är handledarutbildning, tidigare erfarenheter av ledarskap, motivation för uppdraget samt arbetslagets stöd och bidrag. Det är också handledares egna förmågor till uppdragsfokus, att skapa struktur och ordning och att metakommunicera, även förmågor att skapa tillåtande och utvecklande miljöer genom ömsesidigt och multipelt lyssnande, individanpassning och ömsesidigt reflekterande och lärande, att ge studenten möjligheter att pröva och ompröva i praktiken samt att eftersträva balans i bedömningen. Sammantaget är handledaruppdraget en stor uppgift som behöver lyftas och kontinuerligt följas upp för att kvalitet och likvärdighet ska möjliggöras, för blivande lärares skull – och för barnens. / The purpose is to investigate the significance of supervisors' prerequisites and abilities to enable learning for students during the internship program and to highlight good examples that can both directly and indirectly assist supervisors in self-reflection and in developing their supervisor philosophy and practice. The study is based on individual interviews with supervisors and focus group interviews with students in the teacher educations preschool, elementary school and after school programme. The collected material has been processed using thematic analysis, which has emerged as two main groups; prerequisites for good supervision and supervisor's abilities to conduct good supervision. The material has been interpreted from a socio-cultural perspective, which also forms the basis for this study. The results show factors that constitute good supervision, these are supervisor education, previous experiences of leadership, motivation for the assignment and the work team's support and supplement. It is also the supervisor's own abilities for mission focus, to create structure and order and to meta-communicate, also the ability to create permissive and developing environments through mutual and multiple listening, individual adaptation and mutual reflective and learning, to give the student opportunities to try and re-try in practice and to strive for balance in the assessment. All in all, the supervisor assignment is a major task that needs to be highlighted and continuously monitored in order for quality and equivalence to be made possible, for the sake of prospective teachers - and for the children.

This thesis aims to explore the sector between two conflicting, as well as intertwined forces within the educational system for teacher students, namely theory and practice in the history teacher programme. Based on five separate semi-structured interviews with teacher students in their final year of education, which were interpreted with a hermeneutic method and analysed with Jörn Rüsens theoretical framework concerning narrative competence, the study focuses on exploring the teacher students´ experience of re-modelling their academic knowledge in history to something more appropriate for school students. The results presented brings forward a multifaceted description, where contrasts between the teacher students´ responses about their experiences with the history teacher programme and their actual teaching capabilities emerge.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i frågeställningar som berör handledarens yrkeskunnande. Benämningen handledare syftar i detta fall på lärare som är VFU-handledare för lärarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lärare. VFU och introduktionsår för nya lärare befinner sig i gränsområdet mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka är de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka områden och frågeställningar är relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa områden? Det empiriska material som ingår i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjälp av dialogseminariemetoden. I linje med grundsynen inom forskningsämnet Yrkeskunnande och teknologi har exempel från praktisk yrkesverksamhet, både utifrån författarens egna och blivande handledares upplevelser, fått utgöra stommen i arbetet. Utöver konkreta exempel på dilemman i koppling till handledning beskrivs forskning inom handledningsområdet. Olika perspektiv på kunskap och yrkeskunnande är ytterligare en beståndsdel i arbetet. Avslutningsvis förs ett resonemang kring de kritiska punkterna i handledarrollen och hur man kan betrakta dem i koppling till olika perspektiv på kunskap samt hur denna relation påverkar möjligheten att utbilda yrkeskunniga handledare enligt ”en modell för verkligheten”. / This essay has its basis in issues concerning supervisors’ skills. The term supervisor, in this case, refers to teachers functioning as supervisors during teacher students’ placements or as mentors during the probationary year. What is the crucial point in the role of the supervisor? Is it possible to follow a model and what works in reality? What fields of interest and which questions are relevant for future supervisors? How can you educate these individuals so the will be able to handle such issues? The empirical material that is a part of this essay is a result of the dialogue seminar. According to the basic outlook of the research subject Skill and technology examples from practice is the foundation of this work. Beyond these practical examples of dilemmas in connection to supervision research in the field of supervision is described. Different perspectives of knowledge and skill are other components in this essay. Finally, a discussion about the crucial points in the role of the supervisor is conducted. It is illustrated how different perspectives of knowledge affects the possibility to educate skilled supervisors by using “a model for reality”.

Abstrakt I den svenska sjökaptensutbildningen ingår 360 dagars fartygsförlagd utbildning. Under utbildningen ombord finns en utsedd handledare till hjälp för att utveckla och stötta studenten. Syftet med denna studie är att belysa handledares upplevelser av studenters förmåga att hantera tiden ombord, uppfattningen om den egna rollen som handledare samt synen på upplägget av den fartygsförlagda utbildningen. Studien utgörs av en kvalitativ intervjustudie där sju yrkesverksamma handledare från fyra olika rederier har intervjuats. Valet av en kvalitativ studie bestående av intervjuer gjordes för att kunna fånga respondenternas uppfattningar och upplevelser samt skapa en möjlighet för utvecklade resonemang. Studien avgränsas till svenska handledare för sjökaptensstudenter på svenskägda produkttankfartyg. Studiens resultat visar att handledarna är positiva till handledarskapet och de möjligheter som detta medför för studenterna men också för möjligheten att som handledare kunna påverka sina framtida kollegor. Resultatet visar också att det finns möjligheter för studenterna att kunna få ut mer av sin praktik. Ett exempel på detta är att utnyttja lediga söndagar till att fördjupa sina kunskaper, lediga dagar som för varje student är sammanlagt 52 dagar. / Abstract Within the Swedish Master Mariner programme 360 days of onboard training are included. A supervisor is designated on board during the internship, with the task of helping to develop and support the student. The aim of this study is to illuminate: the supervisor’s experiences of the student’s ability to handle their time on board, their thoughts about their own role, and the arrangement of the onboard training. This is a qualitative study in which seven supervisors, active in four different shipping companies were interviewed. The selection of this type of study was based on the fact that interviews would capture the respondents’ perceptions and experiences, and at the same time allow for them to develop their reasoning. The selection of respondents in this study was limited to Swedish supervisors for Master Mariner students employed in Swedish-owned product tankers. The study reveals that the supervisors are positive about their role and the opportunities that the training generates for the students, and also about their own influence on their future colleagues. The study also reveals that students may gain more from the internship by utilising their rest days. Each student has a total of 52 rest days during the internship.

Landets sjuksköterskestudenter genomgår i slutet av sin utbildning ett slutprov, där både teoretiska och praktiska moment ingår. Tillvägagångsättet för bedömningen av studenten sker med varierande metoder och utifrån olika bedömningsinstrument beroende på vilket lärosäte studenten studerar vid. Bedömningsinstrumentens gemensamma syfte är att de ska utgöra en garanti för att studenten når den kunskapsnivå som krävs för en svensk sjuksköterskelegitimation. Studenten vid Högskolan i Borås ska inför sin examen genomgå kliniska slutexaminationer och lärosätet har valt att tillsammans med vårdverksamheten utveckla en Boråsmodell: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen, här förkortat (KSE). Syftet med studien är att beskriva handledares erfarenheter av att handleda och bedöma studenter utifrån bedömningsinstrumentet KSE. Detta har gjorts med hjälp av sju intervjuer som analyserats utifrån en tematisk metod. Resultatet pekar på att handledarna upplever en tydlig struktur, vilket förenklar handledningsprocessen och minskar stressnivån. Erfarenheterna visar på att bedömningsinstrumentets enkelhet tillsammans med och den handledningsmodell som tillämpas, medverkar till en personlig process hos både handledare och student genom att reflektionen ges stort utrymme. Resultatet ger ett genomgående positivt intryck. Det framkommer dock vissa otillfredsställande detaljer i bedömningsinstrumentet och moment som upplevs påfrestande. Upplevelser som tycks påverka negativt som erfarenheter av samvetsstress. Diskussionen tar fasta på de erfarenheter och tankar som förmedlats om bedömningsinstrumentet i relation till yttre faktorer, där förslag på kliniska implikationer avslutar studien.