<p>Den nuvarande lärarutbildningen innebär en tätare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd på skolvardagens aktörer kan utläsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första åren har verksamhetens företrädare inte tagit det utrymme som är framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehållet i begreppen vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet som var orsaken. Resultaten av intervjuer med nio verksamma lärare på olika stadier visar, att flertalet har ett förhållningssätt som liknar det vetenskapliga, är reflekterande praktiker. Dock ser de olika på vad teori är och kan vara. Vad gäller ansvar lades det såväl på VFU-lärarna själva som på de centralt arbetande campuslärarna eller ansågs som lämpligt att dela mellan parterna. Traditioner i och ett förändrat styrsystem i utbildningsvärlden samt oro i tider av förändring fann jag som skäl till svaren. Men jag fann även ett omedvetet, med transaktionsanalytiska termer, mer förmanande föräldraliknande förhållningssätt från Lärarhögskolans sida gentemot VFU-lärarna. En förbättrad samverkan kräver mer möten mellan inblandade, möten med metaspråk, där bakom- eller underliggande innehåll lyfts fram i ljuset – vi behöver samtala öppet kring vad som styr vårt tänkande och därefter vårt handlande.</p>

<p>Denna studie är ett försök att utforska lärarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning. Med hjälp av en intervjuguide kopplade till gällande styrdokument, utvärderingar och tidigare forskning genomfördes tio intervjuer som tydliggjorde flera aspekter som är av antingen positiv eller negativ karaktär för studentens upplevelser av VFU:n.</p><p>Det som upplevs som positivt av studenterna är att VFU-skolan ger dem en introduktion, att det finns tillgång till en egen arbetsplats, att det finns tid för reflektion, att personalen på skolan har en positiv inställning till dem som studenter, att man blir inkluderad i arbetslaget och att handledaren visar engagemang och ger studenten frihet i undervisningssituationen.</p><p>De negativa upplevelser studenterna framförde gällde kommunikationen och samarbetet mellan högskola och VFU-skola samt bedömningen av VFU:n.</p>

Den nuvarande lärarutbildningen innebär en tätare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd på skolvardagens aktörer kan utläsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första åren har verksamhetens företrädare inte tagit det utrymme som är framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehållet i begreppen vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet som var orsaken. Resultaten av intervjuer med nio verksamma lärare på olika stadier visar, att flertalet har ett förhållningssätt som liknar det vetenskapliga, är reflekterande praktiker. Dock ser de olika på vad teori är och kan vara. Vad gäller ansvar lades det såväl på VFU-lärarna själva som på de centralt arbetande campuslärarna eller ansågs som lämpligt att dela mellan parterna. Traditioner i och ett förändrat styrsystem i utbildningsvärlden samt oro i tider av förändring fann jag som skäl till svaren. Men jag fann även ett omedvetet, med transaktionsanalytiska termer, mer förmanande föräldraliknande förhållningssätt från Lärarhögskolans sida gentemot VFU-lärarna. En förbättrad samverkan kräver mer möten mellan inblandade, möten med metaspråk, där bakom- eller underliggande innehåll lyfts fram i ljuset – vi behöver samtala öppet kring vad som styr vårt tänkande och därefter vårt handlande.

Denna studie är ett försök att utforska lärarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning. Med hjälp av en intervjuguide kopplade till gällande styrdokument, utvärderingar och tidigare forskning genomfördes tio intervjuer som tydliggjorde flera aspekter som är av antingen positiv eller negativ karaktär för studentens upplevelser av VFU:n. Det som upplevs som positivt av studenterna är att VFU-skolan ger dem en introduktion, att det finns tillgång till en egen arbetsplats, att det finns tid för reflektion, att personalen på skolan har en positiv inställning till dem som studenter, att man blir inkluderad i arbetslaget och att handledaren visar engagemang och ger studenten frihet i undervisningssituationen. De negativa upplevelser studenterna framförde gällde kommunikationen och samarbetet mellan högskola och VFU-skola samt bedömningen av VFU:n.

Bakgrund: Studenters uppfattning om sitt blivande yrke överensstämmer inte alltid med vad de upplever när de kommer ut i arbetslivet, det finns ett förväntnings-realitetsgap. När studenten övergår till nyanställd kan det uppstå en verklighetschock. För att få en praktisk koppling till den teoretiska utbildning som de akademiska lärosätena tillhandahåller, kan studenten genomgå en verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I Sverige är det i dagsläget åtta lärosäten som erbjuder VFU som en del av ekonomutbildning med inriktning redovisning/revision. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur VFU påverkar redovisnings- och revisionsstudenters uppfattningar om revisorsassistenters arbetsuppgifter, roller och ansvar. Genomförande: En förstudie genomfördes där tre revisorsassistenter intervjuades för att ge oss en tydlig bild om revisorsassistenters arbetsuppgifter, roller och ansvar. Dessa intervjuer låg sedan till grund för utformningen av en enkät som skickades ut till redovisnings- och revisionsstudenter på de lärosäten som erbjuder VFU inom ramen för utbildningen. Detta för att identifiera redovisnings- och revisionsstudenternas uppfattningar om revisorsassistentens arbetsuppgifter, roller och ansvar. Slutsats: Vår slutsats är att VFU inte tycks ha någon större påverkan på redovisnings- och revisionsstudenters uppfattningar om revisorsassistentens arbetsuppgifter, roller och ansvar. Ett svagt samband har kunnat identifieras mellan VFU och revisorsassistentens arbetsuppgift kontrollera siffror. Studien antyder att det finns en skillnad på uppfattningarna mellan lärosätena. Förslag till vidare forskning: En longitudinell studie där ett antal redovisnings- och revisionsstudenters uppfattningar studeras under hela verksamhetsförlagda utbildningen för att fånga kunskaperna före och efter VFU. / Background: Students' perception of their future profession does not always correspond with what they experience when they are new employees – there’s an expectation-reality gap. When the student becomes a new employee, they may experience a reality shock. To get some practical connection to the theoretical education that the academic universities provide, the student may undergo a work integrated learning (WIL). In Sweden there are eight institutions offering WIL as part of economic studies with specialization within accounting/auditing. Objective: The aim of this study is to explore how WIL affects the accounting and auditing students' perceptions of auditor assistants' duties, roles and responsibilities. Implementation: To start with, a pilot study was conducted in which three auditor assistants were interviewed in order to get a clear picture of auditor assistants' duties, roles and responsibilities. These interviews formed the basis for the design of a questionnaire sent out to the audit and accounting students at the universities that offer WIL within the framework of the economic studies. This was done to identify accounting and auditing students' perceptions of auditor assistants' duties, roles and responsibilities. Conclusion: Our conclusion is that WIL does not seem to have any major impact on the accounting and auditing students' perceptions of auditor assistants' duties, roles and responsibilities. A weak relationship has been identified between WIL and the assistant auditor task check digits. The study suggests, however, that there is a difference of perceptions between the different educational institutions. Suggestions for further research: A longitudinal study in which a number of accounting and auditing students' perceptions are studied throughout the work integrated learning course in an attempt of capturing their perception before and after WIL.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av “skolövertagning”, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lärarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU är förkortningen för ”verksamhetsförlagd utbildning” som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge. Undersökningen fokuseras på vad individerna ser som möjligheter och hinder med skolövertagning och hur de i Kalmar tar ställning till ett eventuellt införande av en sådan modell. Resultaten visar att majoriteten av de tillfrågade är positiva till denna modell och att skolövertagning kan, genom noga planering och strukturering, vara en möjlig VFU-modell för lärarutbildningen i Kalmar. Av resultatet framgår att en skolövertagning kan ses som en möjlighet för både studenter och lärare då studenterna får träna rollen som lärare och ordinarie lärare får möjlighet till fortbildning. Ytterligare fördelar såsom verklighetstrogen VFU, att studenten får ta mer ansvar och att det är en lärorik erfarenhet uttrycks i resultaten. Hinder som förs fram är bland annat ansvar, oro hos elever och bedömning av studenter. Resultaten från undersökningen i Volda visar att lärarstudenter lär sig ta ett stort ansvar under skolövertagningen, vilket förbereder dem inför sitt kommande yrke. / The main purpose of this degree project has been to examine the interest of introducing a “school takeover”, a practical training model inspired by Norway, as a part of the teacher education at the University of Kalmar, Sweden. The practical training in teacher education in Sweden is called VFU (Verksamhetsförlagd Utbildning). The survey has been carried out by the use of questionnaires and interviews to persons involved in VFU in Kalmar and school takeover in Volda, Norway. The survey concentrates on what possibilities and obstacles the individuals see with a school takeover and what position the individuals in Kalmar take concerning the issue of possibly introducing such a model. The results of the study show that a majority of the participants are positive to this model and that a school takeover can, with thorough planning and structuring, be a possible model for the practical training in the teacher education at the University of Kalmar. The results show that a school takeover can be a possibility for students and teachers because students get to practice the role as teacher and the teachers can participate in further education. Additional possibilities such as a realistic practical training, the possibility for students to take bigger responsibility and a useful experience are shown in the results. The results also show obstacles such as responsibility, anxiety amongst pupils and grading of students. The results from the survey in Volda show that a school takeover allows teacher trainees to take great responsibility, which prepares them for their upcoming career.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultat: Analysen av intervjusvaren visade att de handledande undersköterskorna ägnade sig åt en uppgiftscentrerad handledning. Handledarna beskrev att även de själva fått nytta av att vara handledare. Det framkom att viktiga kvalitéer hos handledarna anses vara stöttande, kunna ge en positiv bild av yrket och ta hand om studenterna på ett bra sätt. Handledarna upplevde sig få liten mängd information om studenten innan de träffas, men säger även att det brukade gå bra ändå. Handledarna anpassade handledningen efter studentens tidigare erfarenheter samt personlighet. Studentens inställning och intressenivå påverkade handledningen på flera sätt. Handledarna hade ej fått utbildning i att handleda sjuksköterskestudenter men önskade få detta. Slutsats: Undersköterskorna handledde på ett uppgiftscentrerat sätt men med inslag  av ansvar och pedagogik och anpassade handledningen efter studentens tidigare erfarenheter, kunskaper och personlighet. Handledningen påverkade av studentens inställning. Undersköterskorna önskade mer information om studenten innan de träffas, men sa att det gick bra ändå, vilket kan tolkas som motsägelsefullt. Undersköterskorna hade inte  fått utbildning för att handleda men önskade detta. / Background: The nursing programme at Uppsala university includes 49,5 academic points of clinical training. In the second semester students have four weeks of clinical training in basic nursing and were preceptored by an assistant nurse. Preceptoring includes theory and practice in a way to teach and to develope competence. Aim: To examine the assistant nurse's experiences of preceptoring nurse students during their clinical training during their second semester at the nursing programme. Method: Qualitative interview study with descriptive design. Interviews with semi-structured questions. Results: Preceptoring assistant nurses had a task-centered approach to preceptoring. The assistant nurses themselves had use of being preceptors. Important preceptor qualities were; being supportive, projecting a positive image of the trade and taking care of the students in a good way. The preceptors received little information about the students before meeting them, but said it's okay. The preceptoring was adapted to the student's earlier experience and personality. The student's attitude and level of interest affected the preceptoring. The assistant nurses had not received education to preceptor nurse students. Conclusion: The assistant nurses used a task-centered approach to preceptoring with elements of responsibility and pedagogy. The preceptoring was adapted to the student's earlier experience and personality. The preceptoring was affected by the student's attitude. The assistant nurses wished for more information about the student before they met, but said it was fine anyway, which could be interpreted as contradicting. The assistant nurses had not received any education about preceptoring, but were interested in getting one.

Bakgrund: Globaliseringen gör att den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan är viktig. Studier har visat att sjuksköterskestudenter som varit på internationellt utbyte och haft sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i utland utvecklat en kulturell medvetenhet och personlig utveckling. Få studier har undersökt hur utbytet påverkat studenters professionella utveckling i rollen som sjuksköterska. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om vad de lärt sig under VFU i utland som de tror har betydelse för deras framtida omvårdnadsarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med en deskriptiv karaktär. Fem intervjuer genomfördes med studenter som deltagit i VFU i Indien. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Tre övergripande kategorier: "Lärdom om sin profession", "Lärdom om sig själv" och "Lärdom om olikheter" med respektive underkategorier skapades under analysprocessen. Studenterna fick en förståelse för vad omvårdnad är och betyder för deras profession. De upplevde en personlig utveckling i form av ökad självsäkerhet, ett kritiskt förhållningssätt samt att de blev mer öppna och ödmjuka inför det som är annorlunda. Studenterna har också insett hur viktigt det är med den kulturella kompetensen. Slutsats: Lärdomarna upplevdes vara av betydelse för sjuksköterskestudenternas framtida omvårdnadsarbete, varför det är viktigt att fler studenter får möjlighet att delta i VFU utomlands. / Background: Globalization makes cultural competence important for nurses. Studies have shown that nursing students who have been on an international exchange and participated in clinical practice abroad have developed a cultural awareness and increased their personal development. Few studies have described how exchange programs have influenced the professional development in the role as a nurse. The aim of this study was to describe nursing students' view on what they think they learned during their exchange abroad and how it will influence their role as nurses. Method: this study has a qualitative approach with a descriptive character. A systematic selection was made and five interviews were conducted with students that had been on internships in India. Subsequently, a qualitative content analysis with an inductive approach was implemented. Result: Three general categories: "Learning about profession", "Learning about oneself" and "Learning about differences" and additional subcategories were created during the analysis process. The students had gotten an understanding of what nursing is and means for their work as a nurse. They also experienced a personal development in terms of growing in confidence and critical approach. The students became more open minded and humble to things that are different. They also experienced how important it is with cultural competence. Conclusions: Nursing students' view is that these lessons will influence their role as a nurse; therefore it's important that more students get the opportunity to participate in an international exchange.

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av “skolövertagning”, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lärarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU är förkortningen för ”verksamhetsförlagd utbildning” som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge. Undersökningen fokuseras på vad individerna ser som möjligheter och hinder med skolövertagning och hur de i Kalmar tar ställning till ett eventuellt införande av en sådan modell.</p><p>Resultaten visar att majoriteten av de tillfrågade är positiva till denna modell och att skolövertagning kan, genom noga planering och strukturering, vara en möjlig VFU-modell för lärarutbildningen i Kalmar. Av resultatet framgår att en skolövertagning kan ses som en möjlighet för både studenter och lärare då studenterna får träna rollen som lärare och ordinarie lärare får möjlighet till fortbildning. Ytterligare fördelar såsom verklighetstrogen VFU, att studenten får ta mer ansvar och att det är en lärorik erfarenhet uttrycks i resultaten. Hinder som förs fram är bland annat ansvar, oro hos elever och bedömning av studenter. Resultaten från undersökningen i Volda visar att lärarstudenter lär sig ta ett stort ansvar under skolövertagningen, vilket förbereder dem inför sitt kommande yrke.</p> / <p>The main purpose of this degree project has been to examine the interest of introducing a “school takeover”, a practical training model inspired by Norway, as a part of the teacher education at the University of Kalmar, Sweden. The practical training in teacher education in Sweden is called VFU (Verksamhetsförlagd Utbildning). The survey has been carried out by the use of questionnaires and interviews to persons involved in VFU in Kalmar and school takeover in Volda, Norway. The survey concentrates on what possibilities and obstacles the individuals see with a school takeover and what position the individuals in Kalmar take concerning the issue of possibly introducing such a model.</p><p>The results of the study show that a majority of the participants are positive to this model and that a school takeover can, with thorough planning and structuring, be a possible model for the practical training in the teacher education at the University of Kalmar. The results show that a school takeover can be a possibility for students and teachers because students get to practice the role as teacher and the teachers can participate in further education. Additional possibilities such as a realistic practical training, the possibility for students to take bigger responsibility and a useful experience are shown in the results. The results also show obstacles such as responsibility, anxiety amongst pupils and grading of students. The results from the survey in Volda show that a school takeover allows teacher trainees to take great responsibility, which prepares them for their upcoming career.</p>

The purpose of this study is to investigate whether the employability of newly graduated social workers is affected by the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. Four main questions were developed in order to establish an educated and concise theory: Does the newly graduated social worker’s choice of a specific Supervised Practical Work Experience affect their employability? Does the structure of the Supervised Practical Work Experience affect newly graduated social worker’s employability? What specific skills do employers within social work consider important for their organization? Is there a difference in how the representatives of various organizations within social work answer the aforementioned questions? The study was conducted through six qualitative semi-structured interviews. The people being interviewed work either as employers or recruiters in organizations from different areas within social work. Theories concerning organization and symbolic interactions were used during the analysis of the results. The results show that there is no direct link between newly graduated social worker’s employability and the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. However, there are indications that show that if the applicant has done their Supervised Practical Work Experience at the specific department that is advertising vacancies, then it can have a positive impact on employment opportunities at the given agency. There are differences between the participants in the study when it comes to what skills and experiences that are being highly valued.