<p>Abstract</p><p>In the secondary-school program for hotel and restaurant complete courses or parts of courses are placed in workplaces so called workplace education (APU), this means that the content in the course plan must be discussed and be divided in a proper way between the school and the workplace, so that the students is gaining all the parts that is prescribed in the goals for the course.</p><p>Interviews with tutors and teachers have been performed, with the purpose of investigating how the collaboration between the school and the workplaces should look like so that the APU fulfills the content and quality that are prescribed in the specifications of the education. The study shows that a better structure for collaboration between the school and the workplaces is needed. Lack of time and financial resources are the factors that according to the study reduces the possibility’s to (among other things) perform education of tutors, and for the teachers to plan and follow-up the APU-period.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>På gymnasiets Hotell- och restaurangprogram är kurser eller oftast delar av kurser inom vissa yrkesämnen förlagda till arbetsplatser, såkallad Arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Detta innebär att innehållet i kursplanerna måste diskuteras och fördelas på ett lämpligt sätt mellan skola och arbetsplats, så att eleverna tillgodoses samtliga moment och kunskaper som kursmålen föreskriver.</p><p>Intervjuer med handledare och lärare har genomförts, med syfte att undersöka hur samverkan mellan skolan och arbetsplatserna bör se ut för att APU n skall uppfylla det innehåll och den kvalitet som beskrivs enligt styrdokumenten. Undersökningen visar att en bättre struktur för samverkan mellan skolan och arbetsplatserna behöver skapas. Tidsbrist och otillräckliga ekonomiska resurser, är de faktorer som enligt studien minskar möjligheterna till att bland annat bedriva utbildning av handledarna, samt för lärarnas del, till planering och uppföljning av APU-perioderna.</p>

Titel: Dörren till en framtida karriär? Nivå: Examensarbete för Kandidatexamen i Företagsekonomi Författare: Maria Karlsson &amp; Emelie Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011-05 Syfte: Vår studie syftar till att undersöka samt utvärdera kvaliteten på fastighetsmäklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrån Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt två programansvariga för fastighetsmäklar- respektive fastighetsekonomprogrammet. Metod: Vi har i våra studier använt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med både fastighetsmäklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanställde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar. Resultat och slutsats: Det vår studie har visat är att fastighetsmäklarstudenternas praktik i dagens läge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen når uppenbarligen inte ut till kontoren då de flesta väljer att inte ta del av den. Handledaren har en avgörande roll för hur praktiken upplevs vilket framkommit under våra intervjuer med fastighetsmäklarstudenterna och de har ofta höga förväntningar på handledarna. Det vi kommit fram till är att det krävs en mall som ett hjälpmedel till handledaren under praktikens gång samt att det krävs en anpassning av fastighetsmäklarutbildningen för att den på så sätt ska kunna sammankopplas med praktiken. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vi nu ifrågasatt praktikens utformning för olika fastighetsmäklarföretag så skulle det vara intressant att genom fortsatt forskning undersöka om det skett några förändringar kring praktikens uppbyggnad. Dessutom att utefter de slutsatser som vi kommit fram till, vidareutveckla fastighetsmäklarnämndens "Allmänna råd" 3 och skapa en mer omfattande checklista för praktikens genomförande, som då ska följas av samtliga fastighetsmäklarkontor. Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats så hoppas vi att fastighetsmäklarstudenterna ska inse att praktiktiden är nyckeln till framgång inom fastighetsmäklarbranschen, att de ska ställa krav på sina handledare att få vara delaktig på samtliga moment genom hela förmedlingsprocessen. Vi vill även att branschen ska inse att de rekommendationer som huvudkontoren har, gällande praktikens utformning, inte alltid stämmer överens med hur studenterna upplever den och att de därför bör börja fundera över vilka förändringar som behövs göras för att rekommendationerna ska följas.

Abstract In the secondary-school program for hotel and restaurant complete courses or parts of courses are placed in workplaces so called workplace education (APU), this means that the content in the course plan must be discussed and be divided in a proper way between the school and the workplace, so that the students is gaining all the parts that is prescribed in the goals for the course. Interviews with tutors and teachers have been performed, with the purpose of investigating how the collaboration between the school and the workplaces should look like so that the APU fulfills the content and quality that are prescribed in the specifications of the education. The study shows that a better structure for collaboration between the school and the workplaces is needed. Lack of time and financial resources are the factors that according to the study reduces the possibility’s to (among other things) perform education of tutors, and for the teachers to plan and follow-up the APU-period. / Sammanfattning På gymnasiets Hotell- och restaurangprogram är kurser eller oftast delar av kurser inom vissa yrkesämnen förlagda till arbetsplatser, såkallad Arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Detta innebär att innehållet i kursplanerna måste diskuteras och fördelas på ett lämpligt sätt mellan skola och arbetsplats, så att eleverna tillgodoses samtliga moment och kunskaper som kursmålen föreskriver. Intervjuer med handledare och lärare har genomförts, med syfte att undersöka hur samverkan mellan skolan och arbetsplatserna bör se ut för att APU n skall uppfylla det innehåll och den kvalitet som beskrivs enligt styrdokumenten. Undersökningen visar att en bättre struktur för samverkan mellan skolan och arbetsplatserna behöver skapas. Tidsbrist och otillräckliga ekonomiska resurser, är de faktorer som enligt studien minskar möjligheterna till att bland annat bedriva utbildning av handledarna, samt för lärarnas del, till planering och uppföljning av APU-perioderna.

No description available.

No description available.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att ge praktiken handledning vid privat övningskörning en annan vinkling genom att betrakta den ur ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med den empiriska studien i uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur handledning medieras vid privat övningskörning. Den kvalitativa metod som använts har varit semistrukturerad intervju. Totalt har sex personer som är eller har varit handledare intervjuats. Intervjuerna har rört hur handledarna själva tagit körkort, deras egen handledning samt deras relation till trafikskolor för att på så sätt fånga upp handledarnas kontext och hur handledningen medieras. Resultatet visar att flera av handledarna själva enbart övningskört privat under den egna körkortsutbildningen men att flera av dem som de själva handlett parallellt gått på trafikskola. Handledarna ikläder sig rollen som lärare under övningskörningen och få av dem samarbetar med trafikskolan. Det är inte omöjligt att resultatet har en skevhet på grund av att jag som intervjuat dem är utbildad trafiklärare. Egentligen finns det ingen slutsats i denna studie utan istället mer ett konstaterande. De frågor som ställts har fått sina svar. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta?</p><p>Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever. Läraren skall i samråd med handledaren sätta elevens betyg. Undersökning visar att kommunikation mellan lärare och handledare är en viktig faktor för ett fungerande samarbete, men dokumentation, utbildning och tid måste också anses vara viktiga faktorer vid bedömning av elever som går lärlingsutbildning. Genom kommunikation kan läraren inte bara få kännedom om elevens kunskap utan också om handledarens behov av utbildning i skolans styrdokument.</p><p>Under mina litteraturstudier framkom att lärlingsutbildning formellt sätt bara finns på individuella programmet på gymnasieskolan. De utbildningar som utförs på företag får inte kallas för lärlingsutbildning. Kallar man det för företagsförlagdutbildning finns det inga hinder. I gymnasieförordningen finns inga klara regler över hur själva bedömningen skall tillgå utan detta ansvar ligger på kommun och skola.</p><p>Nyckelord: Bedömning, handledare, kvalitet, lärling</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar förmedlingen av kunskap mellan sjuksköterska och sjuksköterskestuderande i en handledningssituation. Data samlades in via tre intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier utlästes från analysen; tid, reflektion, relation och lärandemiljö. Resultatet visade att relationen mellan handledare och studerande var viktig för att en bra dialog skulle kunna föras, vilket är grundläggande för den studerandes möjlighet att växa in i yrkesrollen. Tiden sågs som en begränsning i handledningen. Bristen på tid avsatt för handledning ledde till att handledarna inte kunde förmedla kunskap på bästa sätt. Den tid som efterfrågades handlade till stor del om att få tid för reflektion så att den studerande kunde få förståelse för helheten och utveckla sina rutiner och sitt bemötande av patienten. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att tid, en fungerande relation mellan handledare och den studerande, lärandemiljö och reflektionstillfällen är faktorer som påverkar handledning och därmed kunskapsförmedling. / The purpose of this study was to examine the factors that influence the communicating of knowledge from nurse to nursing student in a tutoring situation. Data were collected through three interviews and were analyzed using content analysis. Four categories inferred from the analysis; time, reflection, relationship and learning environment. The results showed that the relationship between preceptor and student was important for a good dialogue to take place, which is essential for the student´s growth into the professional role. The time was seen as a limitation in the tutorial. The lack of time set aside for tutoring led to that the preceptors could not pass on their knowledge in the most suitable way. The time that was requested was focused largely on finding time for reflection so that students could understand the whole picture and to develop a routine and treatment of the patient. The conclusion to be drawn from this study is that time, a working relationship between preceptor and student, learning environment and reflection times are factors that affect the preceptorship and thus the communicating of knowledge.

The purpose of this paper is to find out the staff's feelings and emotions in a HVBaccommodation where they work with unaccompanied refugee children. A HVBaccommodation is an institution that refugee asylum seekers come to in the beginning of their refugee process. To shed some light on this issue, a hermeneutic perspective has been used in the methodological approach of the work. The material gathered through interviews is collected from six supervisors at the selected accommodation in southern Sweden. The material based on the interviews is grounded in the supervisors' experiences, emotions and feelings. Our result has been used as a foundation for the analysis of feelings and emotions based on three theoretical approaches: The total Department of Goffman (1973), socialization and the significant other Mead (1934), and the relationships and emotions at work Hochschild (1983). The results from the interviews show that the staff perceive emotions in different ways. The people who commute to and from work has a bigger and better processing ability than those living close to work. The result also shows that communication is difficult in some cases, when the newly arrived refugee children come to the accommodation. Newly arrived refugees may not know the Swedish language, which makes it difficult for the staff to communicate with them in the early stages. Therefore the staff must embrace symbols, gestures and charades to make sure that the staff and the children understand each other. / Syfte med den här uppsatsen är att ta reda på personalens känslor och emotioner i ett HVBboende där de jobbar med ensamkommande flyktingbarn. Ett HVB- Boende är ett boende där asylsökande flyktingbarn kommer till i början av deras flyktingsprocess. För att belysa denna fråga har ett hermeneutiskt perspektiv används i den metodologiska ansatsen i arbetet. Materialet har samlats in genom intervjuer med sex handledare i det utvalda boendet i södra Sverige. Det material som skapades utifrån intervjutillfällena grundar sig i handledarnas erfarenheter, emotioner och känslor. Vårt resultat har använts som en grund för analysen av känslor och emotioner utifrån tre teoretiska infallsvinklar: den totala institutionen (Goffman ,1973), socialisering och den signifikanta andra (Mead ,1934), och relationer och emotioner i arbetet (Hochschild ,1983). Resultatet från intervjuerna visar att personalen upplever känslor på olika sätt. De personer som pendlar till och från jobbet har en större och bättre bearbetningsförmåga än de som bor i närheten av jobbet. Resultatet visar också på att kommunikationen är svår i vissa fall när de nyanlända flyktingbarnen kommer till boendet. Nyanlända flyktingbarn kan inte det svenska språket vilket gör det svårt för personalen att kommunicera med dem i tidigt skede. Därför måste personalen ta till sig av symboler, gester eller charader för att kunna förstå varandra.

Den viktigaste delen i en handlednings situation är det pedagogiska samtalet och att kontrollera kunskaperna kring en omvårdnadshandling. Frågan är hur handledarna upplever sin situation och vilka möjligheter som finns för att kunna uppfylla kraven på optimalt handledarskap. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan som handledare. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med analys av 10 speciellt utvalda artiklar. I resultatet framkom tre olika problemkategorier. Kategori 1 är hinder på vårdenheten som kan innebära brist på tid till handledning. Kategori 2 är bristande stöd från vårdenheten, från högskolan, från kollegor eller lärare. Kategori 3 innefattar otillräckliga kunskaper och erfarenheter vilket kan resultera i brist på bekräftelse. Ytterligare forskning kring handledning och faktorer som påverkar sjuksköterskan som handleder behövs. Många av handledarna på vårdenheterna upplever stor osäkerhet kring handledningsprocessen och att stödet till handledare är bristfälligt. Trots att kraven på handledarna under verksamhetsförlagd utbildning ökar finns idag inga nationella krav eller riktlinjer kring vilken utbildning som är lämplig. Tydliga krav och regler som är väl förankrade i verksamheten skulle vara ett bra verktyg till att stödja handledaren i deras roll. / The most important factors in a tutorial session are the pedagogic discussions and making sure that the students have adequate knowledge for the nurse case under study. However, the question is how the tutors experience their situation and what resources and support they consider to be of importance in order to meet the demands for an optimum tutorial service. The aim of this study was to study factors affecting the nurse in the role as a tutor. The method was a systematic literature review and final detailed analysis of 10 specially selected articles. The results showed that there are three different categories of problems. Category 1 includes obstacles within the nurse ward resulting in lack of time for nurses to perform tutorial activity. Category 2 problems are insufficient support from the health care unit, from the Nurse School, from colleagues or teachers. Category 3, finally, includes inadequate knowledge and experience from the tutor which may result in lack of acknowledgment. More studies on the nurse as a tutor and factors affecting the nurse in the tutorial role are needed. Many of the nurses on the health care units and wards are not feeling comfortable with the tutorial process, the support for the supervision being inadequate. Despite the increasing demands on the tutors during clinical education increases there are currently no national standards or guidelines that show what training is appropriate. Distinct demands and roles, deeply rooted in practical work, would be a god tool supporting the tutors in their teaching supervision. .