Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om APL-handledares syn på handelselevers yrkespraktik (Arbetsplatsförlagt Lärande). För att uppnå syftet formulerade jag frågeställningar som jag sedan besvarade genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex handledare för elever på handel och administrationsprogrammet i två olika kommuner. Undersökningens resultat visade att APL-handledarna beskrev sitt uppdrag med stolthet och visade prov på stor kunskap i hur de kunde anpassa den arbetsplatsförlagda utbildningen utifrån den enskilda individens behov och nivå. Studien visade att samverkan mellan APL-handledare och elev i mångt och mycket handlade om att få eleven väl insatt i yrkets natur och väl förberedd för kommande arbetsliv. Samverkan mellan APL- handledare och skola handlade om information och kommunikation de två emellan samt fördelar och nackdelar med hur praktikperiodernas utformande påverkar elevens lärande mot yrkeskunskap. Betydelsefulla nyckelfaktorer för samverkan runt elevers yrkespraktik handlar om vikten av elevens introduktion på arbetsplatsen samt vikten av deltagandet i handledarutbildningar för att öka förståelsen för vilka krav och förväntningar som finns från skolans sida. Handledarna förmedlade yrkeskulturen genom att visa upp en yrkesstolthet och genom samtal och feedback till eleven utveckla denne mot självständighet i det dagliga arbetet.

Att kunna läsa och skriva är ett mäktigt verktyg att behärska för att lära, ta in information och för att påverka omvärlden. Genom att läsa och skriva kan vi sprida viktig information. Dessutom är läs- och skrivkunskaper ett viktigt verktyg för lärandet i alla ämnen något som bekräftas av Skolverket (Skolverket 2019a). Flera satsningar har genomförts i syfte att förbättra undervisningen och i sin tur öka läs- och skrivkunskaper bland elever både i landet och utanför. Läslyftet är en av dem och denna studie undersöker vad som anses ha fungerat bra och vad som kan ha försvårat det kollegiala lärandet. Syftet med denna studie är att undersöka läslyftet som en praktik där intentionen var att förbättra lärarnas förmåga att undervisa språkutvecklande utifrån handledarens perspektiv. Defrågeställningar som besvaras är 1) Vad var syftet med Läslyftet? 2) Vad anser respondenterna hindrade och möjliggjorde praktiken? och 3) Hur såg rollerna ut inom praktiken? För att besvara studiens syfte och frågeställningar lärare i svenska och lärare i svenska som andraspråkslärare från två olika kommuner som varit handledare i läslyftet intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och diskuteras i förhållande till teorin om praktikarkitekturer och tidigare forskning. Praktikarkitekturen syftaratt synliggöra de arrangemang inom en praktik som möjliggör eller hindrar praktiken. Läslyftet ses som en praktik och det är främst respondenternas egna erfarenheter som haranalyserats. Resultatet pekar på att det finns flera möjliggörande och hindrande arrangemang men att praktiken över lag ses som positiv. Det är tydligt att handledarna stötte på hinder förpraktiken, såsom idéer om att vissa ämneslärare inte behöver arbeta språkinriktat, eller att vissa lärare inte har tid att arbeta med satsningen. Mycket i denna studie pekar på att de sociala-politiska och materiella-ekonomiska arrangemangen spelar en stor roll för att praktiken ska gå framåt genom att skolledningen behöver vara bestämd och tydlig med vad alla ska göra och att det behövs reserveras tid för att praktiken ska fungera. Det är också viktigt att rektorn på skolan är bestämd i denna fråga, inte ger sig för de hindrande attityderna och samarbetar med handledarna för att bidra till en mer effektiv satsning.

No description available.

Tidigare forskning påvisar att sjuksköterskor i ringa omfattning kan ta sig tid till att söka och läsa vetenskapliga rapporter vilket även speglar sig i handledarskapet. Om studenter inte ser sjuksköterskor söka ny kunskap i forskningen eller får handledning i att söka, kan vi då förutsätta att de kommer att uppfylla kravet från högskoleverket under studietiden samt socialstyrelsens kompetensbeskrivning när de är färdiga sjuksköterskor?Att belysa sjuksköterskors egna erfarenheter av att använda forskningsrapporter kan ge kunskaper om sjuksköterskor har behov av att stärka sitt eget kritiska tänkande och sin vetenskapliga hållning som sedan kan berika dem i deras handledarroll.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att använda forskningsrapporter i sitt dagliga arbete med vård och handledning av studenter i klinisk verksamhet. För att belysa handledande sjuksköterskors erfarenheter valdes intervju som metod och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Uppsatsens resultat ger en nulägesbeskrivning av studiens forskningsområde och stöds av tidigare forskningsresultat. Resultatet redovisas i två domäner, hinder och begränsningar samt möjligheter och förutsättningar för att tillvarata forskningsresultat i vårdandet och studenthandledning.Hinder och begränsningar var tidsbrist, brist på vilja och engagemang, brist på kunskap i informationssökning och att kunna tillgodogöra sig det vetenskapliga språket och till sist bristande tillgänglighet på forskningsrapporter. Möjligheter och förutsättningar var önskan om mer tid, vilja och engagemang, att ha kunskap och erfarenhet och till sist tillgänglighet till forskningsrapporter. Diskussionen tar upp att flera av sjuksköterskorna skulle vilja stimulera studenterna mer att ta tillvara forskningsresultat men att många handledare saknade kunskaper som informationssökning och det vetenskapliga språket. / Program: Fristående kurs

<p>På gymnasiets Hotell och restaurangprogram är kurser inom vissa yrkesämnen till stora delar förlagda på APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebär att delkurser och vissa moment som finns fastställda i kursmålen förväntas tillgodoses eleverna ute på en arbetsplats. Intervjuer med lärare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lärare på skolor och handledare på APU-platser ser ut.</p><p>Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare på APU-platserna. Denna utförda bedömning värderas in av lärarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser på APU sällan utvärderas med elever eller lärare. Tidsbrist gör vidare att samverkan och uppföljning av bedömningarna mellan skolor och APU-platser inte görs i den utsträckning som önskas. Former för samverkan mellan lärare och APU-handledare behöver skapas för att APU-delen i utbildningen ska uppfylla de krav som finns i styrdokumenten om att länka samman teorin med praktiken för eleverna.</p>

<p>Arbetet är en undersökning om hur och varför skola och näringsliv samverkar när det gäller arbetsplatsförlagd utbildning på HP-programmet.</p>

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta? Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever. Läraren skall i samråd med handledaren sätta elevens betyg. Undersökning visar att kommunikation mellan lärare och handledare är en viktig faktor för ett fungerande samarbete, men dokumentation, utbildning och tid måste också anses vara viktiga faktorer vid bedömning av elever som går lärlingsutbildning. Genom kommunikation kan läraren inte bara få kännedom om elevens kunskap utan också om handledarens behov av utbildning i skolans styrdokument. Under mina litteraturstudier framkom att lärlingsutbildning formellt sätt bara finns på individuella programmet på gymnasieskolan. De utbildningar som utförs på företag får inte kallas för lärlingsutbildning. Kallar man det för företagsförlagdutbildning finns det inga hinder. I gymnasieförordningen finns inga klara regler över hur själva bedömningen skall tillgå utan detta ansvar ligger på kommun och skola. Nyckelord: Bedömning, handledare, kvalitet, lärling

Arbetet är en undersökning om hur och varför skola och näringsliv samverkar när det gäller arbetsplatsförlagd utbildning på HP-programmet.

På gymnasiets Hotell och restaurangprogram är kurser inom vissa yrkesämnen till stora delar förlagda på APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebär att delkurser och vissa moment som finns fastställda i kursmålen förväntas tillgodoses eleverna ute på en arbetsplats. Intervjuer med lärare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lärare på skolor och handledare på APU-platser ser ut. Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare på APU-platserna. Denna utförda bedömning värderas in av lärarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser på APU sällan utvärderas med elever eller lärare. Tidsbrist gör vidare att samverkan och uppföljning av bedömningarna mellan skolor och APU-platser inte görs i den utsträckning som önskas. Former för samverkan mellan lärare och APU-handledare behöver skapas för att APU-delen i utbildningen ska uppfylla de krav som finns i styrdokumenten om att länka samman teorin med praktiken för eleverna.

Abstract (in English) The report clarifies how the economy of Värnamo and Tingsryd area experiencing and implementing APL, it also reveals their need for jacking from the school to improve students achievement. By highlighting some of the requirements, expectations, obligations and rights as schools, businesses and students have between each other can enhance our understanding of each other's activities. With increased understanding of each other's needs, function and values can be a more seamless cooperation take place which can increase the efficiency, usefulness and effectiveness of APL and apprenticeship. The investigation of the report includes a survey of 25 questions that companies involved in APL answers and interviews by two well-designate individuals in the subject, Jonas Olofsson, who among other things, wrote the book "Krisen i skolan" and Annika Jervgren is research assistant in the National Apprentice Committee. The supervisor's actions during the APL are addressed and they are critical to student achievement and how the profession is perceived. It is also evident that there is a desire for increased communication between schools and businesses and that practice is governed by established documented procedures to make the workplace time will be as constructive as possible for the students.