Att kunna läsa och skriva är ett mäktigt verktyg att behärska för att lära, ta in information och för att påverka omvärlden. Genom att läsa och skriva kan vi sprida viktig information. Dessutom är läs- och skrivkunskaper ett viktigt verktyg för lärandet i alla ämnen något som bekräftas av Skolverket (Skolverket 2019a). Flera satsningar har genomförts i syfte att förbättra undervisningen och i sin tur öka läs- och skrivkunskaper bland elever både i landet och utanför. Läslyftet är en av dem och denna studie undersöker vad som anses ha fungerat bra och vad som kan ha försvårat det kollegiala lärandet. Syftet med denna studie är att undersöka läslyftet som en praktik där intentionen var att förbättra lärarnas förmåga att undervisa språkutvecklande utifrån handledarens perspektiv. Defrågeställningar som besvaras är 1) Vad var syftet med Läslyftet? 2) Vad anser respondenterna hindrade och möjliggjorde praktiken? och 3) Hur såg rollerna ut inom praktiken? För att besvara studiens syfte och frågeställningar lärare i svenska och lärare i svenska som andraspråkslärare från två olika kommuner som varit handledare i läslyftet intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och diskuteras i förhållande till teorin om praktikarkitekturer och tidigare forskning. Praktikarkitekturen syftaratt synliggöra de arrangemang inom en praktik som möjliggör eller hindrar praktiken. Läslyftet ses som en praktik och det är främst respondenternas egna erfarenheter som haranalyserats. Resultatet pekar på att det finns flera möjliggörande och hindrande arrangemang men att praktiken över lag ses som positiv. Det är tydligt att handledarna stötte på hinder förpraktiken, såsom idéer om att vissa ämneslärare inte behöver arbeta språkinriktat, eller att vissa lärare inte har tid att arbeta med satsningen. Mycket i denna studie pekar på att de sociala-politiska och materiella-ekonomiska arrangemangen spelar en stor roll för att praktiken ska gå framåt genom att skolledningen behöver vara bestämd och tydlig med vad alla ska göra och att det behövs reserveras tid för att praktiken ska fungera. Det är också viktigt att rektorn på skolan är bestämd i denna fråga, inte ger sig för de hindrande attityderna och samarbetar med handledarna för att bidra till en mer effektiv satsning.

Den här studien handlar om hur arbetet med gemensam värdegrund kan uppfattas bland ledare. Med fokus på den kommunala styrkedjan omfattar studien tre nivåer av ledarskap, chefer inom skolförvaltningsledning, rektorer och biträdande rektorer. Studiens syfte är att bidra med kunskap om ledares uppfattningar om arbetet med att skapa en gemensam värdegrund i en skolkommun. Undersökningen har utformats med en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet i studien består av intervjuer, två fokusgrupper och fem individuella intervjuer, totalt 17 chefer. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i teorin om praktikarkitekturer. Resultatet visar att nivå och roll i styrkedjan blir avgörande för upplevelsen av delaktighet i värdegrundsarbete. Utebliven delaktighet och dialog kan utgöra en bidragande faktor till hur och om värden upplevs ha inflytande över organisationen i arbetet med en gemensam värdegrund. / This study is focusing on the process of developing a common set of fundamental values and how the leaders perceive that very process. Highlighting the chain of command within the school district, the study covers three levels of leaders; the superintendents, head teachers and assisting head teachers. The aim is to contribute to the field of the perception of superintendents concerning the process of creating a common set of fundamental values.  This is a qualitative study and empirical data consisting of interviews performed in two focus groups and five individual interviews, including 17 leaders in total. The theoretical framework is the theory of practice architectures. The result tells us that the position in the chain of command directly reflect the perception of inclusion in the process of developing a common set of fundamental values. A non-including process could affect whether a person perceive involvement and influence or not, in that process.

Inledning Den här studien syftar till att undersöka övergångspraktiken från förskoleklass till årskurs 1 med fokus på läsning och skrivning. För att ta reda på vad som sker i övergången har vi med utgångspunkt i teorin om praktikarkitektur utformat fyra frågeställningar att besvara. Frågeställningarna berör säganden, göranden och relateranden, samt vilka möjligheter, begränsningar och dilemman som framkommer i praktiken. Metod För datainsamlingen valdes kvalitativ metod där öppna och ostrukturerade intervjuer i fokusgrupp användes som verktyg. Urvalet representeras av sju lärare som är verksamma i förskoleklass eller årskurs 1-3 från två olika verksamheter, samt en rektor. Intervjun präglades av utvalda teman och några få frågeställningar. I analysprocessen har vi använt oss av en analysmall som utformats utifrån olika texter inom praktikteorier. Analysmallen har fungerat som ett verktyg för att identifiera deltagarnas säganden, göranden och relateranden kopplat till överångspraktiken samt för att synliggöra mönster i deltagarnas utsagor utifrån olika aspekter. Resultat Resultaten i studien har visat vad det talas om, vad som sker och vad som relateras till samt vilka möjligheter, begränsningar och dilemman som framkommer i övergångspraktiken i två olika verksamheter. Resultatet visar att det finns en del återkommande aktiviteter så som överlämningssamtal. Det framkommer även att deltagarna är medvetna och engagerade i övergångspraktiken och att övergången ska bli så lyckad som möjligt för alla inblandade. I samtalen diskuteras även att lärare styr mycket på egen hand i övergångarna och att det egna intresset och engagemanget hos lärarna spelar stor roll för överlämningens utfall. Ytterligare något som framkommer i samtalen är att det sker en del upprepning i undervisningen kring läsning och skrivning vilket kan påverka elevernas utveckling. Båda verksamheterna använder Bornholmsmodellen i förskoleklass. Bornholmsmodellen syftar till att göra eleverna läsberedda. Sammanfattningsvis visar resultatet hur övergångspraktiken kan se ut.