Denna uppsats handlar om grundskollärarprofessionens utveckling, verksamma lärare och lärarstudenter. Uppsatsen utgår ifrån följande frågeställningar: Hur har grundskolan och grundskollärarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lärare sett ut? Hur framställs dagens verksamma grundskolelärare inom forskning i fråga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan? Vilken bild av lärarstudenter går att synliggöra i fråga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lärarens roll och skolan? Vad motiverade dessa lärarstudenter att söka sig till lärarutbildningen och fortsätta densamma för att bli lärare i grundskolan? Vilka likheter, skillnader och eventuella samband går att synliggöra mellan de tre ovanstående bilderna? Studien visar att lärarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrågasatt profession och ofta höga påfrestningar i arbetsvardagen. Men såväl verksamma lärare som lärarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lärare.

Studiens explorativa syfte var att undersöka hur social kompetens utvecklas och säkerställs hos lärarstudenterna på en högskola i Mellansverige. Studien hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien hämtar in data från sex respondenter. Resultatet visade att social kompetens uppfattas som en viktig egenskap men som enbart får utrymme i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och inte tillräckligt mycket i lärarprogrammet.

Entreprenörskap ska enligt regeringen löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Regeringskansliet, 2009). I Lgr 11 framgår det att skolans uppdrag är att ”[…] utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap” (Skolverket, 2011a, s. 9). Med utgångspunkt i regeringens begäran och citatet från Lgr 11, handlar detta examensarbete om entreprenörskap i skola och grundlärarutbildning. Det existerar en accentuering på entreprenörskap i utbildningssystemet, då utbildning har en genomgripande och essentiell roll i att forma goda samhällsmedborgare (Riksdagen, 2010). Att etablera entreprenörskap i utbildningen menar Woxlin (2014) kan vara ett sätt att förbereda eleverna inför dagens och framtidens hastigt föränderliga samt komplexa samhälle. Syfte med arbetet är att synliggöra hur grundlärarutbildningen och lärarutbildare förhåller sig till och omsätter begreppet entreprenörskap i undervisningen, för att förbereda lärarstudenterna inför deras kommande uppdrag.   Utgångspunkten för arbetet är följande frågeställningar; Hur förhåller sig lärarutbildare till entreprenörskap i skola och grundlärarutbildning?  Hur förbereds lärarstudenterna inför deras kommande uppdrag; att utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap? (Skolverket, 2011a).   Resultatet visar att entreprenörskap inte prioriteras i grundlärarutbildningen. Detta kan skapa problem, där varken lärarutbildare eller lärare tar ansvar för att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Regeringskansliet, 2009).

This thesis concerns the process of student teachers´ learning to teach primary scienceand is based on four studies involving primary science student teachers during theirteacher education program. The overall question that the thesis intends to investigate isin which ways student teachers‟ learning about teaching can be illustrated andunderstood in terms of the critical aspects that are experienced within their teachingand learning practices. The four papers in the thesis purposefully explore studentteachers‟ complex journey from learners to teachers and illustrate the processes oflearning to teach by highlighting important aspects within that process. Further to this,the thesis brings into focus the importance of teacher educators‟ professionalknowledge and how that knowledge must impact teacher education practice. The firstpaper explores four student teachers´ learning to teach in a primary school context. Inconnection to their teaching they were interviewed as they reflected on the video inorder to portray their knowledge needs and how they impacted their abilities to handleclassroom situations. The second paper investigates a group of primary science studentteachers‟ experiences from planning, teaching and reflecting on a science lesson withpupils aged between six and eleven in a science learning centre at the university. Thesestudent teachers identified critical incidents within their teaching which led them tofurther portray their own concerns for teaching and their teaching needs. The thirdpaper investigates the joint learning between two primary science student teachers andtheir mentors during a four week school based practice. Finally the fourth paperinvestigates primary science student teachers‟ development of subject matter of, and apositive attitude towards, physics in a specific physics course at the university, andfurther discusses the importance of subject matter knowledge and self-confidence inteaching primary science. In making explicit student teachers‟ experiences andconcerns for teaching and learning science, the practices and processes highlighted inthis thesis help to inform how to involve student teachers in developing a knowledgebase for primary science teaching. / Syftet med denna avhandling är att bidra till förståelsen av hur lärarstudenter utvecklar ämnesdidaktisk kunskap (PCK) för att undervisa yngre elever i naturvetenskap. Avhandlingen belyser och diskuterar lärarutbildningens komplexitet samt olika aspekter av den resa lärarstudenten upplever under sin väg från lärarstudent till lärare. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling med fyra artiklar och en kappa. Den övergripande frågeställningen är: På vilka sätt kan lärarstudenters lärande om undervisning i naturvetenskap för grundskolans tidigare år illustreras och förstås i termer av de kritiska aspekter de erfar i sin undervisningspraktik? De fyra artiklarna bygger på empiriska studier av lärarstudenter (F-5) i interaktion med barn och VFU-lärare i undervisning i naturvetenskap. I samtliga artiklar samt i kappan analyseras och diskuteras vilken kunskap som behövs för att undervisa små barn i naturvetenskap. Resultatet i artiklarna visar bland annat på: Hur såväl lärarstudenter som VFU-lärare utvecklar sin förmåga att undervisa naturvetenskap genom att planera, undervisa och reflektera tillsammans; vikten av olika metoder för att stimulera reflektion och därmed utveckla lärarstudenters och VFU-lärares förmåga att undervisa yngre elever i naturvetenskap; de kritiska aspekter som lärarstudenter erfar i sin undervisning samt hur dessa aspekter bidrar till en ökad förståelse för komplexiteten i såväl den undervisning och lärande i naturvetenskap; betydelsen av olika kunskapselement samt hur (behovet av) dessa identifieras i undervisningssituationen; exempel på hur lärarstudenter "lär sig" om naturvetenskaplig undervisning genom att undervisa (lär från eleverna).

<p>Detta är en pilotundersökning vars syfte är att testa en metod för att undersöka hur attityder mot dialekter, etnolekter och sociolekter kan komma att influera den betygssättning som lärare har i uppgift att göra av elevers prestationer. Jag har valt att inte undersöka verksamma lärare, utan lärarstudenter som inom kort ska bli lärare och undersökningen vill visa hur deras eventuella fördomar och förutfattade meningar kan inverka på inställningen gentemot elever och på längre sikt kan komma att påverka betygsättningen av elever.</p><p>Lärarstudenterna fick lyssna till korta ljudbandsinspelningar där gymnasieelever presenterar sig själva. Därefter fick de besvara en enkät och ge underlag för denna pilotundersökning. Jag har även intervjuat två svensklärare och två gymnasieelever. Tanken var att dessa skulle ge besked om attityder till dialekter, etnolekter och sociolekter i skolvärlden.</p><p>Resultaten visar att metoden för att undersöka lärarstudenternas attityder till dialekt/etnolekt/sociolekt inte lämpar sig för att dra några slutsatser. De resultat som framkommit är inte av någon större vetenskaplig relevans, utan ger enbart data kring vilka det går att spekulera.</p>

Den här uppsatsen har sin startpunkt i lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning (vfu). Sveriges lärarutbildning har omarbetats då det funnits brister i vfun när det gäller ämneskunskaper och när det gäller vfu-placering inom relevant verksamhetsområde för planerad examen. I den här studien belyses andra kvalitéer relaterade till vfu utifrån ett studentperspektiv där studenter själva har beskrivit sina upplevelser på sin vfu. Det finns nationell och internationell vfu-forskning som fokuserar faktorer runt studentens vfu, ur andra perspektiv än studentens. Den här studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters upplevelse av bemötandet av personalen ute på förskolor och skolor under vfu. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Hur beskriver studenter sin upplevelse av bemötandet av personalen på skolorna? Hur kan beskrivningarna förstås i relation till studenternas vfu-placering på olika skolor? Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med åtta lärarstuderande vid Mittuniversitetet. Ur analysen framkom fem kvalitéer med relevans till studenternas beskrivna upplevelser: Pedagogers delaktighet och medvetenhet om handledaruppdraget, trygghet, studentens känsla av delaktighet i arbetslaget, studentens uppgifter och övningar, samt nyfikenhet och engagemang i studenten. Resultatet visar att studenterna överlag har upplevt bemötandet positivt. Resultatet visar också att det finns vissa skillnader i studenternas beskrivna upplevelser som kan förstås i relation till den skola de har gjort vfu på.

Detta examensarbete handlar om bilder av lärare och lärarstudenter. Syftet är att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lärare. Undersökningens frågeställningar är: - Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de här frågorna har en analys gjorts på ledare och debattartiklar där det talas om lärare och lärarstudenter. Studien har sin utgångspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod. Slutsatserna är att de lärare och lärarstudenter som beskrivs i de båda tidningarna konstrueras som otillräckliga. De varken har det som krävs, eller får de resurser som behövs, för att ge eleverna en ärlig chans. Undersökningen visar dessutom att den lärare som konstrueras är en lärare som känner sig tyngd och hotad av nya arbetsuppgifter utanför det klassiska uppdraget, kunskapsförmedlingen, och därmed överväger att byta karriär.Nyckelord: dagspress, diskurs, lärare, lärarstudenter, socialkonstruktivism

Detta är en pilotundersökning vars syfte är att testa en metod för att undersöka hur attityder mot dialekter, etnolekter och sociolekter kan komma att influera den betygssättning som lärare har i uppgift att göra av elevers prestationer. Jag har valt att inte undersöka verksamma lärare, utan lärarstudenter som inom kort ska bli lärare och undersökningen vill visa hur deras eventuella fördomar och förutfattade meningar kan inverka på inställningen gentemot elever och på längre sikt kan komma att påverka betygsättningen av elever. Lärarstudenterna fick lyssna till korta ljudbandsinspelningar där gymnasieelever presenterar sig själva. Därefter fick de besvara en enkät och ge underlag för denna pilotundersökning. Jag har även intervjuat två svensklärare och två gymnasieelever. Tanken var att dessa skulle ge besked om attityder till dialekter, etnolekter och sociolekter i skolvärlden. Resultaten visar att metoden för att undersöka lärarstudenternas attityder till dialekt/etnolekt/sociolekt inte lämpar sig för att dra några slutsatser. De resultat som framkommit är inte av någon större vetenskaplig relevans, utan ger enbart data kring vilka det går att spekulera.

The aim of this study is to describe, analyse and interpret the reading comprehension of language teacher students at the beginning of their university studies through a diagnostic reading comprehension test as a prognosis of their ability to manage their studies. The research questions are: 1. What form has the diagnostic reading comprehension test of the development project used at the beginning of the teacher education for language teacher students? 2. What does the diagnostic reading comprehension test at the beginning of the studies indicate about the success in the reading comprehension of academic course literature of the language teacher students? 3. What do the language teacher students’ reflections show about the reading comprehension test and about their insight into their own reading comprehension of academic course literature? 4. To what extent can a connection be shown between the results of the diagnostic reading comprehension test and the study results of the language teacher students? The research study represents a mixed method strategy and is a descriptive case study. A diagnostic reading comprehension test has been given to a group of language teacher students at the beginning of their first term. The students were also asked to reflect on the test and their reading ability. According to the study the diagnostic reading comprehension test used in the development project, and analysed in this study, must be altered to meet desired claims before used again. For example should the test include more reflective questions and more people should be included in the test process. This research contributes to new knowledge about teacher students’ comprehension of academic texts as well as new knowledge about a reading comprehension test.

Studien i detta arbete undersöker hur svenska ämneslärarstudenter ger skriftlig återkoppling på elevers lösningar i det matematiska kunskapsområdet ekvationer med absolutbelopp. Under datainsamlingen formulerade femton ämneslärarstudenter från två olika lärosäten sin återkoppling till tre elevers lösningar. Den återkoppling som gavs beskrivs i detta arbete utifrån Hattie och Timperleys kategorier för återkoppling (2007) som också fungerar som ramverk för analysen av insamlad data. Studien visar att ämneslärarstudenterna som grupp ger återkoppling riktad mot alla nivåer: uppgiftsnivå, processnivå, metakognitiv nivå samt individnivå, men också att det är en stor spridning mellan olika individer. Den vanligaste formen av återkopplingen ges på uppgiftsnivå följt av processnivå, båda som feed-back. Endast enstaka studenter formulerar återkoppling som feed-forward. Vidare indikerar resultaten att studenter med svårighet att sätta sig in i lösningarna i stor utsträckning ger återkoppling på individnivå. Dessa kategorier utgör en ytterligare dimension vid analysen. Studien visar med stöd i tidigare forskning att många studenter har mycket att vinna på att utveckla sin kompetens inom området återkoppling för att kunna formulera kommentarer som på ett effektivare sätt utvecklar eleverna. Avslutningsvis lyfts uppslag till fortsatta studier inom området samt förslag på inslag i lärarutbildningen för att utveckla ämneslärarstudenters kompetens rörande medvetenhet och förmåga att ge effektiv återkoppling till elever.