En stor del av den svenska matematikundervisningen utgår från artefakten läromedel, vilket medför att det är viktigt att läraren kan tolka läromedlet utifrån läromedelsförfattarens didaktiska mål och visioner. Syftet med denna studie var att undersöka vilka artefakter grundlärarstudenter använde sig av när de planerade och genomförde matematikundervisning, och om några förändringar skedde i dessa val efter genomgången utbildning i läromedelsförståelse. Studien utgick ifrån en fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer med grundlärarstudenter från olika terminer på grundlärarprogrammet vid ett svenskt universitet. Analysen genomfördes med en tematisk analys. Resultatet visade att många olika artefakter användes vid planering och genomförande av matematikundervisning och att medvetenheten om hur dessa artefakter kunde användas ökade ju längre in i utbildningen studenten befann sig. Slutsatsen var att genom att medvetandegöra studenterna kring deras val och användning av olika artefakter för planering och genomförande av matematikundervisning tidigt i utbildningen, kunde goda förutsättningar skapas för att utmana föreställningen om att skickliga lärare skapar eget undervisningsmaterial (Remillard, 2016).