Studiens syfte är att undersöka hur lärarstudenter ser på villkoren för goda relationer mellan lärare och föräldrar genom observationer från sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer på lärarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare år. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sätt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har också framkommit att lärarstudenter inte känner sig tillräckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lärare och förälder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns också tendenser till att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare och hur de hanterar konflikter och relationerna.

Högpresterande elever tenderar att lämnas ensamma i undervisningen samtidigt som Skollagen påpekar att dessa elever ska ges möjligheten att utvecklas så långt som möjligt. Det finns en brist på forskning i en svensk kontext inom området och därför är förhoppningen att denna studie ska bidra med mer kunskap inom området. Studien syftade till att undersöka lärarstudenters beskrivningar av sina kompetenser kring en utmanande skrivundervisning för högpresterande elever i årskurs 4–6. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes sex intervjuer med lärarstudenter som läser sin sista termin på lärarutbildningen. Intervjuerna kategoriserades tematiskt utifrån ett differentierat arbetssätt och delar ur den sociokulturella teorin. Studiens resultat visade att lärarstudenterna hade generell kompetens om en utmanande skrivundervisning för högpresterande elever inom den ordinarie undervisningen. Däremot upplevde de kompetensen som otillräcklig och analysen av deras svar indikerade att de behöver mer kompetens kring undervisningsstrategierna accelerering och berikning.

Syftet med vår studie är att undersöka vilket förhållningssätt som är rådande vad gäller undervisningsplanering, sett utifrån lärarstudenters perspektiv, och på så vis få en djupare förståelse för hur och varför lärarstudenter planerar och förhåller sig till sin planering på ett visst sätt. Studien har undersökt de erfarenheter av, föreställningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lärarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gäller forskning kring momentet planering utifrån lärarstudenters perspektiv, då större delen av tidigare forskning fokuserat på momentet utifrån lärares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lärarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhållningssätt till planering, har studien tagit sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att såväl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvägagångssätt vid planering. Vidare pekar resultatet på hur lärarstudenterna till viss del uppvisar ett ”presentations-jag” inför mentorn, där de i sin skriftliga planering tar med faktorer och moment som de inte skulle ha inkluderat om planeringen enbart varit till för dem själva. Konstateras kan även att det finns en skillnad i det sätt som kvinnliga och manliga lärarstudenter planerar, då de kvinnliga studenterna tenderade att ge ett mer osäkert och osjälvständigt intryck i sina utsagor kring planering, medan de manliga studenterna å andra sidan, visade på större självsäkerhet och gav ett mer avslappnat intryck. Studien synliggör även hur lärarstudenterna uppfattar och ser på sin lärarutbildning som bestående av partikulära delar, vilket är en indikator på att studenterna saknar ett holistiskt perspektiv på sin utbildning.

I litteraturstudien utforskas hur lärare och lärarstudenters syn på konkret material i matematikundervisningen förhåller sig till forskning inom matematikdidaktiken och om det finns skillnader mellan de båda grupperna. Sökningarna genomfördes i vetenskapliga databaser där åtta artiklar valdes ut. Artiklarna analyserades därefter genom en tematisk analys. Resultatet visar att både lärare och lärarstudenter ser fördelar med det konkreta materialet och har en övervägande positiv inställning till dess användning i matematikundervisningen. Båda parter lyfter att materialet ökar intresset, engagemanget och förståelsen hos eleverna samtidigt som det främjar samarbete och ansvarstagande. De nämner även att materialet behöver kompletteras med andra metoder. Det som skiljer dem åt är erfarenhet och praktiska aspekter. Lärarna nämner klassrumshantering och resurskrav medan lärarstudenterna önskar tydligare riktlinjer för användandet av det konkreta materialet.

Denna kvantitativa studie behandlar blivande svensklärares läsvanor och attityder till läsning av skönlitteratur. Data har samlats in med hjälp av webbenkäter som skickats till samtliga lärarstudenter på en svensk högskola, med inriktning mot år 4-6. Bland de svarande kunde fyra olika läsartyper med särskiljande läsvanor identifieras. Av resultatet framgår att de som läser kontinuerligt uppvisar en mer positiv attityd till läsning av skönlitteratur. Studien indikerar därmed att mängden läsning som utförs av en individ till viss del påverkas av vilken uppfattning och tilltro som finns till läsningens positiva effekter. Resultatet visar också att lärarstudenter som grupp saknar en gemensam syn på litteraturens värde och status. En tydlig polarisering kan skönjas i uppfattningen om skönlitteraturens värde i skolans undervisning och för det demokratiska samhället, vilket indikerar en viss diskrepans mellan skönlitteraturens status hos blivande svensklärare och skolans läsfrämjande uppdrag. Sammantaget visar studien att det inte är en självklarhet att framtida lärare tillskriver litteraturen ett högt värde i skolsammanhang eller själva läser i särskilt hög utsträckning.

The basic teacher education for the grades F-3 will provide teacher student with knowledge about reading and writing development of children, which will lead to a competence to develop reading and writing learning at pre-school class and school's previous years. It is known by earlier studies that there is a problem regarding teacher education in reading. It shows by studies that teacher student’s often feels like they does not get the education they need to fulfil and teach pupils when it comes to teach reading. The purpose of this study is to examine how teacher student’s relate to and perceive reading education. The study examines what teacher student’s consider is important and not when it comes to children's reading development. I prepared two following questions to answer the aim of this study: How do teacher student’s perceive reading education? What do teacher students consider to be important and less important regarding children's reading development? The study is based on a survey study that 112 teacher students answered. All the questions are based on earlier studies about what is important in reading instruction. The study is also based on theories about content knowledge and pedagogical content knowledge. The result showed that there is a common perception of what is important when it comes to some factors in reading like phonemic awareness, phonological awareness, oral narration and conversation, reading aloud, reading strategies, discussions of literature and big vocabulary. The result also showed that some student’s have perceptions about some other factors and find it not quite important as the already mentioned factors. The factors are spelling rules, model texts, big vocabulary, discussions of literature, reading strategies, repeated reading, phonemic awareness, phonological awareness and oral narration and conversation. It also showed that a majority thought that they did not know if spelling rules and model texts is important when it comes to teaching reading.

Vårt examensarbete grundar sig i vad lärarstudenter har för uppfattningar om utomhuspedagogikens inverkan på skolundervisningen och på elevers lärande i de naturorienterande ämnena. Urvalet i studien består av lärarstudenter, då vi anser att de flesta forskningarna om utomhuspedagogik utgår från ett lärarperspektiv. Därav är vi intresserade av att lyfta studenternas åsikter om just utomhuspedagogik. Arbetet har utgått från en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på lärarstudenter. Enkäterna har kodats och sedan analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Vid kodningen av datan har läroplansteorin och Carlgrens (2014) kunskapssyn samt Skolverkets (2019) fyra kunskapsaspekter varit i åtanke. I statistikprogrammet har stapeldiagram, frekvenstabeller och korstabeller skapats för att på ett enkelt sätt kunna redovisa för resultatet av vår undersökning. I vår undersökning har flera respondenter svarat att de anser att elevernas lärande gynnas av att de får möjlighet att använda sig av alla sina sinnen genom praktiskt lärande. I resultatet framgår att utomhuspedagogisk undervisning kan användas i skolans undervisning och på så sätt öka elevers motivation och intresse för ämnet. Detta genom att de får använda sig av konkreta upplevelser via sina sinnen och i en miljö som gynnar utvecklandet av deras färdigheter. Lärarstudenterna nämner även några nackdelar med att bedriva utomhuspedagogik där bland annat, stora elevgrupper, tidsbrist och otillräckliga kunskaper diskuteras.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares och lärarstudenters syn på kamratbedömning för textarbeten i årskurs 4–6 samt att se vilka kamratbedömningsmetoder de anser gynnsamma för elevernas textarbeten. Detta är en kvalitativ studie som genomförs via semistrukturerade intervjuer. Både lärare och lärarstudenter intervjuas för att visa likheter och skillnader på både individ- och gruppnivå. Intervjuerna transkriberas och svaren bearbetas utefter en tematisk analys.  Resultaten visar att både lärarna och lärarstudenterna har en övervägande positiv syn på kamratbedömning för textarbeten i årskurs 4–6, men att lärarna kan se fler fördelar och förespråkar metoden mer än vad lärarstudenterna gör. De främsta positiva effekter de anser att kamratbedömning kan bidra till är gemensamt lärande och en utvecklad kritisk granskningsförmåga hos eleverna. De negativa effekter som framförallt betonas är att kamratbedömning kan generera generella och missvisande kommentarer som inte leder till ökat lärande samt att det kan ha en negativ inverkan på sociala relationer.  De metoder som lärarna och lärarstudenterna anser vara gynnsamma för elevernas textarbeten är ”two stars and a wish”, användandet av checklistor eller mallar med genrespecifika kriterier samt digital respons via inspelningsprogram och direktkommentarer i digital text. / The purpose of this study is to examine teachers' and teacher students' view on peer assessment for text work in grades 4–6 and to see which peer assessment methods they consider favorable for students' text work. This is a qualitative study with semi-structured interviews. Both teachers and teacher students are interviewed to show similarities and differences at individual- and group level. The interviews are transcribed and the answers are processed through a thematic analysis. The results show that both teachers and teacher students have a mainly positive view of peer assessment for text work in grades 4-6, but the teachers can see more benefits and they advocate the method more than the teacher students do. The main positive effects they see with peer assessment are common learning between students and a developed ability to critically review texts. The negative effects they emphasize are general and misleading comments between students that do not lead to increased learning and possible negative impact on social relationships. The methods the teachers and the teacher students prefer for students' text work are "two stars and a wish", checklists or templates with genre-specific criteria and digital peer review with recording programs and comments in digital texts.