Syftet med den här studien har varit att granska hur lärare använder den nya läroplanen Lgr11 då de planerat undervisningen. Jag har även tagit del av hur lärare arbetade då Lpo94:s läroplan var gällande för att därefter undersöka om lärare använder läroplanen i samma grad då som nu. Med utgångspunkt i intervjuer, textanalyser av Lpo94 och Lgr11 samt utifrån annan litteratur och forskning, så har en mindre kartläggning blivit möjlig. Metoden har varit kvalitativ genom att lågstandardiserade intervjufrågor använts. Det övergripande perspektivet är didaktiskt då undersökningen syftat till att undersöka lärares användning av läroplan och faktorer som påverkat dem vid lektionsplaneringarna. Studien har behandlat allmändidaktiska förutsättningar, vad som påverkat de intervjuade lärarnas val i planering av undervisning samt vilka skillnader som lärarna beskrivit att övergången från Lpo94 till Lgr11 medfört. En del av de resultat som framkommit visar hur lärarna efter införandet av Lgr11 tagit mer tid för bearbetning av läroplanen. Tidsaspekten verkar ha varit en central faktor för att en fördjupad insikt hos lärarna har kunnat inträffa. I jämförelse med Lpo94 har lärarna vidare uppfattat Lgr11 som mer konkret och strukturerad.

Uppsatsens syfte har fokus på lärares undervisningsplanering, vilket innebär en organiserad lärandesituation, där centrala aspekter belyses utifrån lärares perspektiv. Den empiriska delen har en kvalitativ studie som grund, där nio verksamma lärare i skolans lägre åldrar har blivit intervjuade. Samtliga lärare har gett sitt samtycke och även blivit informerade om att deras uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Lärarnas svar har utmynnat i ett huvudresultat där fem kategorier har vuxit fram påverkansfaktorer, planeringens karaktär, arbetslag och individuell planering, planeringens innebörd och betydelse samt efterarbete. Elevgrupp, styrdokument och tid är de övergripande faktorerna som påverkar planeringen. Samtliga lärare noterar sin planering på ett eller annat sätt, vilket till exempel kan vara i form av stödanteckningar eller tankekartor. Gällande arbetslag och individuell planering är det delade tankar hos lärarna. Några av lärarna anser att planeringen i arbetslaget är mer övergripande medan andra har en uppfattning om att arbetslagsplaneringen bör utvecklas till en mer professionell nivå. De flesta lärare upplever planering som ett stöd för sig själva. Reflektion och utvärdering relaterar många lärare till kategorin efterarbete, vilket består av såväl praktiska som teoretiska delar.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket resulterar i att klassrummen även är mångkulturella. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en förståelse om hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen. För att få fram information och forskning användes metoden informationssökning och genom sökmotorn SwePub hittades forskning som besvarade syftet samt frågeställningen. Artiklar, licentiats- och doktorsuppsats användes för att få en överblick om vad forskningen säger om hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen. Uppsatsen är avgränsad till en svensk kontext, det vill säga hur historieundervisningen påverkas i dem svenska klassrummen.  Resultats delen presenterar hur elevers och lärares historiekultur påverkar historieundervisningen. Men även hur lärare planerar sin undervisning i ett mångkulturellt klassrum samt varför elevers berättelser ska uppmärksammas.  Slutsatsen som dras är att elevers historiekultur kan leda till konflikter och diskussioner i klassrummet, på grund av att eleverna inte delar samma åsikt om en historisk händelse. Men olika perspektiv på samma händelse kan även leda till att eleverna inser att historiska händelser kan ses på olika sätt beroende på vilken historiekultur personen tillhör. Dessutom påverkar historielärares historiekultur indirekt historieundervisning. Lärare sprider historiekulturen genom historieundervisningen eftersom när de berättar om egna erfarenheter och upplevelser är även dessa präglade av historiekulturen. Förutom det har lärare i åtanke att klassen är mångkulturell när de planerar sin undervisning. Historielärare vill undervisa utifrån ett mångkulturellt perspektiv, dock tillåter inte tiden det. Dessutom är det viktigt att elevers berättelser ska uppmärksammas på grund av att exempelvis motverka negativa attityder.

Syftet med vår studie är att undersöka vilket förhållningssätt som är rådande vad gäller undervisningsplanering, sett utifrån lärarstudenters perspektiv, och på så vis få en djupare förståelse för hur och varför lärarstudenter planerar och förhåller sig till sin planering på ett visst sätt. Studien har undersökt de erfarenheter av, föreställningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lärarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gäller forskning kring momentet planering utifrån lärarstudenters perspektiv, då större delen av tidigare forskning fokuserat på momentet utifrån lärares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lärarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhållningssätt till planering, har studien tagit sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att såväl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvägagångssätt vid planering. Vidare pekar resultatet på hur lärarstudenterna till viss del uppvisar ett ”presentations-jag” inför mentorn, där de i sin skriftliga planering tar med faktorer och moment som de inte skulle ha inkluderat om planeringen enbart varit till för dem själva. Konstateras kan även att det finns en skillnad i det sätt som kvinnliga och manliga lärarstudenter planerar, då de kvinnliga studenterna tenderade att ge ett mer osäkert och osjälvständigt intryck i sina utsagor kring planering, medan de manliga studenterna å andra sidan, visade på större självsäkerhet och gav ett mer avslappnat intryck. Studien synliggör även hur lärarstudenterna uppfattar och ser på sin lärarutbildning som bestående av partikulära delar, vilket är en indikator på att studenterna saknar ett holistiskt perspektiv på sin utbildning.

Vi är på väg in i ett nytt samhälle pga. digitaliseringen av vår omgivning och det påverkar elevernas och lärarnas vardagbåde i och utanför klassrummet. Eleverna i skolorna har ofta stora kunskaper om internet som ett instrument förunderhållning, men mer sällan som ett verktyg för kunskapsinhämtning. Men i och med revisionen av läroplanen som blevobligatorisk att följa från och med hösten 2018, så måste nu lärare anpassa sin undervisning till teknik- ochinternetanvändning om de inte redan gjort det. Det är viktigt men svårt och tidskrävande att planera, särskilt förundervisningsmetoder där erfarenhet saknas. Den här texten är ämnad för att underlätta för lärare att lägga upp sinundervisning på ett sådant sätt att eleverna får träna på just det, att använda internet som ett verktyg.Det är i huvudsak två områden som legat till grund för den planering som presenterats i detta arbete: För det första vardet den tidigare forskning om Flipped Classroom, en metod som involverar video i undervisningen, och för det andra:Webquest, ett undervisningsformat där eleverna själva behöver inhämta information från internet för att kunna lösa enuppgift och samtidigt också ett format för att presentera sin arbetsområdesplanering med tillhörande uppgifter och materialpå internet.Att lägga upp en planering för ett arbetsområde utifrån läroplanen är ett didaktiskt arbete och därför har planerandetfölja vissa didaktiska riktlinjer. Skolverket (2011) har en text med sådana riktlinjer, men det har också varit nödvändigt atttitta på didaktiska handböcker (Lindström & Pennlert, 2012; Steinig & Huneke, 2015). Undervisningsplanering är lättastatt beskriva som om den vore en lång kedja av beslut, som var och ett har lett fram till nästa länk i kedjan. Så sker detnaturligtvis inte, utan alla delarna, läromål, metod, tillgänglig materiel och teknik etc., påverkar varandra.Utifrån ramfaktorer som språknivå, tidsramar, kursplan och läroplanen har ett undervisningsunderlag presenterats, föranvändning av Flipped Classroom i undervisningen för elever i årskurs 9. I det projektorienterade arbetet som tagits framsom exempel, får eleverna planera en kulturresa till Tyskland. Med upplägget från Webquest ges eleverna utrymme att 1)använda den digital tekniken 2) få tid att testa sig fram vid informationsletande och 3) jämföra sökresultat och informationmed varandra. Den konkreta undervisningsplaneringen finns på både tyska och svenska i bilagan till detta arbete. Litearbete återstår för en undervisande lärare, och det är att spela in videoklippen och närmare utforma de föreslagnauppgifterna. Det arbetet har inte gjorts eftersom det är sådant som måste anpassas efter den aktuella elevgruppen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring att beakta barns intresse i sin undervisningsplanering. I studien undersöks vilka fördelar och utmaningar förskollärarna har funnit avseende att beakta barns intresse i undervisningsplaneringen. Studien bygger på intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. I analysen används begreppen - den efterföljande guidningen och den lockande modifieringen samt barns perspektiv och barnperspektivet. Resultatet indikerar att det finns fördelar som motiverar att beakta barns intresse i undervisningsplaneringen i förskolan. Slutsatser som dras gällande fördelar med att beakta barnens intresse i undervisningsplanering är; att barnen får utrymme att utforska sitt intresse vidare, de får utrymme att lyfta sina tankar och undervisningen blir lustfylld för barnen. Att beakta barnens intresse har även fördelar som möjliggör en progression i barnens färdighets- och kunskapsutveckling. En slutsats är att det är en utmaning att beakta alla barns intresse och att barnens intresse prioriteras ned när det finns krav som kommer ovanifrån eller utifrån. När det bedöms att ett barn har ett ökat utvecklingsbehov finns det en tendens att barnets intresse prioriteras ned. En slutsats är att det finns en risk att förskollärarna bortser från de fördelar som finns med att beakta barnens intresse i undervisningsplaneringen. Det finns olika tillvägagångssätt som förskollärarna använder när de planerar sin undervisning för att sträva efter att beakta barnens intressen.