I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och viundersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vivill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakomlärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inreeller yttre motivation.Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vårundersökning.Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån enarbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyragenerella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin,förstärkningsteorin och förväntningsteorin.Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att devill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändrasamhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke.Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingenhar valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emothumankapitalteorins beslutsregel.Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverarlärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet avlärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation.

This thesis concerns the process of student teachers´ learning to teach primary science and is based on four studies involving primary science student teachers during their teacher education program. The overall question that the thesis intends to investigate is in which ways student teachers’ learning about teaching can be illustrated and understood in terms of the critical aspects that are experienced within their teaching and learning practices. The four papers in the thesis purposefully explore student teachers’ complex journey from learners to teachers and illustrate the processes of learning to teach by highlighting important aspects within that process. In the thesis the concept of pedagogical content knowledge (PCK) is used as the knowledge a teacher needs to construct and implement science learning experiences for pupils. Further to this, the thesis brings into focus the importance of teacher educators’ professional knowledge and how that knowledge must impact teacher education practice. In making explicit student teachers’ experiences and concerns for teaching and learning science, the practices and processes highlighted in this thesis help to inform how to involve student teachers in developing a knowledge base for primary science teaching. / Syftet med denna avhandling är att bidra till förståelsen av hur lärarstudenter utvecklar ämnesdidaktisk kunskap (PCK) för att undervisa yngre elever i naturvetenskap. Avhandlingen belyser och diskuterar lärarutbildningens komplexitet samt olika aspekter av den resa lärarstudenten upplever under sin väg från lärarstudent till lärare. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling med fyra artiklar och en kappa. Den övergripande frågeställningen är: På vilka sätt kan lärarstudenters lärande om undervisning i naturvetenskap för grundskolans tidigare år illustreras och förstås i termer av de kritiska aspekter de erfar i sin undervisningspraktik? De fyra artiklarna bygger på empiriska studier av lärarstudenter (F-5) i interaktion med barn och VFU-lärare i undervisning i naturvetenskap. I samtliga artiklar samt i kappan analyseras och diskuteras vilken kunskap som behövs för att undervisa små barn i naturvetenskap. Resultatet i artiklarna visar bland annat på: Hur såväl lärarstudenter som VFU-lärare utvecklar sin förmåga att undervisa naturvetenskap genom att planera, undervisa och reflektera tillsammans; vikten av olika metoder för att stimulera reflektion och därmed utveckla lärarstudenters och VFU-lärares förmåga att undervisa yngre elever i naturvetenskap; de kritiska aspekter som lärarstudenter erfar i sin undervisning samt hur dessa aspekter bidrar till en ökad förståelse för komplexiteten i såväl den undervisning och lärande i naturvetenskap; betydelsen av olika kunskapselement samt hur (behovet av) dessa identifieras i undervisningssituationen; exempel på hur lärarstudenter "lär sig" om naturvetenskaplig undervisning genom att undervisa (lär från eleverna).

Syftet med den här studien har varit att beskriva lärarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning (vfu) under lärarutbildningen. Studien belyser studenternas upplevelser om den verksamhetsförlagda utbildningen i allmänhet och av sin utveckling under vfun i synnerhet. Tidigare forskning visar att studenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbildning är varierande. Olika faktorer påverkar utvecklingen under den verksamhetsförlagda utbildningen och resultat visar att den kan anses som en komplex process där bland annat relationer och skolkulturer på skolor och förskolor påverkar studenternas måluppfyllelse. Frågeställningarna som studien utgick från var: Vilka förväntningar har studenterna på den verksamhetsförlagda utbildningen? Vilka faktorer upplever studenterna bidrar till deras utveckling under den verksamhetsförlagda utbildningen? Empirin inhämtades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer samt genom analys av studenternas portfoliotexter. Ur analysen framkom tre teman: förberedelser/förväntningar, motivation samt handledning. Resultatet visar att studenterna har identifierat sitt lärande under vfun genom eget intresse, god handledning och trygga relationer på förskola/skola. Tillit och förtroende från arbetslag och handledare har också visat sig bidra till upplevd utveckling från studenterna.

Syftet med studien var att undersöka VFU-handledares syn på förskollärarstudenters förutsättningar till progression under VFU. Studien belyser VFU-handledarnas erfarenheter av och uppfattningar om förutsättningar för studenters progression under VFU:n i allmänhet och under studentens sista VFU-period i synnerhet. Tidigare forskning visar att det finns en komplexitet kring den växelverkan mellan de två utbildningsdelarna i utbildningen, högskoleförlagd utbildning och verksamhetsförlagd utbildning. Integrationen mellan teori och praktik sker inte i den utsträckning som förväntas. Vidare visar tidigare forskning att förväntningar och ambitioner hos studenten behöver anpassas till handledarens erfarenheter av och uppfattningar om tankar kring lärande och undervisning. Handledares egna målsättningar för studentens progression visar sig i sättet de handleder, handledaren ser sig som förmedlare av kunskap. Frågeställningen som studien utgick ifrån var: Vilka förutsättningar under studenters VFU behöver finnas enligt VFU-handledarna? Empirin inhämtades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju VFU-handledare inom förskollärarprogrammet. Ur bearbetning och analys av empirin framkom fyra kategorier: gemensamt projektet, ömsesidigt engagemang, gemensam repertoar och gemensam reflektion och progression. Resultatet visar att VFU-handledarna uppfattar att stöd i olika former är en förutsättning för studenters progression under VFU:n. Studentens eget intresse och engagemang i sin utbildning är också en viktig förutsättning för lärande. Handledarna betonar vikten av att studenterna behöver kunna kommunicera, både med vårdnadshavare och barn men också med handledarna. De beskriver hur de då kan utveckla sitt handledande och tillsammans med studenten tydligt se progressionsområden. Att de har ett gemensamt projekt, där progressionen för studenten är viktigt.

Alongside the international consensus about the importance of mathematical competencies in today’s knowledge society, the awareness about children’s and adult’s mathematical anxiety has increased. Within this, relatively limited, field of research it has moreover been revealed that the level of mathematical anxiety is considerably higher among students within teacher education programs compared to other university students. Furthermore, the studies suggest that the anxiety of prospective teachers may influence their performance in the classroom and in turn their pupils’ perception of mathematics. In the case of Sweden, the PISA 2012 revealed a significant increase of mathematical anxiety among Swedish 15 year old pupils in the past ten years. With this background, the purpose of this study is to investigate prospective teachers’ feelings and experiences towards the subject of mathematics where the aim is to gain a deeper understanding about negative feelings, such as mathematical anxiety. Based on a qualitative research approach, including a survey with around 100 Swedish student teachers, interviews and a focus group session with a smaller group, the findings of the study have shown that the majority of the participants have in different ways experienced negative feelings towards mathematics. With support in poststructuralist theories, where emotions are viewed as a social construction, the study indicates that feelings emerge when students position themselves, or become positioned, within discursive practices. The concept of subjectivity was further used to gain a deeper understanding of students’ process in becoming a teacher. / Vid sidan av den internationella konsensusen där vikten av matematik lyfts i dagens kunskapssamhälle, har medvetenheten kring matematisk ångest bland barn och vuxna ökat. Inom detta, relativt begränsade, forskningsområde har studier visat på att matematisk ångest är avsevärt större bland lärarstudenter i jämförelse med andra universitetsstuderande. Dessutom har studier påvisat att denna ångest kan påverka lärares framförande i klassrummet och i sin tur sina elevers uppfattning av matematik. I Sverige har resultaten från PISA 2012 undersökningen visat att svenska 15-åriga elevers ångest gentemot matematik har ökat signifikant de senaste tio åren. Med denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka en grupp lärarstudenters känslor och erfarenheter kring matematik, med målet att få en djupare förståelse för negativa känslor, så som matematisk ångest. Utifrån kvalitativa forskningsansatser, där en enkätundersökning med drygt 100 svenska lärarstudenter, intervjuer samt en fokusgrupp med en mindre grupp studenter har genomförts, visar resultaten att majoriteten av undersökningspersonerna har upplevt negativa känslor av olika slag gentemot matematik. Med stöd i poststrukturella teorier, där känslor betraktas som en social konstruktion, påvisar studien indikationer på att känslor uppkommer när studenter positionerar sig, eller blir positionerade, inom diskursiva praktiker. Subjektivitet konceptet har därtill varit väsentlig för en djupare förståelse för studenternas process mot att bli lärare.

The aim of this paper is to analyse how future art teachers talk about gender identity and sexuality in the context of an image analysis. In order to gather the empirical data used for this paper we sent out a questionnaire to student teachers with art as their primary subject. This questionnaire contained both closed and open-ended questions where they were instructed to analyse and describe four pictures of individuals that could be perceived as queer-coded, as well as answer questions regarding the core content of visual arts in the Swedish curricula for grade 7-9. The answers were then looked at through a queer theroetical lens using critical discourse analysis as our method. Based on the answers of the questionnaire we concluded that future art teachers use a politically correct and norm critical approach when speaking about gender identity and sexuality. We could however also see some confusion in the answers that possibly stems from a lack of knowledge and experience on the subject of gender identity and sexuality.

Lärare är en av de viktigaste skolrelaterade faktorerna angående elevers akademiska lärande. Akademiskt ledarskap inom lärarprofessionen har enligt tidigare forskning en väsentlig del i elevers skolresultat. Kunskaper om ledarskap, och dess innebörd, skapar behovet av att införskaffa mer kunskap om hur akademiskt ledarskap utbildas inom en idrottslärarutbildning. Studiens syfte var att undersöka vilka kunskaper om ledarskap, och dess innebörd, som lärarstudenter inom en idrottslärarutbildning på ett universitet i södra Sverige har införskaffat samt saknat under utbildningen. Kvalitativ intervjustudie var undersökningens metod med en tillhörande semistrukturerad intervjuguide. Sju deltagare intervjuades och efter intervjuernas genomförande utfördes en tematisk innehållsanalys av deltagarnas svar som genererade identifiering av teman samt kategorier som besvarade studiens syfte samt frågeställningar. Studien resulterade i att införskaffade kunskaper om ledarskap inom idrottslärarutbildningen innefattar professionella kunskaper, didaktik och friluftsliv. Studieresultaten om kunskaper inom ledarskap som saknas i utbildningen innefattar interpersonella kunskaper, intrapersonella kunskaper, bindning av kunskaper och engagemang. Studiens slutsats förklarar att kunskaper om ledarskap, och dess innebörd, behöver i framtida forskning fortsätta undersökas inom två olika nivåer: institutionell nivå och lärarmässig nivå. / Teachers are one of the most important school-related factors regarding students' academic learning. Academic leadership within the teaching profession has an essential part in students' school results according to previousresearch. Knowledgeofleadership,anditsmeaning,createstheneed to acquire more knowledge about how academic leadership is educated in a PE teacher education. This study's purpose was to investigate PE student teachers ́ experiences about what knowledges, and its meaning, of leadership has been acquired and is missing in the PE education. Qualitative interview study was the research method which includes a semi-structured interview guide and there were seven interviews conducted in this study. After the implementation of the interviews a thematic content analysis was conducted of the participants' responses that generated identification of themes and categories that answered the study's purpose and questions. The result of the study was that acquired knowledge in leadership within the PE teacher education are professional knowledge, didactics and outdoor education. It appeared in the results that knowledge in leadership that is missing in the PE teacher education are interpersonal skills, intrapersonal skills, binding of skills and dedication. The conclusion of this study explains that knowledge of leadership, and its meaning, needs to be included in future research within two different levels: institutional level and teaching level.