Det finns gott om forskning om matematiska inlärningssvårigheter, dock saknas ibland tydliga definitioner och enighet i forskningen. Forskning som undersöker lärares kunskaper om, uppfattningar eller attityder till matematiska inlärningssvårigheter är betydligt mer sällsynt. Ytterligare ovanligt är det att använda gymnasielärare som målgrupp. För att skapa en tydligare bild av matematiska inlärningssvårigheter är det intressant att undersöka lärares uppfattningar. Läraren är den person som dagligen möter elever i skolan och deras uppfattningar är därför av högt värde, för både andra och blivande lärare men även för vidare forskning. Syftet med undersökningen var att beskriva vilka uppfattningar gymnasielärare i matematik har om matematiska inlärningssvårigheter, med fokus på dyskalkyli och matematisk ångest, och vilka insatser de gör i undervisningen i det ordinarie klassrummet för att stödja elever med matematiska inlärningssvårigheter. För att besvara syftet formulerades fyra forskningsfrågor som handlar om matematiska inlärningssvårigheter, dyskalkyli, matematisk ångest och insatser i klassrummet. Forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i matematik som undersökningspersoner. Totalt utfördes intervjuer med tre lärare från en och samma medelstor stad i Sverige. För att studera uppfattningar användes fenomenografi som teori och metod. Fenomenografi är en välanvänd teori som beskriver ett sätt att tolka uppfattningar. Som metod går fenomenografi ut på att noga analysera intervjumaterial och bilda beskrivningskategorier som beskriver de uppfattningar som framkommer om fenomenet som studeras. De tre forskningsfrågorna som riktade sig mot uppfattningar besvaras av 3–4 beskrivningskategorier vardera, och insatser som görs presenteras utifrån det insamlade materialet. Resultatet visar att gymnasielärare i matematik uppfattar matematiska inlärningssvårigheter som sällsynt förekommande, ett begrepp med otydlig betydelse, att problematiken som upplevs är isolerad till beräkningsrelaterade områden och att svårigheter i ämnet oftast har andra förklaringar. De uppfattningar som framkom om dyskalkyli beskrev fenomenet som ett otydligt begrepp, svårt att diagnostisera och i behov av tydliga riktlinjer och metoder. Om matematisk ångest fanns inga direkta uppfattningar, men känslomässiga svårigheter kopplat till matematik uppfattades som en rädsla för att misslyckas som härstammar från ämnets speciella ställning och att matematik inte är lätt. Ingen av deltagarna i undersökningen hade undervisat eller stött på någon elev med en bekräftad matematisk inlärningssvårighet. Insatserna i det ordinarie klassrummet urskiljes med avseende på elever som av någon anledning upplever svårigheter i matematik. De insatserna som urskiljes var att portionera upp innehållet i mindre delar, mer undervisningstid och traditionella hjälpmedel. Examensarbetet kunde visa på behovet av mer och grundligare forskning inom området, behovet av tydligare förhållningssätt och hantering av fenomenet i skolans verksamheter, även när det gäller svårigheter i ämnet som inte grundar sig i någon matematisk inlärningssvårighet.

Alongside the international consensus about the importance of mathematical competencies in today’s knowledge society, the awareness about children’s and adult’s mathematical anxiety has increased. Within this, relatively limited, field of research it has moreover been revealed that the level of mathematical anxiety is considerably higher among students within teacher education programs compared to other university students. Furthermore, the studies suggest that the anxiety of prospective teachers may influence their performance in the classroom and in turn their pupils’ perception of mathematics. In the case of Sweden, the PISA 2012 revealed a significant increase of mathematical anxiety among Swedish 15 year old pupils in the past ten years. With this background, the purpose of this study is to investigate prospective teachers’ feelings and experiences towards the subject of mathematics where the aim is to gain a deeper understanding about negative feelings, such as mathematical anxiety. Based on a qualitative research approach, including a survey with around 100 Swedish student teachers, interviews and a focus group session with a smaller group, the findings of the study have shown that the majority of the participants have in different ways experienced negative feelings towards mathematics. With support in poststructuralist theories, where emotions are viewed as a social construction, the study indicates that feelings emerge when students position themselves, or become positioned, within discursive practices. The concept of subjectivity was further used to gain a deeper understanding of students’ process in becoming a teacher. / Vid sidan av den internationella konsensusen där vikten av matematik lyfts i dagens kunskapssamhälle, har medvetenheten kring matematisk ångest bland barn och vuxna ökat. Inom detta, relativt begränsade, forskningsområde har studier visat på att matematisk ångest är avsevärt större bland lärarstudenter i jämförelse med andra universitetsstuderande. Dessutom har studier påvisat att denna ångest kan påverka lärares framförande i klassrummet och i sin tur sina elevers uppfattning av matematik. I Sverige har resultaten från PISA 2012 undersökningen visat att svenska 15-åriga elevers ångest gentemot matematik har ökat signifikant de senaste tio åren. Med denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka en grupp lärarstudenters känslor och erfarenheter kring matematik, med målet att få en djupare förståelse för negativa känslor, så som matematisk ångest. Utifrån kvalitativa forskningsansatser, där en enkätundersökning med drygt 100 svenska lärarstudenter, intervjuer samt en fokusgrupp med en mindre grupp studenter har genomförts, visar resultaten att majoriteten av undersökningspersonerna har upplevt negativa känslor av olika slag gentemot matematik. Med stöd i poststrukturella teorier, där känslor betraktas som en social konstruktion, påvisar studien indikationer på att känslor uppkommer när studenter positionerar sig, eller blir positionerade, inom diskursiva praktiker. Subjektivitet konceptet har därtill varit väsentlig för en djupare förståelse för studenternas process mot att bli lärare.