Miljoner människor har tvingats ur sina hem på grund av det våld som pågår i Mellanöstern. Sättet som omvärlden förhåller sig till den kontext flyktingarna befinner sig i påverkar den fortsatta utvecklingen. Omvärldens attityder till de flyende och flyktproblematiken varierar och har förändrats över tid till exempel här i Sverige. Något som delvis påvekar attityder är hur media rapporterar kring denna kontext. Annat som kan förklara uppkomsten av dessa attityder är psykologiska dimensioner såsom avhumanisering och välmående samt teorier som Belief in a just world och locus of control. Urvalet i tidigare forskning har varit individer i välfärdsländer medan människor med andra erfarenheter som till exempel flyktingar inte har studerats.   Åtta kurdsvenskar med tidigare flyktingstatus intervjuades för att addera information och med hjälp av de nämnda psykologiska teorierna studera deras attityder. Utifrån den tematiska analysen framträdde fem huvudteman: BJW, Locus of control, subjektivt välmående, tidigare trauman, attityder till flyktingar och flyktingfrågan. Deltagarna hade en varierande tro på världen som rättvis. De uttryckte stark egenkontroll och deras subjektiva välmående visade sig positivt trots tidigare trauman där man hade kommit till en accepterande fas. Även synen på flyktingar var varierande med alltifrån liberala och medsympatiserande åsikter till konservativa och exkluderande. Studien bidrar till en mer nyanserad bild av vad flyktingfrågan kan handla om. Det i sig är viktigt i strävan efter jämlikhet och långsiktigare lösningar för att undvika motsättningar och rasism.

This thesis has its starting point in the theory that the healthy human has a built-in resistance to killing. To get around this resistance requires psychological mechanisms that activate something that can be likened to a moral decoupling and enable the practice of violence. This study aims to contribute with an understanding of the effect of these psychological mechanisms and its significance to the Swedish armed forces by examining whether these are applied in the education system. The examination intends to answer whether the psychological mechanisms deindividualization and dehumanization are applied in the regulations and manuals linked to basic soldier education. The study shows that deindividualization and dehumanization can be identified in analyzed empiricism. However, these mechanisms are nothing that is lifted in a direct way in the empiricism, but something that has been identified by text analysis as latent messages.

Sture Bergwall, tidigare känd som seriemördaren Thomas Quick, är ett av de mest uppmärksammade fallen i svensk rättshistoria. Studiens syfte är att beskriva hur kvällspressen framställde Bergwalls karaktär under tiden han var dömd för flera mord, respektive tiden efter resningsansökan då han frikändes från samtliga mord. Avsikten är även att ta reda på om beskrivningarna skiljer sig från varandra och i så fall hur. Vidare används Christies teori om ideal och icke ideal gärningsman samt begreppen karaktärsdrag och avhumanisering för att analysera beskrivningarna. Vi valde att studera artiklar från Expressen och Aftonbladet under fyra specifika årtal där artiklarna innehöll beskrivningar om Bergwalls karaktär. Materialet analyserade genom en tematisk analys och vi identifierade fyra övergripande teman som representerade kvällspressens beskrivning om Bergwall innan och efter frikännandet. Temana innan frikännandet var Omänsklig och Bräcklig galning medan temana efter frikännandet var Galning och Mänsklig. Resultatet och analysen visade att det fanns en viss förändring av kvällspressens beskrivande om Bergwalls karaktär innan och efter hans frikännande men även en likartad beskrivning i vissa avseenden. Innan frikännandet beskrevs Bergwalls karaktär som omänsklig där vi urskilde en avhumanisering av hans person. Samtidigt beskrevs han under samma period som en bräcklig och galen människa. Beskrivningen av Bergwall under denna period var lik gestaltningen av en idealisk gärningsman samtidigt som gestaltningen av honom som bräcklig galning inte var förenligt med en idealisk eller icke idealisk gärningsman. Efter frikännandet beskrevs Bergwalls karaktär som mänsklig där det även fanns en skildring om hans utsatthet. Det fanns under denna period även skildringar om honom som galen och farlig. Beskrivandet av Bergwall efter frikännandet tydde på en överlappning mellan gärningsman och offer. Utifrån teorin beskrevs han därmed som en icke idealisk gärningsman.

Wars, conflicts, natural disasters, and poverty are several reasons why millions of children worldwide are fleeing their homes and seeking refuge in other countries. The Convention on the Rights of the Child (CRC) emphasizes the obligation of the recipient countries to promote the physical and mental recovery and integration of refugee children into society. Refugee children can in turn be perceived by the host country as long-term investments or financial burdens. The objectification of perceiving human beings as assets or burdens, rather than human, is an indication of dehumanization. Dehumanizing perceptions and views are formed by people or societies and can be spread with the help of various media platforms. This study examines 24 Swedish newspaper articles, published between the years 2015-2022, with the aim to analyze whether and how the articles use dehumanizing words, expressions, and assumptions in their representation of refugee children. To identify dehumanizing words, expressions and assumptions from the selected newspaper articles, Nick Haslam's theory of dehumanization is applied. This is a qualitative content analysis, with quantitative elements. Carol Lee Bacchi’s qualitative analysis tool, what's the problem represented to be? (WPR), is used to analyze how refugee children are represented and perceived in the newspaper articles. Upon reviewing the newspaper articles, the results were decided into four overall dehumanizing categories: 1) asset, 2) burden, 3) criminality and 4) grouping. Furthermore, the results show that the dehumanizing representations of refugee children within the newspaper articles indicates mechanistic dehumanization as well as animalistic dehumanization.

Medeltemperaturen på jorden har höjts med 1 grad sedan förindustriell tid. Effekterna av denna temperaturhöjning visar sig i form av förhöjda havsnivåer, smältande havsis i Arktis och extrema väderförhållanden. Inom internationell politik är det numera erkänt att migration är och förblir den i särklass största effekten av klimatförändringarna.  Termen ’klimatflyktingar’ används som gemensam benämning för människor som tvingas fly sina hem på grund av klimatförändringar. Studien ämnar undersöka hur klimatflyktingar gestaltas i svenska dagstidningar efter klimatmötet i Paris 2015. Studien syftar vidare till att belysa vilka maktförhållanden som existerar i kontexten kring denna term. En kvalitativ innehållsanalys används för att analysera artiklar från ett antal utvalda svenska dagstidningar. Ett teoretiskt ramverk bestående av gestaltningsteori och politisk ekologi hjälper till att tolka de sju teman som analysen resulterat i.  Resultatet visar att klimatflyktingar avhumaniseras och förstås som en negativ effekt av klimatförändringarna. De som rymmer under termen vill dock inte associeras med den. I Sverige finns en tydlig tendens till förnekelse inför de problem som världen idag står inför till följd av den globala uppvärmningen. Samtidigt råder en stark tilltro till ekologisk modernisering. Röster inom internationell politik vill erkänna klimatflyktingar i internationell lag. Inget större agerande görs dock för att hjälpa människor som dagligen förlorar sina hem till kusterosion, förstörda jordbruksmarker eller översvämningar. / The mean global temperatures have been rising with one degree since pre-industrial time. Effects is shown in the world today in terms of sea level rising, loss of sea ice in Artic and extreme weather conditions. International politics now states that migration is the single biggest effect caused by climate change.  The term ‘climate refugees’ is used as a definition of humans forced to flee their homes due to climate change. The purpose of the thesis is to show how the Swedish daily newspapers frame climate refugees after the climate conference in Paris in 2015. The purpose is more over to highlight existing power relations in this context. A qualitative content analysis is used on articles chosen from a number of Swedish daily papers. Political ecology and framing theory construct a theoretical framework, which helps to understand the themes which occurred in the analysis. The result shows a dehumanization of climate refugees. Climate refugees is highlighted as a negative effect of climate change. However, the term is rejected by people associated with it. In Sweden, there is a sense of denial to the problems caused around the world due to climate change. Faith is placed into ecological modernization. Voices in international politics states the urge to acknowledge the definition of ‘climate refugees’ in to international law. Not much help is offered to people who have lost their home to coastal erosion, flooding or destroyed lands.

<p><p>In this paper, we have studied the consequences of the bureaucratic or-ganizational structure for the individual- and holistic perspective pre-scribed in the Swedish legislation for social work. We have asked what consequences bureaucratic organizational structure in Max Weber’s terms can have for the individual and how it can affect the street level bureaucrats’ work performance. This is a theoretical study using and comparing earlier theoretical and empirical studies. Several organizational aspect of bureaucracy, listed and discussed in this study, makes it more difficult to implement the prescribed individual- and holistic perspective. At the same time it is demonstrated that the very same organizational features gives the street level bureaucrats the tools to an administrative fast and effective process. Bureaucracy can also create loyalty-bonds, demonstrated in this study, which render possible a structure where one closes the eyes to eventual moral dilemmas that may have negative consequences for the client.</p></p>

In this paper, we have studied the consequences of the bureaucratic or-ganizational structure for the individual- and holistic perspective pre-scribed in the Swedish legislation for social work. We have asked what consequences bureaucratic organizational structure in Max Weber’s terms can have for the individual and how it can affect the street level bureaucrats’ work performance. This is a theoretical study using and comparing earlier theoretical and empirical studies. Several organizational aspect of bureaucracy, listed and discussed in this study, makes it more difficult to implement the prescribed individual- and holistic perspective. At the same time it is demonstrated that the very same organizational features gives the street level bureaucrats the tools to an administrative fast and effective process. Bureaucracy can also create loyalty-bonds, demonstrated in this study, which render possible a structure where one closes the eyes to eventual moral dilemmas that may have negative consequences for the client.

Parallel to artificial intelligence (AI) becoming a more common complement in the recruitment processes, there has been a growing concern among human resources managers, that dehumanization will harm the relationship between employees and employers. Today we see that there has been another development with AI-based recruitment tools in human resources. Companies in many different industries work with AI to improve various aspects of business processes, such as speed, scale and decision-making. Efficiency improvement is a recurring concept in recruitment, especially for industries such as IT where digitalisation continues to increase. The purpose of the study is thus to investigate perceptions of candidate terms regarding AI-based recruitment. To achieve this, a qualitative study was conducted, with semi-structured interviews. Four people who underwent an AI-based recruitment process were interviewed, as well as two recruiters with expertise in the field. The material was analyzed using thematic analysis. The results show that the respondents had a negative attitude towards dehumanizing the recruitment process. A crucial factor that influenced the perception of the respondents was the inability of AI to assess social skills. A majority of respondents agreed that AI-based recruitment tools are necessary to make time-consuming administrative tasks more efficient. Only one respondent was willing to go through a completely AI-based recruitment process, and all respondents pointed out different ways in which the recruitment tools need to be improved. Finally, it was concluded that the AI-based recruitment process must be transparent, reviewed and used as a basis for decision-making rather than decision maker, in order for candidates to have a positive perception of the recruitment. / Allt eftersom artificiell intelligens (AI) blir ett vanligare komplement i rekryteringsprocesser, har oron ökat bland personalansvariga att avhumaniseringen ska leda till skador i relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Tidigare forskning inom området behandlar faktorer som diskriminering, kvalitetsbrister och andra negativa aspekter till följd av bristande algoritmer för beslutstagande. Forskningen behandlar främst studier ur organisationens perspektiv, och ett kunskapsgap finns gällande kandidaters uppfattning av AI-baserade rekryteringsverktyg. Syftet med studien är därmed att undersöka vilka uppfattningar som finns om kandidaternas villkor, gällande AI-baserad rekrytering. För att uppnå syftet utfördes en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer. Fyra personer som genomgått en AI-baserad rekryteringsprocess intervjuades, samt två rekryterare med expertis inom området. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att respondenterna var negativa till den avhumaniserade rekryteringen, främst när det gäller AI-baserade tester. En avgörande faktor som påverkade uppfattningen hos intressenterna var oförmågan hos AI-systemen att bedöma den sociala förmågan. Alla var överens om att den AI-baserade rekryteringsverktyg är nödvändiga för att effektivisera tidskrävande administrativa uppgifter och i framtiden kommer vara en självklarhet. Endast en kunde tänka sig att gå igenom en helt avhumaniserad rekryteringsprocess, och samtliga påpekade olika sätt där rekryteringsverktygen måste förbättras. Slutligen drogs slutsatsen att AI-baserade rekryteringsprocesser måste vara transparenta och granskas kontinuerligt. Vidare bör AI-baserade rekryteringsverktyg användas som en del i ett brett beslutsunderlag snarare än att ta beslut, för att kandidater ska lämna rekryteringsprocessen med en positiv uppfattning.