Sture Bergwall, tidigare känd som seriemördaren Thomas Quick, är ett av de mest uppmärksammade fallen i svensk rättshistoria. Studiens syfte är att beskriva hur kvällspressen framställde Bergwalls karaktär under tiden han var dömd för flera mord, respektive tiden efter resningsansökan då han frikändes från samtliga mord. Avsikten är även att ta reda på om beskrivningarna skiljer sig från varandra och i så fall hur. Vidare används Christies teori om ideal och icke ideal gärningsman samt begreppen karaktärsdrag och avhumanisering för att analysera beskrivningarna. Vi valde att studera artiklar från Expressen och Aftonbladet under fyra specifika årtal där artiklarna innehöll beskrivningar om Bergwalls karaktär. Materialet analyserade genom en tematisk analys och vi identifierade fyra övergripande teman som representerade kvällspressens beskrivning om Bergwall innan och efter frikännandet. Temana innan frikännandet var Omänsklig och Bräcklig galning medan temana efter frikännandet var Galning och Mänsklig. Resultatet och analysen visade att det fanns en viss förändring av kvällspressens beskrivande om Bergwalls karaktär innan och efter hans frikännande men även en likartad beskrivning i vissa avseenden. Innan frikännandet beskrevs Bergwalls karaktär som omänsklig där vi urskilde en avhumanisering av hans person. Samtidigt beskrevs han under samma period som en bräcklig och galen människa. Beskrivningen av Bergwall under denna period var lik gestaltningen av en idealisk gärningsman samtidigt som gestaltningen av honom som bräcklig galning inte var förenligt med en idealisk eller icke idealisk gärningsman. Efter frikännandet beskrevs Bergwalls karaktär som mänsklig där det även fanns en skildring om hans utsatthet. Det fanns under denna period även skildringar om honom som galen och farlig. Beskrivandet av Bergwall efter frikännandet tydde på en överlappning mellan gärningsman och offer. Utifrån teorin beskrevs han därmed som en icke idealisk gärningsman.