1 |
Betyg i estetiska ämnen : En undersökning om hur elever och lärare på gymnasieskolan förstår funktionen av betyg. / Grades in aesthetics at upper secondary school : A study on students and teachers understanding of the function of grades.Taljo, Maria January 2012 (has links)
Abstrakt Betyg i estetiska ämnen. En undersökning om hur elever och lärare på gymnasieskolan förstår funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades. Betygen har flera syften och funktioner och är med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur är en del av det större samhället. Med stöd från intervjufrågor, observationer och fältanteckningar från mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lärare uppfattar betygets funktion i tre estetiska ämnen. Utifrån mitterminsomdömena undersöks även hur lärare och elever kommunicerar betygssättning i estetiska ämnen. När det gäller betygets funktion för nyvunnen kunskap, har det varit viktigt att synliggöra, på vilket sätt elever och lärare ser på betyget som mätare för kunskapsutveckling. Därutöver har undersökningsmaterialet synliggjort betygets funktion av gällande arbetsmetoder för bedömning och betyg av elevprestationer. En ytterligare infallsvinkel som hanteras i undersökningen är, informanternas uppfattningar om dagens betygsförändring. Undersökningens styrker tidigare forskning som visar att betyg blir mer fruktbart för elevers kunskapsutveckling genom komplettering av feedback och individuella samtal från lärare. Begrepp som är kopplat till mål och betygskriterier har en väsentlig betydelse för att eleverna ska kunna synliggöra sin läroprocess och ha möjlighet att nå betygsmålen. Undersökningen visar att flera elever saknar kunskaper och metoder för att använda begreppen som redskap vid reflekterande analysarbeten och tolkning av betygsmålen. Anledningen kan bland annat vara, att elever inte förberetts tillräckligt för denna typ av tolkning i tidigare årskurser. Lärarna upplever svårigheter med att förmedla betygkriterier på grund av att de är för komplexa och ordrika att kommuniceras på ett tydligt sätt. Eleverna ser betyg som en möjlighet för vidare studier, medan lärare i högre grad betonar betyg som en mätare för tillägnad kunskap.
|
2 |
"Man är ju olika med vissa personer" : En kvalitativ studie kring barns upplevelse av, och syn på popularitet och statusLovereus, Madelene, Berg, Anette January 2010 (has links)
Berg, Annette & Lovereus, Madelene (2010): " Man är ju olika med vissa personer. En kvalitativ studie kring barns upplevelse av och syn på popularitet och status. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Sammanfattning Syfte: Studiens specifika syfte har varit att undersöka hur barn i årskurs4-5 ser på och upplever popularitet och status, samt att utreda deras uppfattning av utseende, prylar och prestationers betydelse för popularitet och status. Bakgrund: I bakgrunden kan man läsa om tidigare forskning kring olika sätt att mäta popularitet. Historik kring begreppet status och en redogörelse för prosociala beteenden beskrivs. Skillnaden mellan popularitet och vänskap utreds. Samt beskrivning av forskning kring barns dilemma, att å ena sidan vara unik samtidigt som det finns en rädsla av att inte passa in när det gäller kläder, utseende och till viss del prylar. Metod: Studien är en kvalitativ studie inspirerad av etnografi. Som datainsamlingsmetod har fältanteckningar, observationer och informella intervjuer använts. Fältanteckningar och observationer omfattar alla barn i klassen och genomfördes i klassrummet och på rasterna. I de informella intervjuerna deltog 7 barn. Resultat: I undersökningen har det framkommit att barn ser på popularitet ur flera perspektiv. De beskriver att om man ska bli populär inför många till exempel en grupp eller en hel skola så måste man uppvisa ett tufft, dumt och kaxigt beteende. Av barnens berättelser och tidigare forskning kan detta tolkas som en form av maktkamp om att behålla sin ställning i hierarkin. Vidare säger barnen att man kan vara populär inför sina vänner, det som representerar popularitet bland vänner är prosociala beteenden så som snällhet, omtänksamhet och hjälpsamhet. Resultatet har visat att barnen upplever att man ibland kan bli populär genom prestationer det vill säga att om man är duktig på till exempel fotboll eller matematik så kan andra vilja vara med den personen för att själva dra nytta av det. Detta fenomen verkar även uppstå när det gäller prylars betydelse för popularitet. När det gäller utseende och kläders betydelse för att uppnå status kan man se att det råder en viss ambivalens hos barnen. Det verkar som att man å ena sidan ska vara unik och ensam om saker samtidigt som man inte bör utmärka sig för mycket. Funderingar som har väckts är varför en del barn så starkt kämpar för att få uppmärksamhet av många, medan andra verkar nöjda med att vara omtyckt av de personer som står dem närmast. Nyckelord: beteende, etnografi, kläder, maktkamp, popularitet, prestationer, prylar, status, utseende
|
3 |
Kalle, Anton & de snäva ramarna : En essä om när gamla & nya traditioner & normer möts i förskolanJansson, Maria January 2016 (has links)
I denna erfarenhetsbaserade essä utforskar jag det dilemma som pedagoger kan försättas i när gamla traditioner och normer möter nya, samt när pedagoger med olika erfarenheter, utbildningar och kunskaper möts. I min inledande berättelse skildrar jag två olika händelser med ett liknande dilemma. Där försätts jag i en situation där jag inte riktigt vet hur jag ska agera. Jag vet hur jag vill agera men vågar inte stå upp för mina åsikter. Jag frågar mig själv om jag ska följa den ansvarige förskolläraren på avdelningen eller om jag ska stå upp för mina egna erfarenheter och mina praktiska kunskaper. I mitt dilemma är det två olika typer av syn på barn och deras utveckling och lärande som krockar. I reflektionsdelen undersöker jag varför dessa krockar uppstår. Jag tar hjälp av ett av våra tidigare styrdokument "Pedagogiskt program för förskolan-87" som jag jämför med den nuvarande läroplanen för förskolan – "Lpfö98, rev.2010". Med hjälp av olika kunskapsbegrepp undersöker jag hur värderingen av praktisk kontra teoretisk kunskap påverkar hur vi arbetar i förskolan. Jag reflekterar över hur mina egna kunskaper såg ut då vid tiden för mitt dilemma samt på vilket sätt dessa har utvecklats. Jag ställer mig också frågan, hur vår barnsyn och vår syn på kunskap påverkar barnen i förskolan. / In this experiential essay I explore the dilemma that educators can encounter when old traditions and norms meet new, as well as what happens when teachers with different experience, training and knowledge meet. In my initial report, I describe two different events with a similar dilemma where I am put in a situation where I do not really know how I should act. I know how I want to act, but do not dare to stand up for my opinions. I ask myself if I should follow the responsible preschool teacher of the department or whether I should stand up for my own experiences and my practical knowledge. In my dilemma, there are two different types of view of children and their development and learning that are in conflict. In the reflection part, I examine why these crashes between views occur. I compare one of our previous policy documents "Pedagogiskt program för förskolan-87" with the current curriculum - "Lpfö98, rev.2010". Using different concept of knowledge, I examine how the valuation of practical versus theoretical knowledge affects how we work in preschool. I reflect on my own knowledge the time of my dilemma, and how it has evolved. I also question how our child perspective and our view of knowledge affect children in preschool.
|
4 |
Rättning i leden! : En undersökning om reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister i fackföreningsrörelsen 1922-31Karlsson, Ingemar January 2008 (has links)
<p>Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats.</p><p>Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer.</p><p>I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits.</p>
|
5 |
Rättning i leden! : En undersökning om reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister i fackföreningsrörelsen 1922-31Karlsson, Ingemar January 2008 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats. Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer. I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits.
|
6 |
Baltutlämningen och Suveränitet : Maktkampen mellan Regeringen, Riksdagen och Pressen om de Internerade Balterna 1945-1946 / The Swedish Extradition of Balts and Sovereignty : The Power Struggle between the government, parliament and the press about the detained balts 1945-1946Nummelin Carlberg, Karl Stellan January 2023 (has links)
This paper explores the Swedish extradition of Balts who fought for the Axis powers in the Baltic eastern front during World War II. While previous research has focused on the fate of the detained, this study examines the political crisis that ensued from the extradition process. By employing a perspective of sovereignty, the study investigates the power struggle between the government, the Swedish press, and the parliament. The theoretical framework of domestic sovereignty is utilised to analyse the power dynamics involved in the extradition. Drawing upon classical political thinkers, this study defines domestic sovereignty as the exclusive concentration of power within a central authority, without power-sharing among various entities. This concept differs from Westphalian sovereignty, where a central authority is independent from other sovereign states within its territory. Through the lens of domestic sovereignty, this paper addresses two key questions. Firstly, it demonstrates that the prolonged and intensified extradition process resulted from the government's diminished ability to uphold domestic sovereignty. The press exerted influence over both the government and parliament, thereby creating a shared power structure. Secondly, the investigation suggests that the government proceeded with the extradition when it successfully reclaimed domestic sovereignty and reasserted itself as the sole authority. To enhance the analysis, a critical discourse analysis is employed. This approach identifies the press as an influential agent capable of shaping public opinion and constituting discourse, rather than merely reflecting it. In this case, the press is recognised as a powerful actor engaged in a struggle for influence. The analysis incorporates text materials from four sources: newspaper articles covering the extradition, An interpellation in the Swedish parliament, documents from the foreign affairs committee of the parliament and government, and the diaries and notes of Swedish foreign minister Östen Undén. Furthermore, the study investigates the parallels between domestic sovereignty and Westphalian sovereignty. As the government faced pressure from the Soviet Union, its Westphalian sovereignty was challenged, leading to it reclaiming its domestic sovereignty. This finding highlights the interconnectedness between these two forms of sovereignty in the context of the Swedish extradition of Balts during World War II.
|
Page generated in 0.0287 seconds