The aim for this study was to examine betweenship as a phenomenon by focusing on identity. There is not very much research done on betweenship. I have used a qualitative phenomenological approach, based on four qualitative interviews. The four interviewees were all experiencing betweenship. To analyze their stories I used two theoretical frameworks; identity and affinity groups. According to these theories identity is shaped by an interaction between ascribed identity and experienced identity. The second procedure, to assign belongingness to an affinity group is often based on interpretations of symbolic objects. The results of this study suggest that betweenship is an interpersonal phenomenon created when others ascribe an identity that one doesn’t experience. There are primarily three groups whom others ascribe my respondents to; swedishness, an affinity group based on origin and one on immigrantness. The ascribing has resulted in these three groups that the respondents take into consideration in their conception of themselves. They are possessing symbolic objects which can derive them to all of the three affinity groups. Through the use of different types of expressions the respondents can announce belongingness to the group which they regard as relevant in the situation they face.

Denna uppsats undersöker hur unga med utländsk bakgrund upplever rasifiering och vilka strategier de använder sig av för att hantera rasifieringen. Fokus föreligger på hur rasifiering “görs” samt vilka strategier som används av dem som utsätts för rasifiering i förhållande till samhällets dominerande diskurser. Genom kvalitativa intervjuer med fem unga med utländsk bakgrund har material samlats in. Av intervjuerna framgår att samtliga respondenter upplever att de tillskrivs annorlunda egenskaper och förväntningar än vad som följer av den dominerande vithetsnormen. Rasifiering “görs” genom att rasifierade bedöms som avvikande utifrån vithetsnormen och föreställningen om en svensk kulturell homogenitet. Föreställningar om annorlundaskap skapar förväntningar om att rasifierade personer ska uppträda på ett annat sätt än vad som ryms inom föreställningen om svenskhet. Därigenom utsätts de för vardagsrasism och strukturell rasism i samhället. De strategier respondenterna använde sig av för att hantera rasifieringen delas in i offensiva respektive defensiva strategier. De förstnämnda är exempelvis att motbevisa stereotyper eller att på olika sätt bekämpa strukturen. Exempel på defensiva strategier är att förneka att man är utsatt för rasifiering. Med utgångspunkt i studien föreslås fortsatt forskning för att fördjupa kunskapen om hur svenskhet konstrueras och reproduceras inom olika domäner av samhället, från samspelet mellan individer till strukturell nivå inom samhälleliga institutioner. Vidare behövs forskning om hur offensiva och defensiva strategier påverkar olika gruppers möjligheter till likabehandling.

Uppsatsens teman är integration och jämställdhet där materialet består av ansökningar till integrationsprojekt § 37 a med särskilt jämställdhetsfokus, utlysta och beviljade av Länsstyrelsen Västerbotten under 2015. Syftet är att genom What´s the problem approach (WPR) analysera projektens ansökningar (Bacchi 2009). Teoretiska verktyg som använts är poststrukturalism, diskursanalys, etnicitet, kön och makt. Uppsatsens syfte är att att analysera hur jämställdhet och (icke)svenskhet formuleras samt vilka tänkbara effekter formuleringarna kan ge.De tre teman som var mest återkommande (som även är uppsatsens kapitel) är: 1) Den svenska jämställdheten 2) Den kvantitativa jämställdheten och 3) Jämställdhet – bara för kvinnor?Resultatet visar att de kvinnor och män som förväntas delta i projekten skapas i motsats till varandra och förstås som motpoler med olika behov som projekten ämnar att tillgodose. Det förutsätts även kulturella skillnader där kvinnorna förstås som offer för patriarkal kultur, medan männen i sin tur förstås som de som upprätthåller den. Deltagarna sätts i relation till det ”svenska” – det de förväntas integrereras in i. Deltagarna homogeniseras och förstås som ojämställda, något som den svenska jämställdhetsdiskursen ses som motpol till. Den svenska jämställdheten kan även förstås som kvantitativ, då jämställt deltagande förstås som centralt i ansökningarna.

Den 22 oktober 2015 attackeras en skola i Trollhättan av en maskerad gärningsman, han är beväpnad med kniv och ett svärdliknande föremål och lyckas attackera tre personer innan han själv skjuts till döds av polis. Den här uppsatsen handlar om just denna händelse och hur den återberättas i några av våra största nyhetsmedium. Jag vill undersöka hur artiklarna bidrar till en förståelse av denna händelse genom den berättelse som de tillsammans skapar. För att undersöka detta vill jag se vilka perspektiv som väljs när händelsen beskrivs, vilka röster som får höras och vilka delar av händelsen som ges utrymme. Jag undersöker således artiklarna med hjälp av textanalys och jag kombinerar en narrativ analys med kontextualiseringsanalys, för att sedan koppla resultaten till postkolonial diskursanalys. Jag har valt att kombinera dessa tre analysmetoder för att de tillsammans kan ge ökad förståelse för hur diskriminerande strukturer kan reproduceras via text, och i synnerhet mediernas olika texter. För det är just det jag vill undersöka i denna uppsats, hur de sex valda nyhetsartiklarna kan ge uttryck för diskriminerande strukturer. Analysen visar bland annat att den beskrivna platsen, Kronogården i Trollhättan, inte beskrivs som vilken plats som helst, utan som en plats där ”de” bor, där ”vi” inte hör hemma. Artiklarna bidrar till att skapa en polarisering mellan ”oss” och ”dem”, och platsen beskrivs vara en utsatt plats redan innan skolattacken ägt rum. De olika grupper som framträder i texterna tillskrivs också olika värden, där ”vi” ofta tillskrivs positiva egenskaper till skillnad från ”de”.

Vi har genom samtalsintervju försökt att få en bild av några lärares attityder till svenskhet, både utifrån sig själva och utifrån sin yrkesroll. Vi har undersökt hur de ser på interkulturell pedagogik och på vilket sätt de väver in den i sin undervisning. I studien har vi även försökt få en bild av hur man kan urskilja en immanent pedagogik utifrån lärarnas svar. Sammanlagt ingår 10 lärare i studien, varav hälften är svensklärare och hälften är svaslärare (svenska som andraspråklärare). Studien har en jämförande diskussion, huruvida svaren skiljer sig åt mellan svensklärare och svaslärare. Vi kom fram till att svaslärarna i högre grad var medvetna om svenskheten i sin yrkesvardag än svensklärarna. Vi såg att den interkulturella pedagogiken generellt behöver utvecklas i dagens skola. Vad gäller den immanenta pedagogiken tolkade vi det, utifrån lärarnas svar, som att den finns i dagens skola.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur identitet tillskrivs svenskar i olika länder i världen, beroende på vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemområde berör identitetsskapande processer där människor av olika nationaliteter möts och agerar med varandra. Jag utgår från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver förhållandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspråk. Därför använder jag dessa som verktyg vid analysen av intervjuerna. Genom att analysera materialet har jag tittat närmare på hur identitet särskiljs eller förlikas beroende på vilka olika nationaliteter som representerats i en situation. Resultatet sammanfattas till att identitet är föränderlig. Svenskhet tillskriver personer sig själva och nationell tillhörighet är inte självklart kopplad till identitet.

Uppsatsen är genomförd utifrån hermeneutikens kvalitativa metod, där vår förhoppning har varit att uppnå en ökad förståelse kring pedagogernas förhållningssätt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare på de besökta skolorna har för förhållningssätt till integration i skolan utifrån två perspektiv svenskhet kontra mångfald. Studien genomfördes men hjälp av intervjufrågor eftersom respondenterna då ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring ämnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie är att språket är en viktig beståndsdel i integrering avelever oavsett om det är en mångkulturell skola, en skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, en skola med elever med få kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha någon betydelse när det gäller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvärdig oavsett om det är en elev med annan bakgrund än svensk eller en elev med svensk bakgrund. Ett annat resultat i studien är att skolorna med dess pedagoger integrerar eleverna utifrån det generella ”svenska” eller utifrån det generella med olikheterna, där språket igen är av vikt för integrationen.

No description available.

In this thesis the author has through a discourse analysis examined how the concept of culture has been used in the discourse of integration during the late twentieth century in Sweden. The author argues that the integration of immigrating people has been the fundamental method in creating Swedish citizens within the immigrant communities. In this discourse the concept “culture” has been a constant recurring way of explaining differences among the immigrants towards “ethnic swedes” and Swedish way of life and establishing difficulties in performing integration outside of governmental policies. When looked upon in terms of discourse the integration process is the possibilities, intents and interests and the actual creation i.e. when immigrants become citizens of Sweden. The main source material has been legislative reports and bills which point out viewpoints within political institutions. In the discourse culture as a concept has operated in numerous ways. One key aspect has been to point out deviations from the “Swedish viewpoints and behaviours” by describing these deviations as “cultural expressions”. This in turn paved way for an ulterior nationalism and yet the legislative actors made it appear as a choice for the immigrants as well as an urge to keep an equivalence for all residents. Culture was also the main mode of giving the immigrants an identity. In turn the “Swedish” was both a culture that lacked a distinct content and something that was ”beyond culture”. Difficulties that immigrants would experience was in all circumstances a matter for the Swedish society as a whole but their presence was due to the immigrant’s actions or the cultural diversity in Sweden i.e. not because of Swedish policies.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara född i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, läsa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien är ta reda på vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga för att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den undersökta gruppen och om den undersökta gruppen anser att det är viktigt att känna sig svensk. Studien är genomförd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) där en enkätundersökning utfördes bland elever i ämnet svenska som andraspråk. Totalt har 62 informanter deltagit. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ studie i form av ett enkätformulär med 22 frågor. Resultatet visar att informanterna känner sig svenska genom att vara en del av det samhälle man lever i och ingår kollektivt i. Detta gör man genom att behärska språket, genom att erkännas av samhället genom erhållandet av ett medborgarskap och genom att bidragande delta i samhället genom att arbeta.