<p>Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring om hur arbetet med jämställdhet mellan män och kvinnor inom försvarsmakten påverkar de manliga officerarna. Forskningen har tagit sin form genom en kvalitativ metod med en halvstrukturerad intervjuguide, e-post intervju samt en innehållsanalys. Informanterna utgjordes av 5 män, både yngre och en äldre som alla arbetar inom Försvarsmakten på två orter i Sverige. Utöver dessa gjordes även en analys av en artikel kring ämnet jämställdhet inom försvarsmakten i Halmstad. De teorier som används vid analys av materialet är, Abrahamsson och Aarum- Andersens organisationsteori, Connells och Parsons maskuliniteter, Goffmans sociala roller, Ahrne, Roman och Franzéns teori kring mansdominans och könssegregering.Vårt resultat av denna uppsats påvisar att männen till viss del påverkas av jämställdhetsplanen och att de manliga officerarna anser att arbetet kring jämställdhetsplanen i viss mån är brisfällig. Det vi också upptäckte var att jämställdhetsplanen i sig inte var något som var särskilt bekant för våra informanter. Utan att de handlade efter sunt förnuft kring deras uppfattning om jämställdhet.</p>

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring om hur arbetet med jämställdhet mellan män och kvinnor inom försvarsmakten påverkar de manliga officerarna. Forskningen har tagit sin form genom en kvalitativ metod med en halvstrukturerad intervjuguide, e-post intervju samt en innehållsanalys. Informanterna utgjordes av 5 män, både yngre och en äldre som alla arbetar inom Försvarsmakten på två orter i Sverige. Utöver dessa gjordes även en analys av en artikel kring ämnet jämställdhet inom försvarsmakten i Halmstad. De teorier som används vid analys av materialet är, Abrahamsson och Aarum- Andersens organisationsteori, Connells och Parsons maskuliniteter, Goffmans sociala roller, Ahrne, Roman och Franzéns teori kring mansdominans och könssegregering.Vårt resultat av denna uppsats påvisar att männen till viss del påverkas av jämställdhetsplanen och att de manliga officerarna anser att arbetet kring jämställdhetsplanen i viss mån är brisfällig. Det vi också upptäckte var att jämställdhetsplanen i sig inte var något som var särskilt bekant för våra informanter. Utan att de handlade efter sunt förnuft kring deras uppfattning om jämställdhet.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka erfarenheter som personer som tillhör det underrepresenterade könet har av att arbeta i ett könshomogent yrke. Mer specifikt har de erfarenheter av att tillhöra en minoritet som militärt anställda kvinnor inom Försvarsmakten upplever studerats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna fokuserar på erfarenheter kring den rådande organisationskulturen, positiva/negativa erfarenheter samt hur de trivs på sin arbetsplats. Tidigare forskningsresultat visar att kvinnor i mansdominerade yrken ofta har positiv attityd till sin arbetsplats, samtidigt som studier kring kvinnor i Försvarsmakten har visat att kvinnor under lång tid mötts av ett visst motstånd på grund av sin könstillhörighet. Teorin som främst används i denna studie är Alvessons organisationskulturteori. Resultaten från denna studie tyder på att kvinnorna trivs mycket bra på sin arbetsplats och främst har positiva erfarenheter av sin tid i Försvarsmakten så som bra bemötande och bra gemenskap, men det presenteras även några negativa erfarenheter som exempelvis stressigt jobb och vissa problem kring de genetiska skillnaderna. Det framkommer även att kvinnorna vill bli behandlade ”som alla andra” och upplever själva att de också blir det genom att anpassa sig till den rådande norm som finns på arbetsplatsen. Det denna uppsats bidrar med till det sociologiska forskningsfältet är en inblick i vad en minoritet på en könssegregerad arbetsplats har för erfarenheter kring detta och hur de själva ser på sin arbetssituation.

No description available.

Filmbranschen är på många sätt en mansdominerad bransch. Hade könsfördelningen inte varit så sned är det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en större mångfald. Detta gäller förstås även för andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor med ledande kreativa eller administrativa positioner i filmbranschen har tagit sig dit de är idag, och vad de har upplevt på vägen dit. Vi har valt att applicera ett feministiskt perspektiv på vår studie, kompletterat med teorier om intersektionalitet. Vår frågeställning lyder: 1) Är det möjligt att utläsa vilka faktorer som verkar ha spelat in i hur deras yrkesliv har utvecklat sig (bakgrund, utbildning, familj etc.)? 2) Vilken betydelse ger de kön (att vara kvinna) i deras bransch, och hur har denna förståelse skapats? 3) Vad ger kvinnornas berättelser för bild av möjligheterna till ett mer jämställt arbetsliv inom film?

Inom spelindustrin är lärandet och utvecklingen en del av vardagen och könsfördelningen är väldigt ojämn på arbetsplatserna. Syftet med studien är att studera det informella kollegiala lärandet på olika arbetsplatser inom spelindustrin, utifrån ett genusperspektiv med frågeställningen: Hur upplever kvinnor inom spelindustrin det informella kollegiala lärandet på arbetsplatsen? Genom semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor har jag samlat in det empiriska materialet. Utifrån Wengers inlärningsteori samt Connell och Pearse genusteori har empirin analyserats. Resultatet visar att enligt kvinnornas erfarenheter saknas ledning och styrning i lärprocesserna och att kommunikationen mellan medarbetarna är viktig för att lära och utvecklas i arbetet. Slutsatsen av studien är kommunikation och lärandet sker kontinuerligt mellan medarbetarna, där ledarskapet inte är primärt.

Titel: Könsfördelningen på högre ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige / Gender equality in higher education sound and music production programs in Sweden.   Denna uppsats är dels en jämförande undersökning av könsfördelningen på två ljud- och musikproduktionsprogram och dels bygger den på statistik av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige. De två ljud- och musikproduktionsprogrammen är Musikproduktionsprogrammet på Linnéuniversitetet och Ljud- och musikproduktionsprogrammet på Högskolan Dalarna. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och studenter på programmen diskuteras de fyra kategorierna: bakgrund, självbild, könsfördelning och genusarbete. Statistiken, som består av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige, används som ett underlag för att sätta in studien i ett större perspek­tiv. Materialet har analyserats med hjälp av olika genusteorier och tidigare forskning om genusperspektiv på både musikbranschen, ljud- och musikproduktion och grund­skola och högre musikutbildningar.   På tre av fem utbildningar har könsfördelningen blivit jämnare under de senaste tre åren, men ökningen av kvinnliga studenter är liten och utbildningarna är fortfarande väldigt mansdominerade. De flesta av informanterna tror att det beror på att fler pojkar än flickor uppmuntras till att spela instrument och syssla med teknik under barndomen. De tror även att det beror på mansdominansen som finns både på ljud- och musikproduktionsprogram och i musikbranschen överlag och att detta kan avskräcka kvinnor från att söka sig till programmen. Den mest återkommande orsaken till varför könsfördelningen är så ojämn är att ljud- och musikproduktion förknippas med teknik, vilket anses vara manligt och att könsfördelningen därför ser ut som den gör idag.

This master thesis analyze how the IT-industry can work to recruit more women into the industry. The analyze will occur by investigating how women experiencing the feeling of working in the industry, an industry that’s dominated by men, only 28% of the industry has women as employees, at the same time as it’s an industry dominated in the Swedish workforce, by the year of 2015 it had a turnover of 647 100 million Swedish crowns. An industry whit that much in turnover shows the power of workforce. That the IT-industry is main dominated by men, makes a segregation between women and men, where each sex should work and where women spare to be able to work in the Swedish working life. At the same time as less equal organizations and branches creates negative organizational cultures like macho cultures and reproduction of male dominance.   The theoretical point of the thesis is organizational cultures, power in organizations, gender, masculinity, reproduction of male dominance, equal and exclusion in organizations, gender in organizations and concepts of the phenomenon culture. The thesis includes previously scientific articles on organizations, organizational cultures and women in the IT-industry.   The study is based on qualitative ground, where 17 women working in the IT-industry shares their view and experiences of working in the industry. The 17 women have different positions in the It-industry, some have academic backgrounds, and some respondents are self-learned in the spectra of IT. The methodological point is based on the knowledge of sociology by Luckmann and Berger (1966).   The result of the thesis shows that the industry has many challenges as women faces to work in the IT-industry. Challenges in claiming and aiming for their competence, struggles in being in cultural challenges, male dominance and negative organizational cultures. The competence that women have, is being taken seriously, but yet challenged and questioned, by male colleagues. Organizational cultures that seems to establish because of the male dominated industry and organizations. The thesis shows that men have more power in which organizational cultures that shall be obtained in organizations, at the same time as men seems to recruit men. Which causes reproduction of the negative organizational cultures issues that comes with the male dominated IT-industry, cultures as macho-culture and “mate-culture” becomes visible. The result of the thesis show that the industry must do some changes to be able to recruit more women into the industry. Changes in working out the outdated picture of what it means to work in the industry and changes in visible the women who already works in the IT-industry. HR and the whole industry shall work more to create and equal industry, where as many women as men works, where both men and women feel welcomed.

I uppsatsen studeras unga kvinnors upplevelser av våld i nära relationer. I uppsatsen har kvalitativ metod använts, och vi har genomfört åtta intervjuer. Kvalitativ metod valdes för att få en djupare förståelse hur kvinnor påverkas efter att ha levt i en våldsam relation. Ämnet valdes för att uppmärksamma omvärlden kring kvinnors erfarenheter och upplevelser. I analysen har vi att utgå ifrån Scheffs teori om hur människan formas av de sociala banden till andra människor, och därigenom använt oss av begreppen optimal, öppen- och underdifferentiering samt skam och stolthet. Vi har även använt oss av Goffmans dramaturgiska perspektiv, inkluderat med främre och bakre region samt give expression och give off expression. Slutligen har vi valt att använda Giddens teori om intimitet och rena relationer. Våra respondenter har upplevt bland annat fysiska slag, kränkningar och sönderslagna tillhörigheter. Dessa upplevelser har påverkat deras välmående i form av kontrollbehov, PTSD och mardrömmar. Respondenterna har mycket gemensamt när det kommer till erfarenheter, känslor och upplevelser. De tycker även att samhället behöver införa fler insatser för kvinnor som blir/har blivit utsatta för våld, vilket skulle kunna genomföras i form av föreläsningar, utbildningar eller krav på personal i form av att de måste våga ingripa med åtgärder när de anar att någon blir utsatt för våld. / This essay has been completed with qualitative method, and so we have interviewed eight women. We chose this method to receive a deeper understanding for women’s experiences after going through a violent relationship. It is important to enlighten the society when it comes to these exposed women, to be able to offer them the right help. For the analysis, we have chosen Scheff’s theory about social bonding and how it defines a person, and from this theory we have also used the ideas optimal, open and under differentiation together with shame and pride. We have also used Goffman’s dramaturgical perspective, in which he talks about a front and a back region together with give expression and give off expression. Lastly we have also brought up Giddens theory about intimacy and pure relationships. Our respondents are deeply affected by violence that among other things includes; punches, offensive comments and ruined belongings. When the relationship is over, they are still affected in ways of control issues, PTSD and nightmares. The respondents experiences and feelings are similar to each other. They also have in common that they think that the society needs to contribute with more efforts to help women who have been through a violent relationship. These kind of efforts could take place in lectures, education and demanding staff in school to have civil courage, meaning they must help when needed.

The purpose of this study is to examine the relation between the professional role of women in Prison and Probation Service and a qualitative equality perspective, as well as how they are treated by male colleagues and clients. In the annual report from Swedish Prison and Probation Service, it has been stated that the gender distribution is equal, which indicates quantitative equality. This study is based on a qualitative method, where interviews have been conducted with nine women between 25 and 65, who are working in custody or prison. The women have been given a chance to talk about their feelings and thoughts about their professional role in general and how they are being treated or affected by their male colleagues and clients.  The result has shown that women are far more affected by the power structures and norms. Several women mention that male colleagues see them as weaker and make judgements about their physical capabilities. They also talk about how they are more caring of their clients, whereas the men are more focused on showing their strength and superiority. Finally, the main conclusion of this study is that there is no qualitative equality because of how the male role sets the overall norm. This, in turn, significantly affects women in their professional role of the Swedish Prison and Probation Service.