Leipzig, Universiẗat, Habil.-Schr., 2006.

En uppsats som berör genus i den publikt framgångsrika filmen Mr. & Mrs. Smith (Doug Liman, 2005). Uppsatsen försöker utreda ifall genusperspektivet i Hollywoodfilmen har utvecklats till att bli mer jämställt. Svaret som uppsatsen kommer fram till är att det visserligen har gått framåt i utvecklingen att se kvinnor och män som jämställda men att det ännu inte är helt jämställt i de amerikanska hollywoodfilmerna.

<p>En uppsats som berör genus i den publikt framgångsrika filmen Mr. & Mrs. Smith (Doug Liman, 2005). Uppsatsen försöker utreda ifall genusperspektivet i Hollywoodfilmen har utvecklats till att bli mer jämställt. Svaret som uppsatsen kommer fram till är att det visserligen har gått framåt i utvecklingen att se kvinnor och män som jämställda men att det ännu inte är helt jämställt i de amerikanska hollywoodfilmerna.</p>

I följande uppsats kommer filmkritikens utveckling undersökas. Till grund för arbetet ligger en hypotes om att det under de senaste 60-åren har skett en förenkling av filmkritiken. Syftet är att undersöka ifall det går att hitta belägg för tidigare nämnda hypotes och i så fall hur filmkritiken förändrats. De frågor som besvaras i uppsatsen är Har det skett en förändring i genren filmkritik? Vad kan förklara denna eventuella förändring? Är förändringen i så fall konsekvent under de åren som studeras? Analysmaterialet består av åtta stycken filmrecensioner publicerade i Dagens Nyheter mellan åren 1960 och 2005. Urvalet har gjorts efter fyra, ur ett filmvetenskapligt perspektiv, definierade perioder. Ur varje period har sedan en recension av en, för tiden, representativ film samt recensionen av det årets Oscarsvinnare i kategorin Best Picture använts. Som teoretisk utgångspunkt i uppsatsen ligger Walter Ongs teori om en inskriven och fiktionaliserad publik, Hans Robert Jouss teori om vad författaren förväntar sig att sin publik vet (Horizon of experience och expectation) och till viss del Foucaults maktbegrepp om hur makt utövas inom vissa områden. Som analysmetod har en kvalitativ innehållsanalys valts, till grund för den ligger Johanna Ledin och Ulla Mobergs text om textanalytiska metoder. Resultatet visar att en förändring av filmkritiken har skett utifrån de analyserade texterna. Dock visades sig inte förändringen vara konsekvent som först antagits. En tydlig förändring i skribentens relation till sin inskrivna publik kunde ses mellan olika perioderna. Också texternas koherens och struktur visade sig skilja mycket.

Plus, getingar och siffror. I dag har alla större tidningar ett betygssystem kopplat till sina filmrecensioner. Den sista stora dagstidningen som införde sifferbetyg på kultursidorna var Dagens Nyheter som införde en sexgradig bedömningsskala den 17 november 2006. Då DN införde sifferbetyget främst på grund av kommersiella skäl blev jag intresserad av hur sifferbetyget eventuellt förändrat filmrecensentens sätt att skriva om film (Intervju med Helena Lindblad, 28 april 2011). Denna uppsats analyserar 21 filmrecensioner innan och 18 filmrecensioner efter sifferbetygets införande i DN. I min undersökning utgår jag från fem komponenter som jag ser som filmrecensionens fem byggstenar. De är: Research, filmens handling, ställningstagande kommentarer, personlig reflektion och om recensenten närmar filmen på ett tydligt sätt. Jag har försökt att urskilja möjliga tendenser till ökning eller minskning av de olika komponenterna före jämfört med efter sifferbetygets införande. Mitt resultat är dock att sifferbetyget inte verkar ha påverkat texten nämnvärt i DN:s filmrecensioner. Men det är möjligt att om man analyserade en större mängd texter under en längre tid skulle vissa tendenser kunna urskiljas.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna.

Uppsatsens syfte är att undersöka om manliga och kvinnliga filmrecensenter skriver om film på olika vis. Vi har undersökt totalt 120 filmrecensioner mellan 2 mars och 4 november 2011 i Svenska Dagbladet, Nöjesguiden och Cinema. Undersökningen genomfördes med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material skriver längre texter än kvinnorna. Kvinnorna recenserar oftare genrerna familj och romantik, medan männen har ett övertag inom action och komedi. Männen använder sig av fler referenser än kvinnorna. Den kvalitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material sällan förklarar sina referenser medan kvinnorna är mer beskrivande och förklarar referenserna i sina filmrecensioner. Kvinnorna vill ha ett samförstånd med läsaren, skapa ett förhållande, genom igenkänning och genom att tala till läsarens känslor.

Stuttgart, FH, Diplomarb., 1999.

Detta är en kvalitativ innehållsanalys av de kritiska positionerna kring den kontroversiella filmen Star Wars Episode VIII: The Last Jedi. Den innehåller en omfattande överblick om hur Star Wars kritiserats förr och nu för att sätta perspektiv på ämnet, samt information om hur fans och så kallade ”fandoms” ibland fungerar som ett ”hivemind” när det kommer till tyckande och organisering på nätets sajter och forum.

This thesis aims to explore theories in aesthetics and philosophy of criticism,in order to understand why disagreement occur in film evaluations and possible reasons. Subsequently, the relationship between subjective preferences and objective properties in film evaluations will also be explored. In the first section of the thesis, a theoretical foundation will be provided for context. Malick as a director will be introduced, together with theories regarding intention, value, objectivity, and aesthetics. In the second section, three film reviews with different ratings from three film critics will be analyzed, to distill the essence of film evaluations. This thesis will show that there is reason to believe that objective properties exist in film objectsand that there are ways to evaluate these properties. The results will also show that an evaluation has several components, and that it is possible to judge one evaluation to be more or less justified than another, based on the strength of this reasoning and inclusion of the different components.