Flexibla kontor där medarbetarna kan röra sig mellan olika ytor som anpassas efter olika aktiviteter, så kallade aktivitetsbaserade kontor, blir allt populärare bland organisationer i Sverige. Denna studie ämnar ge en djupare förklaring till vilka faktorer som ligger till grund för en beslutsprocess när organisationer väljer att göra om den befintliga verksamheten till en aktivitetsbaserad arbetsplats, trots att det finns påvisade arbetsmiljörisker kring detta arbetssätt. Denna studie genomfördes med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med personer som haft en ansvarsroll i beslutsprocessen från olika organisationer, vilka antingen redan implementerat arbetssättet eller varit mitt i beslutsprocessen. I studien används de teoretiska begreppen isomorfism, legitimering och myter för att analysera och jämföra den tidigare forskningen med den insamlade empirin. Resultatet av studien visar att en del organisationer väljer att implementera detta arbetssätt som ett sätt att eftersträva institutionella myter för att uppnå legitimitet och genom att inspireras av och imitera andra organisationer, vilket är en form av isomorfism. Det som också framkommit i resultatet är att det råder mycket osäkerhet hos organisationer vad gäller den tidigare forskningen och vilka arbetsmiljöproblem och psykosociala problem som arbetssättet kan komma att medföra.

Detta arbete använder sig utav en kvalitativ forskningsansats med inslag av aktionsforskning för att inhämta empiri som berör medarbetarnas involvering i förändringsarbeten på Energimyndigheten och studera de nuvarande processmodellerna som används. Baserat på resultat som påpekar brister i medarbetarinvolveringen samt avsaknad av utmarkerade kreativa delar så framställer arbetet en inkrementellt förbättrad modell för att öka nivån av medarbetarinvolvering i projektarbeten samt ökar kapaciteten för kreativitet och innovation

Den tekniska utvecklingen i kombination med att organisationer blir allt mer kunskapsintensiva har fött nya arbetssätt som kräver ett nytt sätt att utforma arbetslokaler. Det moderna kontorskonceptet aktivitetsbaserade arbetsplatser innebär att en arbetsplats är utformad efter de arbetsuppgifter som sker inom organisationen. Tidigare forskning och studier visar på flera fördelar med konceptet men få stämmer överens med hur de anställda uppfattar det i praktiken. Därav är syftet med den aktuella studien att undersöka hur anställda inom en kunskapsintensiv organisation uppfattar en aktivitetsbaserad arbetsplats. För att generera en helhetsbild över hur anställda inom en kunskapsintensiv organisation uppfattar en aktivitetsbaserad arbetsplats användes en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät. Respondenterna bestod av anställda på ett företag inom revisionsbranschen och resultatet styrker tidigare forskning inom ämnet där fördelar som bättre kommunikation och samarbete ökar samtidigt som de skapar koncentrationssvårigheter för många anställda. Det visar sig även att anställda anpassar sig olika till det nya konceptet beroende på hur delaktiga de upplever att de fått vara i utformningen av den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Vidare tyder resultatet på att vissa faktorer som är viktiga för att anställda ska trivas på sin arbetsplats såsom att kunna reglera luft-, ljus- och ljudnivå där de arbetar, försvinner i samband med implementeringen av en aktivitetsbaserad arbetsplats. Sammanfattningsvis styrker resultatet tidigare studier om att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen inte är lämpad för alla anställda och skulle behöva utvecklas för att gynna alla delar inom en organisation. / Technological development in combination with organizations becoming increasingly knowledge-intensive, has given rise to new ways of working that call for new ways of designing workplaces. The modern office concept activity-based workplaces means that all workplaces are designed according to the overall work tasks that occur within the organization. Earlier research and studies show several advantages with the concept, but few of them correspond to how the employees perceive it in practice. Hence, the purpose of the current study is to investigate how employees in a knowledge-intensive organization perceive an activity-based workplace. To generate an overall picture of how employees in a knowledge-intensive organization perceive an activity-based workplace, a quantitative method in the form of a web-based survey was used. Respondents consisted of employees in an audit firm and the result reinforces previous research on the subject, where benefits such as better communication and collaboration increases, while on the other hand creates concentration difficulties for many employees. It also turns out that employees adapt differently to the new concept depending on how involved they feel they have been in the design of the activity-based workplace. Furthermore, the result indicates that certain factors that are important for employees to appreciate their workplace, such as being able to regulate airing, light and noise levels where they work, disappear due to the implementation of the activity-based workplace. In sum, the study confirms previous research, showing that the activity-based workplace is not suitable for all employees and would need to be further developed and adapted in order to benefit all parts of an organization.