This study examines employees who, during the spread of the Covid-19 virus, have had to switch from working in the workplace to digital teleworking. The aim of the study is to achieve a deeper understanding of how the informants are experiencing their social work environment in digital teleworking, by examining how they experience their relationships with colleagues, managers and cohabitants, as well as how they experience their organizations’ handling of the social work environment. The empirical data consists of 6 qualitative, semi-structured interviews. The theoretical framework of the study consists of Jahoda’s Deprivation theory and Ahrne’s theory of the Organizational centaur, both of which concern the importance of social contact in the workplace. The result of the study show how the respondent’s collegial relationships are affected or even deteriorative by the digital telework during Covid-19 , and how the relationships with cohabitants have changed their dynamics by becoming more work oriented. The result also shows that the respondents perceived lack of organizational management of the social work environment during their new work circumstances caused by Covid-19. Meanwhile, the experiences of employee engagement for digital social contact has increased, as well as perceived social support from those whose partners also work from home. The conclusions of the study are that work seems to fulfill an unintentional social function that is irreplaceable, and that employee initiatives for social interaction increase when the employees feel that the employer invests too much in organizational goals / Denna studie undersöker arbetstagare som under spridningen av Covid-19 har behövt ställa om från arbete på arbetsplatsen till digitalt distansarbete. Studiens syfte är att nå en djupare förståelse av hur respondenterna upplever den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet, genom att undersöka hur de upplever relationerna till kollegor, chefer och samboende samt hur de upplever organisationernas hantering av den sociala arbetsmiljön. Den empiriska datan består av 6 stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i vilket respondenterna fått berätta om sina upplevelser. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Jahodas deprivationsteori och Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, vilka båda berör vikten av social kontakt i arbetet. Resultaten som framkommer vittnar om försämrade eller uteblivna kollegerelationer i det digitala distansarbete som orsakats av Covid-19, en ändrad relationsdynamik med samboende och upplevd bristande organisationshantering av den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet. Samtidigt återfinns dock upplevelser av ett ökat medarbetarengagemang för digital social kontakt, samt ett socialt stöd från partners som också arbetar hemifrån. Slutsatserna blir att arbetet verkar fylla en oavsiktlig social funktion som är oersättlig, samt att medarbetarinitiativen för socialt umgänge ökar då arbetstagarna upplever att arbetsgivaren satsar för mycket på organisatoriska mål.

Studiens syfte är att belysa första linjens chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö inom kommunal verksamhet. Genom ökad kunskap kring de villkor och förutsättningar som kännetecknar chefers arbetssituation finns ökade möjligheter att rikta insatser till de utvecklingsområden som chefer särskilt belyser. Studien tar sin utgångspunkt i faktorer som påverkar organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det finns få studier som har undersökt första linjens chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö vilket gör det aktuellt att undersöka deras villkor och förutsättningar. En kvalitativ forskningsmetod i form av tio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom en förvaltning i en kommun i södra Sverige har använts. Intervjuresultatet har relaterats till tidigare forskning, litteratur och teorier. Cheferna upplever otillräckliga villkor och förutsättningar för att leva upp till rollen som chef. Den höga arbetsbelastningen behöver vara i balans med resurser. Resurser som eftersöks är framförallt administrativ avlastning, hjälp vid prioritering av arbetsuppgifter och mer tydlighet gällande rollen, direktiv och mandat. Rekommendationer vid fortsatt forskning är att vid liknande studier använda kvantitativ metod för att kunna inkludera ett större urval eller att undersöka första linjens chefers överordnade chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö. / This study’s purpose is to highlight organizational and social work environment of first line managers in municipal operations. Through increased knowledge of the terms and conditions that characterize managers’ work situation there are increased opportunities to direct efforts to the areas of development that managers particularly highlight. The study is based on factors that affect organizational and social work environment in accordance with the Swedish work environment authority’s regulation on organizational and social work environment. There are few studies that have examined the first line managers organizational and social work environment which makes it relevant to examine their terms and conditions. A qualitative research-method in terms of ten semistructured interviews with first line managers within an administration in a municipality in southern Sweden has been used. The result of the interviews has been linked to previous research, literature and theories. The managers experience insufficient terms and conditions to live up to their role. The high workload must be balanced with resources. Desired resources are primarily administrative support, assistance in prioritizing work tasks and more clarity about the role, directive and mandate. Recommendations for further research is similar studies with a quantitative method which can include a larger sample or to examine the organizational and social work environment of managers above first line managers.

Denna studie undersöker synen på ledarskapets betydelse för den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön hos medarbetare, men också hur ledare värderar sitt eget ledarskap. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har transkriberats, tematiserats och analyserats abduktivt. Forskare har under flera år belyst vikten av ett gott ledarskap och dess betydelse för organisationen samt medarbetarnas motivation och trivsel (Dilschmann, 2005; Granberg, 2017; Theorell, 2003). Ledarskapet har inte bara betydelse för medarbetarnas motivation utan bidrar även till att skapa konkurrenskraftiga och framgångsrika organisationer (Granberg, 2017). Theorells (2003) krav-kontroll-stöd-modell används för att mäta det psykosociala klimatet på arbetsplatsen och Dilschmann (2005) menar att det finns vissa aspekter en ledare måste se till för att främja gott arbetsklimat. Studien visar tydlig konformitet mellan vad tidigare forskare säger om ledarskap och vad de medverkande respondenterna anser vara bra ledarskap. I studien, som inriktar sig på industrisektorn, framkommer viktiga egenskaper hos den idealiska ledaren, vad som främjar den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön samt hur chefer ser på betydelsen av sitt eget ledarskap. Studien visar att ledarskapet påverkar motivationen och trivseln för medarbetarna. Det blir även tydligt att ansvaret för att skapa och bibehålla trivsel och motivation låg fördelat på medarbetare, chef och högre ledning, samt att det krävs ett samspel mellan dessa aktörer för att optimera den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön. En slutsats som kan dras från detta arbete är att en ledares önskvärda egenskaper för skapandet av motivation och trivsel på en arbetsplats är subjektiva i allra högsta grad. Detta då alla individer är olika och således kräver olika typer av ledning och styrning från sin chef. / This study examines the view of leadership´s importance to the organizational and social work environment of employees and managers. The study is conducted using a qualitative method and data was collected through semi-structured interviews. The empiricism has been transcribed, thematized and analysed abductively. For several years’ researchers have highlighted the importance of good leadership and its importance for the organization as well as the motivation and well-being of the employees (Dilschmann, 2005; Granberg, 2017; Theorell, 2003). Leadership is not only important for employee motivation, but also to create competitive and successful organizations (Granberg, 2017). Theorell (2003) uses his demand-control-support model to cope with the psychosocial climate in the workplace, and Dilschman (2005) argues that there are certain aspects a leader must take to promote a good work climate. The study shows clear conformity between what previous researchers say about leadership and what the participating respondents consider to be good leadership. The study, which focuses on the industrial sector, reveals important characteristics of the ideal leader, what promotes the organizational and social work environment as well as how managers view the importance of their own leadership. The study shows that leadership affects the motivation and well-being of employees. It also becomes clear that the responsibility for creating and maintaining well-being and motivation was distributed among employees, managers and senior management, and that an interaction between these actors is needed to optimize the organizational and social work environment. One conclusion that can be drawn from this work is that a leader’s desirable characteristics for the creation of motivation and job satisfaction in a workplace are highly subjective. This is because all individuals are different and thus require different types of management and control from their manager.

Bakgrund: Ohälsa kopplat till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är en av arbetsmarknadens största utmaningar. Inom arbetsmiljöområdet är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön det område chefer tycker är svårast att arbeta med och tidigare forskning har visat ett behov av att kartlägga vilket stöd chefer behöver i frågan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad chefer med personalansvar och fördelade arbetsmiljöuppgifter upplever för olika behov av stöd i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Metod: Studien har en kvalitativ tolkande studiedesign. Totalt 10 chefer från olika medelstora/stora företag i Jönköping län (åtta män och två kvinnor) med minst ett års chefserfarenhet deltog. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer under jan/feb 2020 och en fenomenografisk analys användes som metod för resultatframställning. Resultat: Chefer är i behov av relationellt stöd, professionellt stöd, formellt stöd, stödjande kultur och kontextuellt anpassat stöd i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö. Behovet av relationellt stöd var något mer framträdande, men alla typer av stöd var viktiga och behöver ses i relation till varandra. Slutsats: Studien bidrar med ny kunskap i frågan om vilka olika typer av stöd chefer behöver i organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete och ger en diskussion om hur behovet kan förstås. Studiens resultat föreslås användas som ett hjälpmedel vid lägesanalys av den egna organisationen och därigenom vara behjälplig vid utformandet av meningsfullt och adekvat chefsstöd i syfte att förbättra organisationens arbetsmiljö i frågan.

Vård och omsorg är den största arbetsgruppen i Sverige och står även för den största andelen sjukdomsfall, främsta orsaken till sjukskrivningar inom vården är orsakade av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syftet med studien var att undersöka medarbetarengagemang för personal inom vård och omsorgsarbete, som en del i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Frågeställningarna var hur engagemanget ser ut hos medarbetare inom vård- och omsorg och hur engagemanget kan öka. Tidigare forskning har visat att kombination av teorier gällande engagemang och motivation har skapat en djupare förståelse inom området. Därav grundade studien sig på teorier både kring engagemang och motivation. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes med undersköterskor på vård- och omsorgsboende, för att studera medarbetarnas subjektiva upplevelser kring engagemanget. En tematisk analys skedde. Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde sig engagerade i arbetet. Diskussionens huvudpunkter var dock att de fanns indikationer på att nivån av engagemang hos medarbetare kunde vara en annan än individens upplevda nivå av engagemang. En annan slutsats var att chefer och medarbetare tillsammans kunde påverka medarbetarengagemanget positivt bland annat genom en bra tvåvägskommunikation. Dock kom skribenterna fram till att för få respondenter deltog för att kunna dra generella slutsatser kring engagemang. / The healthcare industry is the largest working group in Sweden and accounts for the largest proportion of illness cases, the main cause of sick leave in healthcare is caused by the organizational and social work environment. The purpose of the study was to investigate employee engagement for staff in health care and social work, as part of the organizational and social work environment. The questions were what the engagement looks like for employees in health care and social work and how the engagement can increase. Previous research has shown that a combination of theories of engagement and motivation has created a deeper understanding in the field. Therefore, the study was based on both theories of engagement and motivation. Ten semi-structured interviews were conducted with nurses at nursing and care homes, to study the employees' subjective experiences about engagement. A thematic analysis occurred. The result showed that all respondents felt engaged in the work. However, the main points of the discussion were that there were indications that the level of engagement of employees could be different from the individual's perceived level of engagement. Another conclusion was that managers and employees together could have a positive influence on employee engagement, for example through good two-way communication. However, the authors concluded that too few respondents participated to be able to draw general conclusions about engagement.

Den psykiska ohälsan i skolan är hög både bland lärare och elever. I arbetsmiljöarbete kan fokus antingen vara på att främja hälsa eller förebygga ohälsa. De organisatoriska och sociala arbetsmiljömålen syftar till att arbeta för hälsa. Hur skolor arbetar med föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö är relativt obeforskat. Syftet med denna studie var att beskriva vilka handlingar i praktiken som genomförs utifrån skolors organisatoriska och sociala arbetsmiljömål samt hur rektorer tror att detta arbete kan främja skolklimatet för eleverna. Fem semistrukturerade intervjuer med rektorer på kommunala högstadieskolor har genomförts och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Skolorna arbetade aktivt med att uppnå målen, två explicit och tre skolor integrerade målen i verksamhetens kontinuerliga arbete och måluppfyllelse. Handlingar som skolorna genomförde var nya sätt att organisera, nya professioner som heltidsmentorer för att avlasta lärare, brobyggande inom och mellan professioner, tid för reflektion samt Vi-skola utifrån ”vi-känsla” för att främja god stämning och trivsel. Rektorernas tankar kring arbetsmiljöarbetets kopplingar till elevernas skolklimat var att eleverna gynnas av en varm stämning på skolan, tryggheten och goda relationer i skolan ökar, lugn och ro på lektioner och raster minskar stressen hos eleverna samt minskat våld, skolk och kränkningar. Studien visade ett organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete som fungerade i praktiken och främjade lärarnas arbetsförhållanden. Dessutom främjade arbetsmiljöarbetet skolklimatet för eleverna. / This purpose of this study is to explore the types of practical interventions that are carried out in schools based on their organizational and social work environment goals, and how principals believe that this work can promote the school climate for students. In endeavoring to answer these questions, five semi-structured interviews were conducted with principals at municipal lower secondary schools and were then analyzed with qualitative content analysis. The results of the research demonstrated that schools implemented new ways of organizing, new professions as full-time mentors to relieve teachers, build relationships within and between professions, allow time for reflection and “We-school” based on a "we-feeling" to promote an inclusive atmosphere and general well-being. The principals considered the work environment connection to the students' school climate as beneficial by advancing a warm atmosphere at school, a sense of security and good relationships, peace and quiet during lessons and breaks reduce stress for the students and reduce violence, truancy and violations. The study showed an organizational and social work environment that functioned in practice and promoted the teachers' working conditions and also the student’s school climate.

Syftet med vår studie var att undersöka hur socialtjänsten på enheter för barn och unga i svenskkontext arbetar för att främja organisatorisk och social arbetsmiljö samt hur socialsekreterarnasarbetsmiljö kan komma att påverka arbetet med klienterna. För att undersöka detta genomfördesen kvalitativ studie i form av intervjuer med sex socialsekreterare i tre olika kommuner. För atttolka och analysera resultaten utgick vi från en hermeneutisk utgångspunkt samt använde ossav två teorier vilka var krav-, kontroll- och stödmodellen samt känsla av sammanhang[KASAM] och dess tre centrala begrepp. Resultatet visade på att socialtjänsten har ettfrämjande arbete för arbetsmiljön genom att ständigt försöka förbättra den organisatoriska ochsociala arbetsmiljön för socialsekreterarna. Resultatet visade att majoriteten avsocialsekreterarna upplever en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Det framkom även attklienterna kan påverkas antingen positivt eller negativt enligt socialsekreterarna. Detta på grundav att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för socialsekreterarna påverkar kvalitetenav de samhällstjänster socialtjänsten erbjuder. / The aim of our study was to examine how the social services units for children and youngpeople in Swedish context work to improve the organizational and social work environmentand how the social workers' work environment can affect the work with clients. To examinethis, a qualitative study was performed in the form of interviews with six social workers in threedifferent municipalities. To interpret and analyze the results, we used a hermeneutic point ofview and used two theories which were the demand, control and support model and sense ofcoherence (SOC), three main concepts. The result showed that the social service has preventivework for the work environment by constantly trying to improve the organizational and socialwork environment for social workers. The results showed that most of the social workersexperience a good organizational and social work environment. It also emerged that the clientscan be affected either positively or negatively according to the social workers because theorganizational and social work environment affects the quality of the community services thesocial service offers.

Syftet med studien var att inom offentlig verksamhet undersöka implementeringen av AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö1, med fokus på delen som rör kränkande särbehandling. Målet med studien var även att identifiera vilka framgångsfaktorer som var centrala i implementeringsprocessen. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige och hade fyra frågeställningar. Den första handlade om hur Human Resources (HR) och chefer tolkat och åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4, den andra hur medvetna medarbetarna var om nämnda riktlinjer och den tredje strävade efter att svara på om de olika nivåerna av anställda hade en enhetlig upplevelse av implementeringen av AFS 2015:4. Den fjärde frågeställningen behandlade vilka framgångsfaktorer som varit centrala i implementeringsprocessen. Det empiriska materialet samlades in genom en metodkombination där fyra kvalitativa intervjuer genomfördes på HR- och chefsnivå och en enkätundersökning med 27 respondenter genomfördes på medarbetarnivå. Huvudresultatet visade att HR och chefer hade åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4 och var väl medvetna om var dessa innebar. Medvetenheten på medarbetarnivå var lägre, men majoriteten visade en medvetenhet om riktlinjerna i AFS 2015:4. De mest framträdande framgångsfaktorerna i kommunen var en tydlig anvisning innehållande rutiner, ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, väletablerade stödfunktioner, delaktighet vid framställning av rutiner, utbildningsinsatser samt bred förankring på flera nivåer. / The purpose of this study was to examine the implementation process of AFS 2015:4, organisational and social work environment2, focusing on the part concerning victimization in the public sector. Another objective was to identify the central success factors in the implementation process. The study was conducted in a county in southern Sweden. The essay is centred around four questions. The first question concerned how Human Resources (HR) and managers have interpreted and followed the guidelines of AFS 2015:4, the second one how aware the workers were of earlier mentioned guide lines and the third question was about whether the different levels of employees had a uniform experience of the implementation of AFS 2015:4. The fourth question was about the central success factors in the implementation process. A method combination was used to collect the empirical material where four qualitative interviews were conducted on the HR and management levels and a survey with 27 respondents among the workers. The main result showed that HR and the managers had followed the guidelines of AFS 2015:4 and had an awareness of what those guidelines meant. The awareness among the workers was not quite as thorough but the majority of the workers was knowledgeable about the guidelines in AFS 2015:4. The most prominent success factors in the county were clear instructions, a well-functioning ”systematic work environment effort”, well established support functions, participation in the creation of the routines, education and a wide awareness about the implementation process on several levels.

I takt med att psykisk ohälsa har eskalerat i det svenska arbetslivet de senaste åren har vikten av implementering av hälsofrämjande förändringsarbeten ökat inom organisationsvärlden. Många chefer står inför stora utmaningar i att bedriva dessa arbeten, motivera medarbetare samt framgångsrikt främja såväl organisatorisk som social arbetsmiljö. I relation till detta arbete krävs det att chefer innehar kunskaper om hur hälsa och lärande påverkas på arbetsplatsen. Syftet med studien var att analysera och beskriva hur cheferna upplevde att förutsättningar för hälsa och lärande påverkas under förändringsarbete för att skapa Healthy workplace. Studiens teoretiska referensram grundas i World Health Organizations modell kring hur Healthy workplaces formas i komplement av de pedagogiska teorierna om Kollektivt lärande samt Anpassnings- och Utvecklingsinriktat lärande. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkter är inspirerade av fenomenografi och konstruktivism samt att en abduktiv ansats tillämpats. I studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisade att Healthy workplace kan skapas genom ett tydligt ledarskap, involvering av medarbetarna i arbetet, integrering av lärande som en del av arbetet samt att ge medarbetaren tid och rum för reflektion samt kunskapsutbyte. Avslutningsvis blir slutsatsen att tydligt ledarskap i kombination med samarbete mellan alla parter bildar möjligheter för en stärkt sammanhållning på arbetsplatsen. För samtliga parter inom organisationen innebär detta kollektiva arbete en potential att främja såväl hälso- som lärandevillkor under pågående förändringsarbete.

Problem: During the COVID -19 pandemic, employers were forced to offer telework in their organizations in order to reduce the spread of infection in society. The implementation of telework has been related to both possibilities and challenges for the organizational and socialwork environment. Among other things, telework may change employers’ conditions to fulfill their work environmental responsibilities. The human resource (HR) function has a delegated responsibility to support employers in maintaining a healthy work environment based on current laws and regulations. The Swedish work environmental legalization lacks practical clarity on how to maintain such healthy work environment during teleworking. There are no studies on the HR functions’ experiences of maintaining an organizational and social work environment during telework forced by the Covid-19 pandemic. Such knowledge may be of importance for future development of work environmental strategies for teleworking in organizations.  Purpose of the study: To examine HR employees' experiences and perceptions of opportunities to maintain a good organizational and social work environment when employees have started working from home because of the covid-19 pandemic. Method: This is a qualitative study and data was collected through semi-structured interviews with five informants employed within HR. Interviews were recorded and transcribed. A phenomenographic qualitative analysis approach has been applied to analyze the interview transcripts. Result and conclusion: The HR have experienced a lack of routines and experience of teleworkers’ organizational and social work environment. HR competence and the use of ICT have facilitated HR's work during the covid-19 pandemic / Problemformulering: Som en följd av covid-19-pandemin har arbetsgivare behövt erbjuda hemarbete för att minska smittspridningen i samhället. Forskning visar både för- och nackdelar med hemarbete ur ett arbetshälsoperspektiv. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar gäller även när arbete utförs på annan plats än inom arbetsplatsens fysiska verksamhet. I rådande arbetsmiljölagstiftning (SFS 2020:476) framgår inte explicit vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA). HR-funktionen har en stor betydelse och tilldelat ansvar för att organisationen ska kunna upprätthålla en god organisatorisk och social arbetsmiljö, även när arbetstagare har behövt jobba hemifrån som följd av covid-19-pandemin. I samband med undersökning av tidigare studier identifierades ingen studie som behandlar HR-perspektivet, vilket kan tyda på att det finns en kunskapslucka som bör behandlas allt mer. Syfte: att undersöka HR-medarbetares upplevelser och uppfattningar om möjligheten att upprätthålla en god organisatorisk och social arbetsmiljö när medarbetare har börjat arbetar hemifrån som en följd av covid-19-pandemin. Metod: Detta är en kvalitativ studie och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter anställda inom HR. Intervjuer spelades in och transkriberades. En fenomenografisk kvalitativ analysmetod har tillämpats för att analysera intervjuutskrifterna.Resultat och slutsats: HR har upplevt en begränsad möjlighet att upprätthålla en god OSA vid hemarbete. Arbetet för att hantera covid-19-pandemin har inneburit ett minskat fokus av OSA-arbetet. De hinder som HR-funktion har upplevt utgörs av en brist av rutiner och erfarenhet av OSA-arbete vid hemarbete i den omfattning som har varit, och avsaknad av en konkretisering i lag eller AFS gällande arbetsmiljöansvar vid hemarbete. HR-personalens kompetens och tillämpning av informations- och kommunikationsteknologin har möjliggjort för HR att kunna jobba med OSA:n vid hemarbete som följd av covid-19-pandemin.