Studiens syfte var att undersöka chefers upplevelser av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) på ett bemanningsföretag inklusive det med kundföretaget delade arbetsmiljöansvaret samt chefernas uppfattning av utmaningar och förbättringsmöjligheter med SAM. Det genomfördes sju intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag och en intervju med en anställd på ett kundföretag. Utifrån tolkningen av chefernas upplevelser framkom det fyra huvudsakliga teman som särskilt berörde studiens syfte. Ett tema var huruvida man arbetar för att säkerställa en god arbetsmiljö genom att använda sig av arbetsmiljöchecklista och riskanalys men också uppmärksamma den psykosociala aspekten. Det handlade också om vikten av arbetsplatsintroduktion för nyanställda både från bemanningsföretagets sida men också från kundföretagets. Ett tredje tema handlade om det gemensamma arbetsmiljöansvaret tillsammans med kundföretaget. Det sista temat handlade om vikten av dokumentation. Under dessa teman lyfts även utmaningar och förbättringsmöjligheter fram utifrån både bemanningsföretagets- och kundföretagets synpunkt.

<p>This study includes several purposes which are to describe the concept of working environment, explain who is responsible for its functioning and how the working environment should look like. Other purposes the study have is to investigate how the working environment is in both Swedish and the two investigated companies construction sites and to share some operators proposing measures for the shortcomings and problems that exist in the construction sector working environment. To achieve these purposes was a qualitative study made with unstructured observations, interviews and survey where three construction sites were observed. The result shows that the concept of the working environment cover many aspects and is essentially about the environment we live in and experience in our work and this environment can be both an indoor as an outdoor environment. In this work, the concept is divided into four areas; it is the physical, the ergonomic, the psychosocial and the chemical. Since January 2009 applies new rules in the rules for building and construction engineering (1999:3) which argue that the building proprietor can waive his working responsibilities to an entrepreneur. The work environment for the construction sector is governed by regulations and by laws and regulations determined how different parts of the different working environment areas and the working environment process should be. Position in the Swedish and the surveyed construction sites contains many gaps and problems such as time pressures, ignorance of the working environment work, errors in design and planning, priorities of economic gains instead of a good working environment and workers' carelessness and oversight of the security. These outcomes have resulted in high death and accident among the construction workers and cases of fall accidents and musculoskeletal disorders are the most common occupational accidents and diseases. Suggested measures considered are increased safety and health inspections on construction sites which are more difficult today when the reductions are being made in the Work Environment Authority and arrange safety training courses at both secondary and higher education for everyone from the ground to account safety. The study concludes that the construction sector work environment will remain poor because the majority of building proprietor and contractors ignoring the regulatory framework although it is well constructed. What can slightly change the state is to increase punishment and compensation for companies that breach the working environment work.</p>

<p>Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden. Mellancheferna ute i kommunen har ansvarat för att genomdriva detta arbete. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa intervjuer sex av dessa mellanchefers arbetssätt och deras upplevelser av förändringsarbetet. Syftet med undersökningen är att ge en inblick i ett pågående förändringsarbete samt att skapa en förståelse kring hur ett förändringsarbete i arbetsmiljöfrågor kan bedrivas utifrån identifierade problemområden. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna överlag var nöjda med projektet men att enkäten och metoden i vissa avseenden upplevdes som dåligt anpassad till verksamheten. Samtliga respondenter hade utarbetat handlingsplaner i enlighet med metoden i projektet. De respondenter som upplevde arbetsmetoden som ett stöd arbetade mer aktivt med handlingsplanen. De respondenter som inte upplevde arbetsmetoden som anpassad till deras typ av verksamhet upplevde projektet som för styrt och arbetade inte lika aktivt i förändringsprocessen. Flera av respondenterna saknade stöd och återkoppling till sitt arbete vilket hade kunnat utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för förändringar.</p>

No description available.

Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden. Mellancheferna ute i kommunen har ansvarat för att genomdriva detta arbete. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa intervjuer sex av dessa mellanchefers arbetssätt och deras upplevelser av förändringsarbetet. Syftet med undersökningen är att ge en inblick i ett pågående förändringsarbete samt att skapa en förståelse kring hur ett förändringsarbete i arbetsmiljöfrågor kan bedrivas utifrån identifierade problemområden. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna överlag var nöjda med projektet men att enkäten och metoden i vissa avseenden upplevdes som dåligt anpassad till verksamheten. Samtliga respondenter hade utarbetat handlingsplaner i enlighet med metoden i projektet. De respondenter som upplevde arbetsmetoden som ett stöd arbetade mer aktivt med handlingsplanen. De respondenter som inte upplevde arbetsmetoden som anpassad till deras typ av verksamhet upplevde projektet som för styrt och arbetade inte lika aktivt i förändringsprocessen. Flera av respondenterna saknade stöd och återkoppling till sitt arbete vilket hade kunnat utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för förändringar.

No description available.

This study includes several purposes which are to describe the concept of working environment, explain who is responsible for its functioning and how the working environment should look like. Other purposes the study have is to investigate how the working environment is in both Swedish and the two investigated companies construction sites and to share some operators proposing measures for the shortcomings and problems that exist in the construction sector working environment. To achieve these purposes was a qualitative study made with unstructured observations, interviews and survey where three construction sites were observed. The result shows that the concept of the working environment cover many aspects and is essentially about the environment we live in and experience in our work and this environment can be both an indoor as an outdoor environment. In this work, the concept is divided into four areas; it is the physical, the ergonomic, the psychosocial and the chemical. Since January 2009 applies new rules in the rules for building and construction engineering (1999:3) which argue that the building proprietor can waive his working responsibilities to an entrepreneur. The work environment for the construction sector is governed by regulations and by laws and regulations determined how different parts of the different working environment areas and the working environment process should be. Position in the Swedish and the surveyed construction sites contains many gaps and problems such as time pressures, ignorance of the working environment work, errors in design and planning, priorities of economic gains instead of a good working environment and workers' carelessness and oversight of the security. These outcomes have resulted in high death and accident among the construction workers and cases of fall accidents and musculoskeletal disorders are the most common occupational accidents and diseases. Suggested measures considered are increased safety and health inspections on construction sites which are more difficult today when the reductions are being made in the Work Environment Authority and arrange safety training courses at both secondary and higher education for everyone from the ground to account safety. The study concludes that the construction sector work environment will remain poor because the majority of building proprietor and contractors ignoring the regulatory framework although it is well constructed. What can slightly change the state is to increase punishment and compensation for companies that breach the working environment work.

Syftet med studien är att undersöka servicemedarbetares upplevelser och effekterna av mötet med dysfunktionella kunder. I dess förlängning är också ett intresse riktat mot hur ett förebyggande arbete såväl organisatoriskt som arbetsmiljömässigt kan ske. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i studien och samlat in data via Facebook genom en variant av vinjettmetoden. Vi har tagit del av sex berättelser från medarbetare. Insamlad data har analyserats med utgångspunkt från Directed Content Analysis. Resultaten visar att medarbetarnas upplevelser med dysfunktionella kunder påverkar dem med känslor som ledsamhet, ilska, rädsla, otrygghet, ensamhet samt en viss osäkerhet angående hur de ska bemöta den dysfunktionella kunden. Dessa upplevelser har kopplats till tidigare forskning som visar att dysfunktionella kunders beteende påverkar medarbetarna, andra kunder och organisationen med direkta och indirekta kostnader. Studien försöker även illustrera hur dysfunktionella kunder kan beaktas i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

<p>Vi läser sista terminen på Rehabiliteringsvetenskap och idén att skriva om det här ämnet fick vi från en lista med förslag på c-uppsatser från en av lärarna. Vi har tidigare läst 5p ledarskap vilket fick oss intresserade av att studera ledarrollens betydelse när det gäller återgång i arbetet.</p><p>För att komma till rätta med det stora antalet sjukskrivningar visar tidigare studier på hur viktigt det är med en arbetsgivare som tar ansvar över arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor. Medarbetarnas närmsta chef bör ges befogenhet och utbildning i dessa frågor för att kunna främja både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Det är vanligt att fysiska besvär har sitt ursprung i psykosociala orsaker. Syftet med den här studien var att ta reda på hur fyra före detta långtidssjukskrivna individer upplever sin arbetsledares stöd under rehabiliteringsprocessen. Kriterierna för urvalet av intervjupersoner var sjukskrivning minst 1 år, slutförd rehabilitering och återgång i arbete. Vi använde oss av kvalitativa djupintervjuer. Respondenterna upplevde sina arbetsledares betydelse olika under processen, detta verkar bero på hur bra och ”välutbildad” organisationen är inom rehabiliterings- och arbetsmiljöfrågor och hur engagerad och pådrivande arbetsledaren är. Det framgick i berättelserna att arbetsledarna har haft viljan att stötta och hjälpa till under processen, men inte riktigt rätt kunskaper för att göra detta på ett bra och effektivt sätt.</p>

Vi läser sista terminen på Rehabiliteringsvetenskap och idén att skriva om det här ämnet fick vi från en lista med förslag på c-uppsatser från en av lärarna. Vi har tidigare läst 5p ledarskap vilket fick oss intresserade av att studera ledarrollens betydelse när det gäller återgång i arbetet. För att komma till rätta med det stora antalet sjukskrivningar visar tidigare studier på hur viktigt det är med en arbetsgivare som tar ansvar över arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor. Medarbetarnas närmsta chef bör ges befogenhet och utbildning i dessa frågor för att kunna främja både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Det är vanligt att fysiska besvär har sitt ursprung i psykosociala orsaker. Syftet med den här studien var att ta reda på hur fyra före detta långtidssjukskrivna individer upplever sin arbetsledares stöd under rehabiliteringsprocessen. Kriterierna för urvalet av intervjupersoner var sjukskrivning minst 1 år, slutförd rehabilitering och återgång i arbete. Vi använde oss av kvalitativa djupintervjuer. Respondenterna upplevde sina arbetsledares betydelse olika under processen, detta verkar bero på hur bra och ”välutbildad” organisationen är inom rehabiliterings- och arbetsmiljöfrågor och hur engagerad och pådrivande arbetsledaren är. Det framgick i berättelserna att arbetsledarna har haft viljan att stötta och hjälpa till under processen, men inte riktigt rätt kunskaper för att göra detta på ett bra och effektivt sätt.