The coronavirus has recently turned our normal lives upside down in one way or another, not least our working life. Many employers had the opportunity to send their employees home so that they can continue their work in a safe home environment. Due to the nature of the work, other employers had to keep their employees in the workplace. The purpose of this study is therefore to examine the opportunities, options and responsibilities of the private employer so that these employees can still feel safe from infection even though they have to be at the workplace. This is done primarily by analyzing different sources of law. In addition, the aim is to examine, through a case study, the complex relationship between law and reality. It is mainly analyzed on the basis of a survey. Finally, the research aims to provide a final result that can help in future crises affecting the labour market. The study concluded that employers need to devote a lot of resources to their systematic work environment management, especially if they had short-time work allowance because it was found to cause mental and physical problems, mainly in the form of stress. Finally, it should also be noted how the rules on short-time work allowance should be more industry-friendly in the future.

Studien syftar till att ge en övergripande bild av hur Polismyndigheten, efter den stora omorganisationen år 2015 strukturerat upp sitt arbetsmiljöarbete för att åstadkomma en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Omorganisationen resulterade i att de tidigare lokala polisenheterna slogs samman till den nuvarande Polismyndigheten. Vidare undersöks också hur Polismyndigheten arbetar för att följa upp sitt arbetsmiljöarbete samt hur arbetsmiljöansvaret fördelats inom myndigheten. Följande frågeställningar har tillämpats för att besvara studiens syfte: • Hur säger sig Polismyndigheten arbeta för att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö? • På vilket sätt arbetar Polismyndigheten med uppföljning av sitt arbetsmiljöarbete? • Vilken roll har HR i Polismyndighetens arbetsmiljöarbete? • Vilka eventuella skillnader kan ses mellan Polismyndighetens uttalade arbetsmiljöarbete kontra resultatet av de uppföljningar som gjorts? Studiens resultat baseras på en kvalitativ innehållsanalys av flertalet dokument som rör Polismyndighetens arbetsmiljöarbete samt uppföljningen av arbetet. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter som är implementeringsteori samt emotionellt arbete och visar att Polismyndighetens struktur gällande arbetsmiljöarbetet är i behov av revidering. I de uppföljningar som gjorts av myndighetens arbetsmiljöarbete framgår att det finns otydligheter kring både ansvar gällande arbetsmiljöprocesser i verksamheten samt en bristande dokumentation av dessa. För att myndigheten ska leva upp till sina egna uppsatta riktlinjer och mål samt den arbetsmiljömässiga regleringen bör bland annat både ansvarsfördelning och rutiner i arbetsmiljöarbetet ses över och anpassas efter den nya organisationen.

Sammanfattning Inom byggbranschen sker det dagligen olyckor och tillbud som orsakas av byggarbetsplatsernas förutsättningar där det sker ständiga förändringar. I Sverige är antalet inrapporterade olycks- och tillbudrapport till Arbetsmiljöverket runt ett tusental per år. Av dessa är ett tiotal fall dödsolyckor. Samtidigt som behovet av en snabbare produktion efterfrågas, ställs byggbranschen även inför strängare krav gällande arbetsmiljö och säkerhet ute på arbetsplatserna.   Studien belyser hur arbetsledningen kan påverka för att hjälpa till och skapa ett förhöjt säkerhetstänk bland medarbetare, som i förlängningen kommer att generera till en bättre arbetsmiljö och säkrare byggarbetsplatser. Som grund till detta arbete har säkerhetskultur, personfaktorer och arbetsmetoder som berör arbetsmiljö - och säkerhet undersökts.   En litteraturstudie har gjorts i kombination med en dokumentstudie och fallstudie för att besvara studiens frågeställningar. I den inledande litteraturstudien har tidigare artiklar, studier och information gällande lagar och regler studerats. Dokumentstudien bygger främst på Nåidens arbetsplatser och rutiner som har undersökts. Fallstudien genomfördes i samarbete med Nåiden Bygg i Umeå och är baserad på deras frågor gällande kartläggning av arbetsmiljörisker samt en sammanställning av deras tillbud.   I resultatet av studien visade det sig att den största utmaningen i deras arbetsmiljöarbete är att få in rutinerna med de nya it – systemen och sprida information om rådande säkerhetsregler och arbetsmiljö. Orsaken bakom detta är främst på grund av den svaga säkerhetskulturen, utbildning och kommunikation av arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor. För att påverka säkerhetskulturer, kompetens och inställningar är det centralt att synliggöra och utbilda medarbetarna gällande de arbetsmiljöfrågorna samt system som kan och ska underlätta deras arbetsmiljöarbete.   För att utveckla arbetsmiljöarbetet är det viktigt att skapa tydliga rutiner och en känsla av delaktighet genom att engagera medarbetarna och låta dem vara med och påverka arbetsmiljöarbetet. Rekommendationer som har tagits fram i denna studie berör därför till stor del redan existerande rutiner och hur Nåiden skulle kunna utveckla dem. / Abstract   In the construction industry, there are daily accidents and or mishap that are caused by the conditions of the construction sites where there are constant changes. In Sweden, the number of reported accident and mishap to the Swedish Work Environment Authority is around one thousand per year. Of these, about ten are fatal accidents. At the same time as the need for faster production is required, the construction industry are also being demanded harsher regulations concerning workplace environment and safety at the construction site. The study higlights on how management can influence to help increase the safety mindset among employees and, in the long run, achieve a safer construction site. As a basis for this work, safety culture, personal factors and working methods that affect work environment - and safety have been investigated.   A literature study has been conducted in combination with a document study and case study to answer the research questions. The initial literature study inlcuded articles and previous studies, as well as information concering valid laws and regulations on the subject. The document study is based primarily on the guidelines and routines that have been investigated. The case study was conducted in collaboration with Nåiden Bygg in Umeå and is based on their questions regarding mapping of work environment and safety at the construction site.   In the results of the study, it was found that one of their biggest challenge in workplace environment was to get the new It – system into the routines and to share information about prevailing safety rules and work environment. The reason behind this, was mainly because of the weak safety culture, education and communication of work environment and safety issues. In order to influence safety cultures, experties and attitudes, it is central to make visible and educate the employees about and how they use the systems to simplify the workplace environement.   In order to develop the workplace environment, it is important to create clear routines and a feeling of participation. Therfore it is important to engage and letting the employees contribute and influence to create a better work environement. The recommendations given in this study is therefore, first and foremost, concerning the development potential and implementation of already exisiting routines.

The purpose of this thesis is to examine the nature of the work environment crime and how the principles of criminal law applies in psychosocial contexts. The principles are based on the general law of criminal procedure which requires a culprit, a crime, and a victim. The situation is rarely that simple when it comes to crimes in the work environment, which obstructs the confirming of penalization in organizations. The prerequisites within criminal law, put up demands on adequate causality, carelessness or intention, and the act must have caused the effect. The requirement for adequate causality and the direct cause of the effect is hard to determine when it comes to work environment crimes of a psychosocial nature. Work-related injuries which is caused by mental illness, often develop over a longer period, which obstructs the investigation of work environment crime. The complexity behind psychosocial health does not only lie in the work environment crime as such, it also tends to affect women to a greater extent than men. This circumstance is said to be the result of more women working in the health and care area of the public sector, which is highly affected by poorer working conditions because of unequal structures in society.

AbstractThis paper seeks to answer how well the unit managers in a community live up to itsresponsibility for rehabilitation. What opportunities and obstacles center managersfeel that they have in the rehabilitation process and their expertise in rehabilitationare adequate. The essay is based on qualitative, in which six interviews wereconducted to help capture the Heads of Unit subjective experiences. Five of therespondents are heads of units in the elderly, and an interview with therehabilitation coordinator of the municipality. Respondents' comments and relevantliterature form the basis for this essay. Analysis has been done with the help of roletheory and specifically theater theory. Theatre theory can be compared to aprofessional role, as they are commonly prescribed roles on how a person should actprofessionally and that they should leave the role when they go off the stage. Theresults show that it came mainly from two perspectives. For one thing, some of theunit heads an attitude that rehabilitation coordinator "take over" rehabilitationliability after an investigation stalled, although they are primarily responsible for coworkers.Stated that they have primary responsibility for the employee. The otherperspective that emerged of the result is that the unit managers often have dualroles. Then they will both be controlling managers and a care person that caresabout its employees.

Denna studie undersöker två företag inom samma snabbmatskedja, av ungefär samma storlek, personalmängd, och ålders- och könsfördelning. Syftet med studien är att avgöra om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är en faktor som påverkar medarbetarnas upplevda hälsa. Tre frågeställningar ställs: "Hur fungerar det Systematiska arbetsmiljöarbetet på respektive företag?" "Hur upplever medarbetarna arbetsmiljön?" och "Hur upplever medarbetarna sin hälsa?". Genom att besvara och diskutera dessa försöker vi uppfylla studiens syfte. Empirin består av två strukturerade intervjuer, med respektive restaurangchef, för att kunna avgöra och utläsa skillnader i företagens arbete med SAM. Parallellt med detta genomförs också en enkätstudie, riktad till medarbetarna, där dessa får skatta sin arbetsmiljö och sin egen upplevda fysiska och psykiska hälsa. Av resultatet av de två strukturerade intervjuerna framgår att det ena företaget, som vi valt att kalla Företag A, fäster stor vikt vid SAM, medan det andra företaget, som vi kallar Företag B, ej bedriver SAM i någon större utsträckning. Enkätstudien som genomförs bland medarbetarna visar att medarbetarna på Företag A upplever arbetsmiljön som mer tillfredsställande än medarbetarna på Företag B, och medarbetarna på Företag A skattar även sin fysiska och psykiska hälsa som bättre än de på Företag B. En enkel komparativ metod säger oss då att Företag A bedriver SAM i större utsträckning än Företag B, och Företag A har även medarbetare med en bättre upplevd fysisk och psykisk hälsa. I diskussionen förklaras våra slutsatser med Karaseks teorier om krav/kontroll såväl som Hertzbergs tvåfaktorsteori om hygien- och motivationsfaktorer i arbetet. Slutsatserna av studien är att SAM troligtvis är en faktor som påverkar medarbetarnas upplevda hälsa och att medarbetare som arbetar med SAM har en bättre upplevd hälsa än de som inte gör det. Vi menar således att ett väl utfört SAM resulterar i ökad upplevd hälsa hos medarbetarna.

This paper explores employer responsibility regarding “breaches against the Swedish Work Environment Act” (“brott mot arbetmiljölagen”) and “violations of the Swedish Work Environment Act” (“arbetsmiljöbrott)”. The rules and regulations governing employer responsibility is overly complex and hard to interpret. By highlighting and analyzing relevant aspects of existing rules and regulations, the paper aims to clarify the meaning of employer responsibility.  There are also a range of different workplace environment circumstances that can lead to either a breach against the Work Environment Act or a violation of the Work Environment Act. Neglecting to make the necessary improvements of a workplace environment may constitute a breach against the Work Environment Act even if an accident does not occur as a result of the failure to act. If, on the other hand, an accident does occur, the same negligence could get an employer charged for a violation of the Work Environment Act.  The objective of this paper is to examine what responsibilities employers have according to the Swedish Work Environment Act (SFS 1977:1160), systematic work environment management (AFS 2001:1), organizational and social work environment (AFS 2015:4), the swedish penal code (SFS 1962:700), as well as the difference between a breach against the Workplace Environment Act and a violation of the Work Environment Act. To reach objectives, we apply a legal dogmatic method and, drawing from the relevant legal sources, define what constitutes established law. A legal analytic method has also been applied to analyze the material from a wider perspective.  The results show the employers have a wide and varied responsibility, where many different areas need to be considered. To understand the full extent of employer responsibility, there needs to be an understanding of both law and complementary regulations. Regarding violations of the work environment act, there are some necessary conditions that need to be fulfilled for a person to be convicted. This includes gross negligence and a causal connection between an act and the incident. When it comes to breaches against the Work Environment Act, the Swedish Work Environment Authority represents the first instance. If they uncover any wrongdoings or flaws in the work environment, they have the authority to issue an order or a prohibition. To ensure employers rectify noted issues, the order or prohibition can be complemented by a fine. The fine represents a means of pressure to ensure employers comply with the Work Environment Act and its complementary regulations, and, by doing so, work preventatively against unhealthy environments and accidents.

Sammanfattning   Syftet med denna studie är att beskriva kommunala chefers uppfattningar om vilka faktorer som främjar systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). SAM är lagstadgat i Arbetsmiljölagen och är ett viktigt redskap för att skapa en god arbetsmiljö, ökad effektivitet och minskade kostnader. Stödet till chefer och organisationer i deras arbete med SAM är en viktig uppgift för företagssköterskor i företagshälsovården. Antonovskys (1987/1991) teori, känsla av sammanhang (KASAM) och i huvudsak det salutogena, hälsofrämjande synsättet ligger till grund för studien. Studien har en kvalitativt beskrivande design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer från två svenska kommuner. Dessa har analyserats med innehållsanalys som metod. Cheferna företräder olika delar av den kommunala verksamheten. Alla har erfarenhet av systematiskt arbetsmiljöarbete och har personalansvar för fler än 15 anställda. Cheferna beskriver chefskapet, medarbetarskapet, god organisation, resurser och erfarenheter från tidigare arbetsmiljöarbete som främjande faktorer. Chefskapets ansvar är att skapa struktur i form av mål, rutiner och systematiska arbetssätt som årsplaneringar och handlingsplaner. Det ska även skapa systematiska sätt att inventera den fysiska och psykosociala arbetsmiljön genom skyddsronder och forum där medarbetarskap och chefskap kan mötas. Arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och fokusgrupper är exempel på detta. Organisationen kan verka främjande men är också den faktor som cheferna anger som en icke påverkbar faktor för SAM. De nämner ekonomiska och personalramar, organisationsstrukturer, omorganisationer och konkurrensutsättning. Ett identifierat och uppbyggt nätverk av stödjande resurser som företagshälsovård (FHV), human resources (HR) och kollegor är en främjande faktor. Alla faktorer är viktiga var för sig men enligt cheferna är det absolut viktigaste en dynamisk samverkan mellan chefskapet, medarbetarskapet, organisationens krav och övriga stödjande resurser samt begränsande faktorer. Detta blev temat för studien. / Abstract   This study aims to describe the municipal managers´ perceptions of the factors that promote systematic occupational health and safety management (SOHSM). SOHSM is part of the Work Environment Act and is an important tool to create a good working environment, to increased efficiency and reduced costs. The occupational health nurse has an important task to support managers and organizations in their work. Antonovsky's (1987/1991) theory, sense of coherence (SOC) and essentially the salutogenic, health promotional approach has been the basis of this study. The study seeks to ascertain the factors that unit managers within the municipality consider promote SOHSM. The study has a qualitative descriptive design. Data has been collected through semi-structured interviews with six managers from two Swedish municipalities. These interviews were analyzed using content analysis method. The managers represent different parts of the municipal operations. All have experience in SOHSM, and are responsible for more than 15 employees. The promoting factors described by the managers are leadership, employees’ engagement, supportive organization, resources and experience from previous SOHSM.  Leadership responsibility is to create a structure of goals, procedures, and a systematic approach to annual planning and action plans. It should also create a systematic way to survey the physical and psychosocial work environment through safety checks and forums where employees and managers can meet. Workplace meetings, performance reviews and focus groups are examples of this. The organization may act promotional but can also be a non-responsive factor for SOHSM, according to the managers. They mention financial and human resources frameworks, organizational structures, reorganisations and competition. An identified and structured network of supportive resources such as occupational health, human resources (HR) and colleagues is a promoting factor. All factors are important themselves according to the managers, but most important is a dynamic interaction between the leadership, the employees’ engagement, organization requirements and other supportive resources and limiting factors. This became the theme of the study.

Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse. Barnsäkerhetsrådet, en samverkansorganisation bestående av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullständig bild av i vilken omfattning och på vilket sätt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit åt Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanställts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1). Rapporten utgör detta examensarbetes resultatdel. Undersökningen har genomförts som en webb-enkät vilken besvarades av drygt 900 lärare, som är medlemmar i Lärarförbundet. Resultaten visar att kvalitén på det skadeförebyggande arbetet varierar stort och att det finns behov av att stärka detta arbete på många sätt och nivåer inom skolorganisationen. Lärarna visar engagemang i att arbeta med skadeprevention och efterlyser stöd i arbetet med att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv. Vidare bör eleverna inkluderas i större utsträckning och fler aktörer bör  involveras i skolornas skadeförbyggande arbete. Det finns behov av att inventera och eventuellt utveckla nya metoder/verktyg/utbildningar som ger skolans aktörer stöd i att hålla systematiskt skadeförebyggande arbete vid liv i ett långsiktigt perspektiv samt undersöka på vilket sätt resurser skulle kunna frigöras/tillskapas för att skolväsendet ska kunna få ta del av specifik kunskap om riskhantering och systematiskt barnsäkerhetsarbete.

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka. En god kännedom om säkerhetsdatablad fanns hos samtliga informanter, liksom en hög riskmedvetenhet. Den personliga skyddsutrustningen prioriterades högt och sågs som en viktig del för att minska riskerna med kemikaliehanteringen. Den slutsats som drogs var att det praktiska arbetet med kemikalier ombord fungerade tillfredsställande, men dokumentationen kan förbättras i form av tydligare instruktioner och utförligare information. / Chemicals are a part of the daily work on board. The purpose of this study was to find out about the handling of chemicals on board a Swedish passenger ferry. The research questions were focused on choice of products and methods, communication and application of routines and instructions and risk awareness among the crew members. The study was carried out as a single-case study and consisted of analysis of documents, observations and interviews with crew members. The results show that the informants on the deck and engine departments had ample opportunity to influence the working situation in regards to handling of chemicals. The informant from the service department had limited ability to influence. All informants had a good knowledge about material safety data sheets and a high awareness about risks with chemicals. The personal protective equipment was highly prioritized and regarded as a vital part to minimize the risks with chemical handling. The conclusion drawn was that the practical work with chemicals on board functioned satisfactorily, but the documentation could be improved in terms of clearer instructions and more detailed information.