Många kustnära svenska städer riskerar att drabbas av framtida klimatförändringar, men framförallt stigande havsnivåer, något som ska beaktas och tas hänsyn till i den fysiska planeringen. Men hur? Parallellt med detta pågår stadsomvandlingar, med bland annat nybyggnation i kust- och vattennära områden, för att skapa en attraktiv kommun där folk vill bosätta sig och bo kvar. Den fysiska planeringen präglas , å andra sidan, av en osäkerhet kring hur anpassning till ett förändrat klimat, och särskilt stigande havsnivåer, ska gå till fastän det på den lokala nivån finns medvetenhet om detta. Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring hur klimatfrågor, i synnerhet risker med stigande havsnivåer, hanteras i den fysiska planeringen, genom att undersöka hur detta har behandlats i detaljplanering av tre planområden i Norra Älvstranden i Göteborg. För att undersöka syftet har en fallstudie gjorts över tre planområden i Norra Älvstranden, med en kvalitativ dokumentstudie som metod. Detaljplan, med tillhörande plankarta och planbeskrivning för respektive planområde, har ingått i fallstudien. Vidare har Plan- och bygglagen, Boverket och Länsstyrelsen studerats i enighet med uppsatsens syfte. Dessa har undersökts enligt följande analysfrågor som lyder: Hur hanterar lagar och regler samt riktlinjer på nationell nivå klimatfrågor i den fysiska planeringen, mer specifikt i detaljplanering? Var och i vilken utsträckning behandlar detaljplanerna klimatfrågor, framförallt stigande havsnivåer? Hur beskriver detaljplanerna synen på vattnet? Hur hanteras bebyggelsen när det gäller: a) lägsta golvnivå för färdigt golv? b) avstånd till vattnet? Diskussionen i uppsatsen görs utifrån teoretiska utgångspunkter som har sin grund i hur den fysiska planeringen hanterar risker med klimatfrågor i dagens samhälle med den ökade globaliseringen och den tekniska utvecklingen, också kallad för ett risksamhälle. Begrepp som robusthet, ett robust samhälle, experternas roll och expertkunskap diskuteras. Att dagens klimatförändringar är orsakade av mänskliga aktiviteter är något många forskare diskuterar idag. Det innebär att vi ska möta dess konsekvenser, inte minst inom den fysiska planeringen. Risker med stigande havsnivåer är något som de flesta av kustnära svenska städer möts av redan idag. Norra Älvstranden i Göteborg ligger vid Göta Älv och dessutom i en låglänt terräng. Området, som tidigare har varit ett hamnområde, har successivt omvandlats till ett attraktivt bostadsområde med blandade aktiviteter. Av de granskade detaljplanerna går det att se en medvetenhet om klimatriskerna i detaljplaneringen. Planerna föreslår åtgärder för att anpassa bebyggelsen inför kommande klimatförändringar, exempelvis höjs den lägsta grundläggningsnivån. Å andra sidan går det läsa hur synen på vatten kvarblir som ett viktigt element i planeringen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns en ganska oföränderlig syn på hur klimatfrågorna i detaljplaneringen ska behandlas.

Den strategiska planeringen har fått allt större genomslag som en konsekvens av den utveckling som sker i samhället och runt om i världen. Urbanisering, förändrat klimat och utvecklad digitalisering är några av de stora trender som påverkar. Nya synsätt i planeringen har vunnit framgång och fått betydelse för att angripa en komplicerad verklighet, där visioner är ett exempel. Idag används visioner av flertalet kommuner som ett strategiskt styrmedel. En vision utarbetas genom att aktörer visualiserar en önskvärd framtid och sedan är det olika aktörers uppgift att konkretisera målen inom visionen och tydliggöra strategier. Visioner är ofta vaga i sin karaktär vilket ger utrymme för att de kan tolkas på olika sätt. Det kan därmed bli problematiskt då visioner ska initieras i planer och projekt. Den här studien syftar till att skapa förståelse för hur visioner används som verktyg i planeringen, då den ska tolkas, förstås och implementeras av planerarprofessioner till en konkret detaljplan. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån vilka tankemönster, beteenden och normer som utvecklas och befästs i en profession utifrån tre teoretiska perspektiv; institutionalisering, stigberoende och socialt kapital. Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där ett fall har undersökts. Som fallstudie valdes Vision Älvstaden (2012) med en detaljplan för Frihamnen. Studiens metoder utgörs av dokumentstudier av kommunala styrdokument med anknytning till planeringsprojektet och semi-strukturerade intervjuer med olika planerarprofessioner som deltagit i arbetet med Frihamnen. Det studerade materialet visar att visionen är vägledande och utgör en gemensam målbild för professionerna i arbetet med att utveckla Älvstaden och Frihamnen. Dock visar materialet på att det finns begrepp i visionen där professionerna inte är helt överens när de väl ska appliceras och användas i detaljplanen. Det kan således innebära att det finns institutionaliserade tankemönster, som genom socialt kapital fått starkt gehör och påverkar utfallet. Slutsatserna för studien visar även att samverkan och dialog varit en viktig del i planeringsprocessen så att delar av visionen kunnat förverkligas. Dock visar det sig finnas en institutionaliserad struktur för hur planeringsprocesser bedrivs, som innebär att det finns svårigheter med att samverka i gränsöverskridande nätverk, vilket påverkat utfallet i detaljplanen för Frihamnen.