För att elektrifiera Sveriges landsbygd under 1920-talet tillsattes Elektrifieringskommittén, vars arbete med att utforma en standard för landsbygdselektrifieringen resulterade i statliga offentliga utredningar. Dessa har utgjort källmaterialet för undersökningen. Genom att studera Elektrifieringskommitténs arbete utifrån ett SCOT-perspektiv är det möjligt att se hur elnätet vuxit fram genom relevanta sociala gruppers påverkan på den tekniska utvecklingen. Under sitt arbete uppfattade Elektrifieringskommittén risker med bland annat importberoende, driftsäkerhet och höga elpriser vilket kom att spela stor roll för utvecklingen av tekniken och systemets organisation. Det visar sig dock att organisationen i minst lika stor utsträckning påverkades av Elektrifieringskommitténs uppfattningar om de sociala grupperna och försöken att forma dessa för att passa in i ett redan standardiserat system. Undersökningen belyser hur motivet bakom satsningar på infrastruktursystem tillsammans med systembyggares uppfattningar påverkar vilka som involveras och får aktiva roller i systemens utveckling. Drivkraften att stärka jordbruket genom elektrifiering och synen på var sakkunnighet fanns innebar att jordbrukarnas insyn i systemet minskade medan de stora statliga och privata kraftbolagen kom att få ansvaret för utveckling, underhåll och utbildning. Landsbygdselektrifieringen visar hur olika syner på teknikens funktion påverkat det som lade grunden till det svenska elnätet.