Uppsatsens syfte är att undersöka hur planeraren påverkas av digitaliseringsarbetet i Göteborgs Stad, samt hur en framtida digital stad byggs. Vidare undersöks digitaliseringsstrategierna för Göteborg- Stockholm-, och Malmö Stad för att se vad dessa har för likheter och skillnader. För att undersöka detta och svara på vår frågeställning har vårt teoretiska ramverk tagit sin utgångspunkt i forskning som har problematiserat digitalisering. Bland annat har vi använt oss av forskning som berör: vad digitalisering innebär, vad Geografiska Informationssystem (GIS) är och hur det används inom planeringen, neoliberalism och dess inverkan på planering, samt vad olika algoritmer och koder haft för innebörd för digitaliseringen. Den tidigare forskningen visar på de fördelar som digitaliseringen ger, bland annat gällande hur det finns mer information att tillgå, hur olika arbetsprocesser effektiviseras och hur det blir enklare att kommunicera. Den tidigare forskningen pekar även på de nackdelar som ett mer digitaliserat samhälle medför, till exempel att människor kan bli utsatta då den stora mängd information som samlas in kan användas felaktigt. För att kunna svara på syfte och frågeställning har vi dels genomfört intervjuer med två stycken tjänstemän i Göteborgs Stad. Vidare har vi studerat de tre olika kommunernas digitaliseringsstrategier för att ta reda på vad de har för mål, samt vilka möjligheter och effekter de tre kommunerna ser med digitalisering. Resultatet av den insamlade datan visar på att digitaliseringen innebär ändade arbetssätt för planeraren i de aspekter att det blir ett effektivare arbete, eftersom det finns mer och bättre information att tillgå. Vidare går det att utläsa i resultatet hur de tre kommunerna vill implementera digitalisering för att bli smarta och attraktiva, samt att de använder information för att skapa nytta. Det läggs fokus på att planera för medborgaren, besökaren och företagen, för att möjliggöra de mest åtråvärda effekterna genom goda digitala kommunikationer. De slutsatser vi kan dra är att digitalisering har haft och fortsätter ha stora effekter på det vardagliga livet. Att det digitala samhället ställer krav på städer att implementera digitala lösningar för att kunna dra nytta av de möjligheter digitalisering ger för att möjliggöra ökade hjälpmedel för att planera mot den framtida staden. Ytterligare slutsatser som vi kan dra är att i dagens samhälle innebär digitaliseringen för planerarens roll att visserligen skapar det större möjligheter för en starkare och bättre planering, samtidigt leder det även till förändrade arbetssätt som planeraren måste anpassa sig till.

Denna uppsats är skriven som ett examensarbete på Masterprogrammet i stadsplanering på Blekinge tekniska högskola under år 2021 och handlar om hur svenska kommuner planerar att använda digitala tvillingar. En digital tvilling är i korthet en smart digital modell som kan användas för att bland annat organisera och visualisera information samt utföra analyser. Digitala tvillingar har blivit allt vanligare inom samhällsplaneringen och flera av Sveriges kommuner arbetar med att utveckla digitala tvillingar. Det finns dock ingen entydig definition om vad en digital tvilling som används inom samhällsplanering är, hur de planeras att användas eller varför kommunerna väljer att utveckla digitala tvillingar. I uppsatsen undersöks därför vilka föreställningar som finns kring hur och varför digitala tvillingar används inom kommunal samhällsplanering, vilka faktorer som styr hur de digitala tvillingar används samt vilka val som ligger till grund för de digitala tvillingarnas utformning. Uppsatsen undersöker även på vilket sätt som implementeringen av detta nya digitala verktyg kan påverka planeringen och planerarens roll. Frågorna besvaras genom intervjuer med representanter från fem av de svenska kommunerna som arbetar med att ta fram digitala tvillingar. De kommuner som har intervjuats är Helsingborgs stad, Göteborgs stad, Vänersborgs kommun, Karlskrona kommun och Östersunds kommun. För att undersöka vilka politiska ställningstaganden som finns kring digitala tvillingar och hur dessa i sin tur påverkar samhällsbyggnadsprocessen har dokumentstudier genomförts av nationella dokument som berör samhällsbyggnadsprocessen. Studiens teoretiska ramverk är teorin om sociotekniska system. Teorin används för att synliggöra hur tekniska och sociala faktorer står i relation till varandra för att sedan undersöka om det är de sociala eller de tekniska faktorerna som styr hur de digitala tvillingarna utformas och hur de planeras att användas i kommunerna. Studiens resultat visar att kommunerna har en stark tilltro till teknik och att de digitala tvillingarna förväntas lösa många problem. Det har även framkommit att det finns en förväntan om att digitaliseringen kommer att bidra till effektivare processer som leder till bättre beslut. Studien visar även att planeringen kan utvecklas mot att både bli mer rationell än idag, men även att planeringen kan bli mer kommunikativ då de digitala tvillingarna ger förutsättningar för samverkan och dialog.

Denna uppsats är skriven som ett examensarbete på Kandidatprogrammet i fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola år 2023 och handlar om användbarhet och tillgänglighet för medborgare i digitala översiktsplaner. Internationella och nationella direktiv om digitalisering inom offentlig sektor har föranlett en omställning av den kommunala verksamheten. En del i omställningen är nya lagkrav kring digitalisering av planinformation, där kraven på översiktsplaner nyligen har beslutats och börjar gälla 1 januari 2027. Vissa kommuner har på eget initiativ redan utvecklat och antagit digitala översiktsplaner eftersom de har sett fördelar med formatet, där användarupplevelsen får nya möjligheter med webbutformning och interaktiva kartsystem. Digitala offentliga handlingar omfattas av tillgänglighetskrav som bygger på att systemen ska vara användbara för individer med olika förutsättningar. Det är inga nya krav, men eftersom beslutet om att översiktsplaner ska digitaliseras är nytt så finns inget ramverk på hur tillgänglighetskravet ska tas tillvara. Dagens digitala översiktsplaner har därför brister i utformningen avseende användbarhet och tillgänglighet för användaren, där medborgaren med begränsade förkunskaper kring översiktlig planering är de som påverkats mest. I studien undersöks vilka aspekter som fungerar väl i dagens digitala översiktsplaner samt vilka som inte tillgodoser krav på tillgänglighet. Slutligen lyfts hur detta kan komma att påverka planeringspraktiken. Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en frågemodell som framställts ur det teoretiska ramverket. Undersökningen grundar sig i dokumentstudier och frågemodellen appliceras på översiktsplaner från Lerum, Helsingborg, Eskilstuna och Sigtuna kommun. För att få ett mångsidigt perspektiv på användbarhet och tillgänglighet i digitala översiktsplaner besvaras frågorna i modellen med hjälp av fyra personas som har olika förutsättningar.  Studiens teoretiska ramverk baseras på DIGG:s webbriktlinjer. I riktlinjerna identifieras fyra teman som ligger till grund för studiens ramverk. De fyra teman som identifierats som betydelsefulla för användbarhet och tillgänglighet är text, layout, navigering och interaktiv karta. Från dessa fyra teman och kriterier enligt DIGG:s webbriktlinjer har en frågemodell framställts för att analysera planernas användbarhet och tillgänglighet. Studiens resultat visar att små detaljer som rubriksättning och fungerande reglage av zoomknapp kan verka obetydliga men har stor inverkan på användbarhet och tillgänglighet i digitala planer. Det framkommer även att digitala planer kan vara mer användbara än analoga alternativ eftersom de möjliggör anpassning efter individens behov förutsatt att planerna följer webbriktlinjerna och de lagar- och regelverk som finns att tillgå. Studien visar även att ansvaret idag ligger hos planeraren och kommunerna för att tillgodose att lagkraven och riktlinjerna uppfylls.

Syftet med den här uppsatsen är att se hur barnperspektivet beaktas i den fysiska planeringen på kommunal nivå och att kartlägga metoder som kan hjälpa planerare i sitt arbete. Detta är en litteraturstudie som undersöker barnens rättigheter, hur barnens hälsa påverkas av den byggda miljön och hur de kan involveras i planeringen. Metoder som kan användas i arbetet med barnperspektiv i fysisk planering kartläggs också. Studien baseras på rapporter från statliga myndigheter, kommuner, forskare och nätverk som arbetar med samhällsplanering. Barnens välmående och hälsa påverkas av den byggda miljön de lever i. Deras möjlighet till fysisk aktivitet, lek och återhämtning utomhus begränsas i takt med att staden förtätas. Det är ofta friytorna och skolgårdarna som bortprioriteras när nya områden byggs vilket påverkar barnens hälsa både fysiskt och psykiskt. Enligt FNs barnkonvention är det barnens rättigheter att höras och uttrycka sin mening i frågor som rör dem. Att föra dialog med barnen kring fysisk planering ger bland annat en bredare kunskap om områdets användning. Det finns metoder som planerare kan använda sig av för att bedöma om barn berörs av planerade åtgärder samt metoder för att föra dialog med barn. I och med konsekvensbedömningen finns det goda möjligheter att anpassa den planerade åtgärden efter barnens behov och rättigheter. För att uppfylla barnens behov och rättigheter i den fysiska planeringen behöver planerare få mer kunskap om hur arbetet med barnperspektiv ska genomföras och varför det är viktigt. / The purpose of this essay is to see how the child perspective is taken into account in the physical planning at the municipal level and to map methods that can help planners in their work. This is a literature study that examines children's rights, how children's health is influenced by the built environment and how they can be involved in planning. Methods that can be used in the work on children's perspective in spatial planning are also mapped. The study is based on reports from government agencies, municipalities, researchers and networks involved in community planning. The wellbeing and health of children are affected by the built environment they live in. Their ability to physical activity, play and recovery in an outdoor environment is limited as the city is densified. The open spaces and schools are usually not prioritized when building new areas, affecting the health of the children both physically and mentally. According to the UN Convention on the Rights of the Child, the children have the rights to be heard and to express their opinion on matters concerning them. Communicating with children about physical planning provides, among other things, broader knowledge about the area's use. There are methods that planners can use to assess whether children are affected by the project as well as methods for dialogue with children. With the consequence assessment, there are good opportunities to adapt the project according to the children's needs and rights. In order to meet the children's needs and rights in physical planning, planners need to get more knowledge about how the work on childhood perspectives is to be implemented and why it is important.