Syftet med den här uppsatsen är att se hur barnperspektivet beaktas i den fysiska planeringen på kommunal nivå och att kartlägga metoder som kan hjälpa planerare i sitt arbete. Detta är en litteraturstudie som undersöker barnens rättigheter, hur barnens hälsa påverkas av den byggda miljön och hur de kan involveras i planeringen. Metoder som kan användas i arbetet med barnperspektiv i fysisk planering kartläggs också. Studien baseras på rapporter från statliga myndigheter, kommuner, forskare och nätverk som arbetar med samhällsplanering. Barnens välmående och hälsa påverkas av den byggda miljön de lever i. Deras möjlighet till fysisk aktivitet, lek och återhämtning utomhus begränsas i takt med att staden förtätas. Det är ofta friytorna och skolgårdarna som bortprioriteras när nya områden byggs vilket påverkar barnens hälsa både fysiskt och psykiskt. Enligt FNs barnkonvention är det barnens rättigheter att höras och uttrycka sin mening i frågor som rör dem. Att föra dialog med barnen kring fysisk planering ger bland annat en bredare kunskap om områdets användning. Det finns metoder som planerare kan använda sig av för att bedöma om barn berörs av planerade åtgärder samt metoder för att föra dialog med barn. I och med konsekvensbedömningen finns det goda möjligheter att anpassa den planerade åtgärden efter barnens behov och rättigheter. För att uppfylla barnens behov och rättigheter i den fysiska planeringen behöver planerare få mer kunskap om hur arbetet med barnperspektiv ska genomföras och varför det är viktigt. / The purpose of this essay is to see how the child perspective is taken into account in the physical planning at the municipal level and to map methods that can help planners in their work. This is a literature study that examines children's rights, how children's health is influenced by the built environment and how they can be involved in planning. Methods that can be used in the work on children's perspective in spatial planning are also mapped. The study is based on reports from government agencies, municipalities, researchers and networks involved in community planning. The wellbeing and health of children are affected by the built environment they live in. Their ability to physical activity, play and recovery in an outdoor environment is limited as the city is densified. The open spaces and schools are usually not prioritized when building new areas, affecting the health of the children both physically and mentally. According to the UN Convention on the Rights of the Child, the children have the rights to be heard and to express their opinion on matters concerning them. Communicating with children about physical planning provides, among other things, broader knowledge about the area's use. There are methods that planners can use to assess whether children are affected by the project as well as methods for dialogue with children. With the consequence assessment, there are good opportunities to adapt the project according to the children's needs and rights. In order to meet the children's needs and rights in physical planning, planners need to get more knowledge about how the work on childhood perspectives is to be implemented and why it is important.