Den huvudsakliga arbetsmiljön bland Sveriges yrkesverksamma är i dag digital och den vanligaste sjukskrivningsorsaken är besvär som tidigare forskning har visat kan orsakas av brister i den digitala arbetsmiljön. Trots detta är digital arbetsmiljö som forskningsområde relativt nytt och outforskat och ny forskning efterfrågas för att utöka kunskapsbasen. Syftet med denna studie är att undersöka hur de anställda på en arbetsplats upplever sin digitala arbetsmiljö ur deras perspektiv som slutanvändare samt hur de upplever att den digitala arbetsmiljön påverkas av införandet av ett ärendehanteringssystem. Metoden för studien är en fallstudie med kvalitativ datainsamling i form av individuella semistrukturerade intervjuer av de anställda på en arbetsplats. Intervjuerna låter respondenterna utveckla sina resonemang kring hur de upplever sin digitala arbetsmiljö, hur de tror att de kommer att påverkas av införandet och vilka möjligheter de upplever att de har att påverka sin digitala arbetsmiljö. Resultatet analyseras med en deduktiv kategorisering som utgår från en socioteknisk modell för utvärdering av informationssystem. Komplexiteten i den digitala arbetsmiljön tydliggörs och analysen resulterar i att fem övergripande problemområden identifieras.    De fem problemråden som identifieras är frågan om ansvar och att ta den digitala arbetsmiljön på allvar, medvetenheten om digitala arbetsmiljöfrågor, avsaknaden av en helhetssyn på digital arbetsmiljö, bristen på information i samband med införandet och känslan av maktlöshet hos de anställda. Problemområden diskuteras utifrån undersökningens kontext och jämförs och förklaras med hjälp av teorier och tidigare forskning om digital arbetsmiljö och socioteknisk teori. Slutsatsen som dras av den här studien är att det finns flera brister i arbetet med digital arbetsmiljö på den undersökta arbetsplatsen och att alla problemområden som har identifierats påverkar slutanvändares upplevda maktlöshet. Vidare konstateras att den digitala arbetsmiljön består av sociala och tekniska dimensioner som påverkar varandra och studiens resultat tyder på att det krävs en holistisk syn på digital arbetsmiljö för att åtgärda de problemområden som identifierats.

Tidigare studier har visat att digitalisering har påverkat hela samhället, inte minst när detkommer till olika organisationer. Digitalisering kan beskrivas som ett skifte av informationfrån analogt till digitalt. Digitalisering i organisationer innebär tillämpning av ny digitalteknik, system och lösningar för att göra verksamheterna mer moderna, effektiva och flexibla. Syftet med denna studie är att undersöka och förklara hur digitaliseringen påverkar redovisningsarbetet inom små redovisningsbyråer. Vidare är syftet att beskriva hur långt små redovisningsbyråer har kommit med digitalisering. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats tillämpats. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av en tematisk analys. Totalt har sju redovisningsekonomer från sju olika små redovisningsbyråer intervjuats. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att redovisningsarbetet har blivit påverkad av digitalisering och det har underlättat samt effektiviserat redovisningsprocesserna. Lönsamheten har ökat tack vare digitalisering, kommunikationen har blivit säkrare och arbetet är mer flexibelt än någonsin där redovisningsarbetet inte längre påverkas av geografiska begränsningar. Studiens teoretiska bidrag till den befintliga litteraturen anses vara att den institutionella teorins isomorfismer kan förklara hur digitalisering har institutionaliserats inom små redovisningsbyråer. Vidare avser studiens teoretiska bidrag även den sociotekniska teorin som förklarar samspelet mellan människor och att tekniken är viktig för en hög funktionalitet. Studien visar att samspelet i hög grad är uppnått, men att det fortfarande finns brister som bromsar in en del av samspelet.

Teknisk utveckling har varit en drivande kraft för effektivisering av organisationer genom historien. I takt med denna effektivisering har även arbetssätt och krav på anställda förändrats vilket har lett till ett behov av att strukturerat hantera personalrelaterade frågor. Utifrån detta har human resources (HR) som organisatorisk funktion vuxit fram. Den tekniska utvecklingen fortsätter och idag används tekniska lösningar som verktyg för många av organisationens funktioner. Dock menar tidigare forskning att HR inte hänger med i denna utveckling vilket påverkar HR-funktionens roll i organisationen och är en utmaning idag och framöver. En uppmärksammad teknisk lösning idag, i form av en uppsättning teknikbaserade vertyg, aktiviteter och arbetssätt, som anses kunna hjälpa HR som funktion att ta nästa steg i utvecklingen är people analytics. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för people analytics i Sverige, vilka effekter som eftersträvas samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för att uppnå dessa effekter. Detta grundar sig i att det finns ett behov av empiriskt grundad forskning i en svensk kontext eftersom det finns en avsaknad av detta idag. Genom tillämpning av en kvalitativ surveyundersökning av tolkande karaktär med semistrukturerade intervjuer framkommer ett empiriskt material som analyseras med hjälp av tidigare forskning och socioteknisk teori. Studien visar att people analytics är en uppsättning aktiviteter som är värdefulla för såväl organisationer som HR-funktioner eftersom det möjliggör evidensbaserat strategiskt arbete, med data och statistik som grund, i personalrelaterade frågor. Genom att använda people analytics kan organisationer följa upp sitt personalrelaterade arbete på ett mer strukturerat sätt och HR som funktion har även fått ökad legitimitet i organisationen på grund av detta. Däremot finns det ett antal komplext sammanflätade faktorer som idag agerar hindrande för att people analytics ska nå sin fulla potential i svenska organisationer, dessa faktorer återfinns både i sociala och tekniska aspekter av arbetet med people analytics. Genom att skapa förståelse för varför dessa faktorer påverkar användandet och effekterna av people analytics bidrar denna studie med värdefulla insikter för både praktiker och akademiker. Dessa insikter handlar om hur arbetet med people analytics kan uppnå de långsiktiga mål och syften som finns både inom forskning och hos svenska organisationer.

This undergraduate thesis discusses how a new type of workforce management system successfully can be developed from a socio-technical perspective for businesses in the home care service to adopt and benefit from the tool. To answer the question “How can companies that develop high-tech workforce management systems (WFM-systems) towards the home care sector use The technology adoption life cycle for the tool to go from innovation to industry standard?”. A qualitative method is used in the form of a case study. To collect the empirical material, semi-structured interviews were conducted with respondents from three different Swedish home companies services and a company that is developing a high-tech WFM-system for the home care sector. The substrate for the theory is based on how companies that develop high-tech WFM-systems can be inspired by The technology adoption life cycle to increase their competitiveness and avoid collapse due to the gaps that exist between different market segments and their varying needs.  Through analyzes of the collected empirical data, the authors of this thesis have concluded that the home care sector is facing a digital transformation where the implementation of high-tech WFM-systems is considered necessary. The reason behind this is that high-tech tools that use advanced algorithms for scheduling can improve resource management, while reducing costs and travel times. In order for the implementation to achieve the desired effect, these tools need to be developed in accordance with a socio-technical perspective where both home care businesses and technically able developers work together to create tools that have a positive impact on the future of the industry. / I denna uppsats diskuteras hur en ny typ av workforce management system framgångsrikt kan utvecklas utifrån ett sociotekniskt perspektiv för att verksamheter inom hemtjänsten ska anamma och dra nytta av verktyget. För att svara på frågeställningen “Hur kan verksamheter som utvecklar högteknologiska workforce management systems (WFM-system) mot hemtjänsten använda The Technology Adoption Life Cycle för att verktyget ska gå från innovation till branschstandard?” används en kvalitativ metod i form av en fallstudie. För att samla in det empiriska materialet genomfördes semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre olika svenska hemtjänstverksamheter och ett företag som utvecklar ett högteknologiskt WFM-system mot hemtjänsten. Underlaget för teorin bygger på hur verksamheter som utvecklar högteknologiska WFM-system kan inspireras av The Technology Adoption Life Cycle för att öka sin konkurrenskraft och undvika att gå under på grund av de klyftor som finns mellan olika marknadssegment och deras varierande behov.  Genom analyser av den insamlade empirin har författarna av denna uppsats dragit slutsatsen att hemtjänsten står inför en digital transformation där implementeringen av nya högteknologiska WFM-system anses nödvändigt. Anledningen är då nya högteknologiska verktyg som använder smarta algoritmer för att schemalägga förbättrar resurshanteringen, samtidigt som kostnader och de sammanlagda restiderna minskar. För att implementationen ska skapa önskad effekt behöver verktyg utvecklas i enlighet med ett sociotekniskt perspektiv där likväl hemtjänstverksamheter och tekniskt kunniga utvecklare samarbetar för att skapa verktyg som har en positiv inverkan på branschens framtid.