Den ökade datakraften och digitaliseringen av arbete har bidragit till möjligheten att automatisera processer. En metod för att automatisera processer är med Robotic Process Automation (RPA), vilket utför regelstyrda uppgifter baserat på detaljerade processbeskrivningar. Användningen av RPA blir allt vanligare inom den offentliga sektorn. Ett exempel på detta är Trafikverket som infört RPA för att automatisera processer med målet att frigöra tid för medarbetare. Denna studie har undersökt vad Trafikverkets införande och användning av RPA har inneburit för den digitala arbetsmiljön. Studien har undersökt detta genom att genomföra intervjuer med medarbetare som påverkats till följd av införandet och användning av RPA eller varit delaktig i införandet av RPA-lösningen. Studiens bidrag skapar en ökad förståelse för vad införandet och användandet av RPA har för konsekvenser på digital arbetsmiljö i organisationer i den offentliga sektorn genom att presentera tre konsekvenser. Studien visar att användningen av RPA kan resultera i en initial oro och en upplevd minskad anställningstrygghet bland medarbetarnas. Nya arbetsuppgifter kan uppstå till följd av införandet av RPA, dessa kan upplevas som monotona och irritationsmoment av medarbetarna. Slutligen kan det innebära att medarbetare får mer tid till varierande och kvalificerade arbetsuppgifter med möjlighet till kompetensutveckling. Detta resulterar i att medarbetarna uttrycker en ökad förändringsbenägenhet gentemot fortsatt automatisering med RPA.

Studien tar sin utgångspunkt i att Försvarsmaktens personal återkommande har angett en låg uppskattning till myndighetens IT-system i den årliga medarbetarundersökningen FM VIND. Detta arbete har undersökt bakomliggande orsaker till resultatet genom att studera förhållanden vid de tre taktiska staberna; ATS, MTS och FTS. Med ett antal bakomliggande faktorer identifierade, och med stöd av teoretiska modeller, ges förslag på åtgärder som kan bistå till att IT-systemen får en högre uppskattning hos användarna. Studien redovisar bland annat att FM AP är det mest uppskattade IT-systemet, och att SWECCIS är det minst uppskattade IT-systemet i urvalsgruppen. / The study is based on the fact that the service members of the Swedish Armed Forces have repeatedly stated a low estimate of the IT systems in the annual employee survey FM VIND.  This work has investigated underlying causes of the outcome, by studying the conditions of the three Component Commands; LCC, MCC and ACC. With a number of underlying factors identified, and with the support from theoretical models, suggestions are made for measures that can help the IT systems gain a higher appreciation among users. The study reports, among other things, that FM AP is the most appreciated IT system, and that SWECCIS is the least valued IT system in the selection group.

Dagens samhälle präglas av digital utveckling och digitalisering inom flera områden. Detta medför att allt fler organisationer digitaliserar sin verksamhet och användningen av IT-system inom organisationen ökar. För medarbetare innebär det nya sätt att utföra sina arbetsuppgifter men också att de behöver lära sig och förstå hur de ska använda dessa nya digitala verktyg och system. Genom digitaliseringen av verksamheter och förändringar för medarbetare har det relativt nya begreppet digital arbetsmiljö vuxit fram. Digital arbetsmiljö innebär de möjligheter och problem som uppstår av att stödsystem och verktyg i arbetet digitaliseras, dessa möjligheter och problem kan i sin tur vara fysiska, psykosociala samt kognitiva. Forskningen visar att det finns principer att utgå ifrån när det kommer till att skapa en god digital arbetsmiljö. Däremot ligger mycket i betraktarens, i arbetsmiljö fall de som arbetar i den, öga att avgöra vad de upplever som god arbetsmiljö och den kan inte vara bättre än hur medarbetare upplever den. I denna studie undersöker hur medarbetare upplever sin digitala arbetsmiljö och hur de hanterar svårigheter. Detta med syfte att skapa förståelse för hur medarbetare, i administrativa yrken, upplever sin digitala arbetsmiljö, med fokus på kognitiv arbetsmiljö, samt hur de hanterar svårigheter i den digitala arbetsmiljön för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. För att bidra med kunskaper inom ämnet utifrån ett medarbetarperspektiv. Genomförandet av studien har gjorts med en kvalitativ ansats med fallstudie som undersökningsdesign. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom fallorganisationen där så öppna frågor som möjligt ställdes för att de skulle kunna berätta fritt kring deras upplevelser av att arbeta i en digital miljö samt hur de hanterar eventuella svårigheter som uppstår. Efter datainsamlingen analyserades materialet utifrån det tolkande perspektivet och med tematisk analys som metod, detta för att generera empiri kring medarbetarnas upplevelser och deras hanteringsmetoder kring svårigheterna i den digitala arbetsmiljön. Resultatet visar att medarbetare har delade upplevelser av sin digitala arbetsmiljö, positiva och negativa samt som upplevelserna kan upplevas som motsättningar till varandra men de kan även vara starkt kopplade till varandra. De mest framträdande upplevelserna är frustration som grundar sig i system som är svåra att förstå, denna upplevelse har i sin tur vuxit fram eftersom medarbetarna inte har genomgått upplärning i systemen som de arbetar i. Trots visar resultatet att medarbetarna till viss del upplever nöjdhet med systemen då systemen uppfyller dess funktion och är anpassade efter arbetsuppgifterna. I de fall som medarbetare upplever svårigheter så hanteras detta framför allt genom självinlärning, kollegialt lärande och hjälpfunktioner i systemen. Resultatet visar också på hur komplext ämnet är genom att det inte finns några räta eller fel svar och det är flera faktorer som kan spela in till varför en upplevelse är på ett visst sätt och att även hanteringsmetoderna kan ha en stor påverkan på upplevelsen. / Today's society is characterised by digital development and digitalisation in several areas. This means that more and more organisations are digitising their operations and the use of IT-systems within the organisation is increasing. For employees, this means new ways of performing their tasks, but also that they need to learn and understand how to use these new digital tools and systems. Through the digitalisation of businesses and changes for employees, the relatively new concept of digital work environment has emerged. Digital work environment means the opportunities and problems that arise from the digitisation of support systems and tools at work; these opportunities and problems can in turn be physical, psychosocial, and cognitive. The research shows that there are principles to start from when it comes to creating a good digital work environment. However, it is very much in the eye of the beholder, in this case those who work in the work environment, to determine what they perceive as a good work environment, and it cannot be better than how employees perceive it. This study examines how employees experience their digital work environment and how they deal with difficulties. This with the aim of creating an understanding of how employees, in administrative professions, experience their digital work environment, with a focus on cognitive work environment, and how they deal with difficulties in the digital work environment to be able to perform their tasks. To contribute with knowledge in the subject from an employee perspective. The study was carried out using a qualitative approach with a case study as the research design. The data was collected through semi-structured interviews with employees of the examined organisation. The questions in the semi-structured interviews were open so that the employees could have the opportunity to talk more freely about their experiences of working in a digital environment and how they handle difficulties that arise. The material of the collected data was analysed through interpretative perspective and with a thematic analysis to generate empirical data regarding employees’ experiences and how they handle difficulties in the digital work environment. The result shows that employees have altered experiences of their digital work environment, positive and negative, and that the experiences can be perceived as contradictory to each other, but they can also be strongly linked to each other. The most prominent experiences are frustration based on systems that are difficult to understand. This experience has in turn emerged because employees have not undergone training in the systems in which they work. Nevertheless, the results show that the employees to some extent experience satisfaction with the systems when the systems fulfil their function and are adapted to the work tasks. In cases where employees experience difficulties, this is handled primarily through self-learning, peer learning and help functions in the systems. The result also shows how complex the subject is in that there are no right or wrong answers and there are several factors that can play a role in why an experience is in a certain way and that even the handling methods can have a major impact on the experience.

No description available.

Teknostress är en form av arbetsrelaterad stress som uppkommer i samband med arbete med digitala verktyg och tjänster så kallade informations och kommunikationstekniker (IKT), till exempel verksamhetsspecifika system och program, digitala mötesverktyg likt Microsoft teams och olika former av mailklienter. Befintlig forskning inom området teknostress finns idag, även forskning inom teknostress kopplat till sjukvården. En grupp som dock inte tas upp i befintlig forskning är de vårdadministrativa rollerna. Denna undersökning syftar därför till att öka kunskapen gällande den digitala stressen inom yrkesrollerna vårdadministratörer och medicinska sekreterare. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att fånga upp den utvalda yrkesrollens upplevelser och erfarenheter inom området digital stress, så kallad teknostress. Resultatet av undersökningen visar tydligt på att teknostress förekommer inom sjukvårdens administrativa yrkesroller men att själva begreppet teknostress eller digital stress inte används explicit. Således finns inte heller någon plan för att hantera teknostress där den förekommer. Det finns heller inte några särskilt framtagna strategier eller verktyg för att förebygga teknostress inom yrkesrollen. Undersökningen visar även på att en alltför komplex IT-miljö med många olika system och program som dessutom saknar kommunikation mellan varandra och inte har något gemensamt användargränssnitt bidrar till att framkalla en digital stress. Problematiken förekommer förmodligen inte enbart hos sjukvårdens administrativa roller utan kan även förekomma inom andra områden, inom och utanför sjukvården.  Något som inte tas upp i befintlig forskning men framkommer i undersökningen är de korrelationer som finns mellan digital kompetens och identifierade teknostressorer samt korrelationen mellan digital kompetens och personliga strategier för att hantera och förebygga teknostress. Denna korrelation kan med fördel användas i framtida forskning för att skapa verktyg för verksamheter och organisationer för att förebygga teknostress.

Den fysiska arbetsmiljön är ett känt fenomen där arbetet kring förbättring har pågått under en längre tid. Den digitala arbetsmiljön är dock något nyare som blir allt mer påtaglig med den digitala utvecklingen. Vilka begrepp som bygger upp fenomenet digital arbetsmiljö samt deras funktion och påverkan är något som denna studie kommer undersöka för att bidra till hållbarhet på arbetsplatsen. Studien kommer undersöka vad företag gör för att bidra till en hållbar digital arbetsmiljö samt hur arbetsmiljön kan förbättras genom digitalt ansvarstagande. Undersökningens resultat baseras på studerande av befintliga teorier om ämnena: digital arbetsmiljö, digital integritet, digital funktionalitet och digital hållbarhet samt kvalitativa intervjuer. Intervjuerna ger dels information ur ledningens perspektiv samt medarbetarnas på operativ nivå. De två respondenterna inom ledningen arbetar som digitaliseringsansvariga på ett privatägt IT-företag respektive i en större kommun i Sverige, medans de två respondenterna som representerar den operativa nivån arbetar som IT konsult respektive Digital modellerare. Efter undersökning framkommer ett tydligt större intresse och fokus på den digitala arbetsmiljön. Teknikens möjligheter har i många år styrt utvecklingen som lett till att användarna fått anpassa sig efter tekniken. Allt större fokus har nu skiftat till att se tekniken som ett hjälpmedel som ska stötta och anpassa sig till verksamheten och medarbetarnas behov. Studiens resultat beskriver ett flertal olika saker som de studerade verksamheterna gör för att bidra till en bättre arbetsmiljö, men vi ser att det även finns många utmaningar i den digitala utvecklingen. Med hjälp av det digitala ansvaret har vi listat ett antal punkter som verksamheter bör sträva efter för att kunna uppnå en bättre hållbar digital arbetsmiljö. Några av slutsatserna som kan nyttjas av verksamheter för att bidra till bättre digital arbetsmiljö är att skydda medarbetarnas integritet, utbilda i ny teknik och informationshantering samt stötta och underlätta arbetet när tekniska problem inträffar. / The physical work environment is a well known phenomenon where the work of improvement has been going on for a long time. The digital work environment on the other hand is a newer concept and is more recognicable due to the digital development. The concepts that make up the phenomenon of the digital work environment and their function and impact is something that this study will examine to contribute to a sustainable workplace. The study will examine what companies do to contribute to a sustainable digital work environment as well as how the work environment can be improved through digital responsibility. The result of the study is based on earlier research and theories about digital work environment, digital integrity, digital functionality, digital sustainability, and also qualitative interviews. The interviews provide information from a management perspective as well as from an operational level. The two interviewees on a managerial level are both digital managers, one for a privately owned IT business and the other one in a large county in Sweden. The two respondents who represent the operational level are working as an IT consultant and a digital modelar respectively. After research, a clear greater interest and focus emerges on the digital work environment. The technique itself has for many years been controlling the development which has led to the users having to adapt to the technique, instead of an interplay. The focus has now shifted to treat the technique as an aid to support and adapt to the organisation, its users and their needs. The results of the study describe several things that the studied companies are actively doing to contribute to a better work environment, but there are also challenges along with the digital development. With digital responsibility as a standing point, we came up with a list of points which companies should strive for in order to achieve a sustainable digital work environment. Some of our conclusions for businesses to use to contribute to a better digital work environment are to protect the integrity of employees, educate in new technology and information management as well as to support and facilitate work when technical problems occur.

Bakgrund: Digitaliseringen är ett aktuellt fenomen som förändrar samhället, organisationer och hur människor organiserar sig och lever sina liv. När digitalisering förändrar organisatoriska processer och det sätt människor arbetar suddas gränserna mellan arbete och det övriga livet allt mera ut. För att hantera denna förändring behöver organisationer ett kollektivt initiativtagande där relationer mellan medarbetare, ledare och chefer måste hanteras, något som i en svensk kontext kallas medarbetarskap. Den digitala omställningen har accelererat till följd av Covid-19 pandemin där en omväxling till digitala hjälpmedel tagit plats. Uppfattningar om digitaliseringen kan anses vara positivt eller negativt för medarbetare är delade. Det finns en viss avsaknad av forskning inom medarbetarskap, synnerligt i en mer modern och digitaliserad kontext. Med mer digitaliserade organisationer finns det fortfarande frågetecken kring medarbetarskapet. Detta skapar ett intresse att undersöka medarbetares upplevelser av medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. Problemformulering: PF1: Hur upplever medarbetare medarbetarskapet i en digitaliserad arbetsmiljö? PF2: Vilken betydelse har den digitaliserade arbetsmiljön för medarbetarnas upplevelse av engagemang och meningsfullhet? Syfte: Studiens syfte är att undersöka medarbetares upplevelser för att skapa en utökad förståelse kring medarbetarskap i en digital arbetsmiljö samt betydelsen detta har för engagemang och meningsfullhet. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Detta har skett genom sju semistrukturerade digitala intervjuer med medarbetare från både privata och offentliga organisationer med hjälp av Zoom och Microsoft Teams. Resultat: Majoriteten av medarbetarna upplevde en effektivisering av arbetet och ett ökat deltagande, men till en förlust av den sociala kontakten. Det fanns även inslag av att den digitala arbetsmiljön skapat koncentrationssvårigheter och störningsmoment vilket minskar engagemanget. Medarbetarna upplever att arbetsuppgiften i sig, gemenskap och samhällsnytta är vad som ger arbetet mening. Den digitala arbetsmiljön underlättar vardagspusslet men till en bekostnad av förlorad social kontakt som upplevs minska meningsfullheten hos medarbetarna. Slutsats: Slutsatsen för studien är att upplevelsen medarbetarskapet i den digitala arbetsmiljön är skild, vilket kan liknas med ett tveeggat svärd. Den digitala arbetsmiljön för med sig såväl positiva inslag, som effektivisering och ökat deltagande, och negativa inslag som försämrad kommunikation och gemenskap. Betydelsen av engagemang och meningsfullhet är fortsatt stor men studien framhäver samtidigt vikten av att beakta gemenskap och samarbete för ett konstruktivt medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. / Background: Digitalization is a contemporary phenomenon that is changing how the society, organizations and people live their lives and organize themselves. When digitalization changes organizational processes and the way people work, the boundaries between work and the ‘rest of life’ are being erased. To handle this change, organizations need a collective initiative where relationships between employees, leaders and managers must be handled, which is something that is called employeeship in a Swedish context. The digital transition has been accelerated as a result of the Covid-19 pandemic, where a major shift to digital tools has taken place. Employees' conceptions about digitalization are divided and can be considered both positive and negative. There is a certain lack of research in employeeship, especially in a more modern and digitized context. With more digitized organizations, there are still questions about how it affects the employeeship. This creates an interest in examining employees' experiences of employeeship in a digital work environment. Research questions: RQ1: How do employees experience employeeship in a digital work environment? RQ2: Which importance does the digital work environment have for employees’ experience of commitment and meaningfulness? Purpose: The purpose of the study is to examine the meaning of employeeship in a digital work environment and value the importance of engagement and meaningfulness to gain an enhanced understanding. Method: Since the purpose of the study is to examine experiences a qualitative methodology has been used. This has been done through seven semi-structured digital interviews with employees from both private and public organizations through Zoom and Microsoft Teams. Results: A majority of employees experienced an increase in effectiveness and participation, however they also experienced a loss of social contact with their colleagues. A tendency of increased difficulties of concentration and new distractions was embossed when working in a digital work environment which lowered their commitment. Employees experienced meaningfulness from work duties, fellowship and contributing to society. The digital work environment eases the puzzle of everyday life however at a cost of lost social contact which employees experienced reducing the meaningfulness of work. Conclusion: The conclusion of the study is that the experiences of employeeship in a digital work environment are different and can be described as a double-edged sword. The digital work environment brings positive elements, such as efficiency and increased participation, as well as negative elements of impaired communication and fellowship. The importance of commitment and meaningfulness remains great, but the study also emphasized the importance of considering fellowship and cooperation for a constructive employeeship in a digital work environment.

Den fysiska arbetsmiljön är ett känt fenomen där arbetet kring förbättring har pågått under en längre tid. Den digitala arbetsmiljön är dock något nyare som blir allt mer påtaglig med den digitala utvecklingen. Vilka begrepp som bygger upp fenomenet digital arbetsmiljö samt deras funktion och påverkan är något som denna studie kommer undersöka för att bidra till hållbarhet på arbetsplatsen. Studien kommer undersöka vad företag gör för att bidra till en hållbar digital arbetsmiljö samt hur arbetsmiljön kan förbättras genom digitalt ansvarstagande. Undersökningens resultat baseras på studerande av befintliga teorier om ämnena: digital arbetsmiljö, digital integritet, digital funktionalitet och digital hållbarhet samt kvalitativa intervjuer. Intervjuerna ger dels information ur ledningens perspektiv samt medarbetarnas på operativ nivå. De två respondenterna inom ledningen arbetar som digitaliseringsansvariga på ett privatägt IT-företag respektive i en större kommun i Sverige, medans de två respondenterna som representerar den operativa nivån arbetar som IT konsult respektive Digital modellerare. Efter undersökning framkommer ett tydligt större intresse och fokus på den digitala arbetsmiljön. Teknikens möjligheter har i många år styrt utvecklingen som lett till att användarna fått anpassa sig efter tekniken. Allt större fokus har nu skiftat till att se tekniken som ett hjälpmedel som ska stötta och anpassa sig till verksamheten och medarbetarnas behov. Studiens resultat beskriver ett flertal olika saker som de studerade verksamheterna gör för att bidra till en bättre arbetsmiljö, men vi ser att det även finns många utmaningar i den digitala utvecklingen. Med hjälp av det digitala ansvaret har vi listat ett antal punkter som verksamheter bör sträva efter för att kunna uppnå en bättre hållbar digital arbetsmiljö. Några av slutsatserna som kan nyttjas av verksamheter för att bidra till bättre digital arbetsmiljö är att skydda medarbetarnas integritet, utbilda i ny teknik och informationshantering samt stötta och underlätta arbetet när tekniska problem inträffar. / The physical work environment is a well known phenomenon where the work of improvement has been going on for a long time. The digital work environment on the other hand is a newer concept and is more recognicable due to the digital development. The concepts that make up the phenomenon of the digital work environment and their function and impact is something that this study will examine to contribute to a sustainable workplace. The study will examine what companies do to contribute to a sustainable digital work environment as well as how the work environment can be improved through digital responsibility. The result of the study is based on earlier research and theories about digital work environment, digital integrity, digital functionality, digital sustainability, and also qualitative interviews. The interviews provide information from a management perspective as well as from an operational level. The two interviewees on a managerial level are both digital managers, one for a privately owned IT business and the other one in a large county in Sweden. The two respondents who represent the operational level are working as an IT consultant and a digital modelar respectively. After research, a clear greater interest and focus emerges on the digital work environment. The technique itself has for many years been controlling the development which has led to the users having to adapt to the technique, instead of an interplay. The focus has now shifted to treat the technique as an aid to support and adapt to the organisation, its users and their needs. The results of the study describe several things that the studied companies are actively doing to contribute to a better work environment, but there are also challenges along with the digital development. With digital responsibility as a standing point, we came up with a list of points which companies should strive for in order to achieve a sustainable digital work environment. Some of our conclusions for businesses to use to contribute to a better digital work environment are to protect the integrity of employees, educate in new technology and information management as well as to support and facilitate work when technical problems occur.

I takt med en ökad digitalisering har det blivit ett allt större fokus på IT-säkerhet. Det finns olika typer av lösningar för att stärka IT-säkerheten och att implementera multifaktorautentisering är en av dem. I organisationers säkerhetsarbete spelar användarna en viktig roll, samtidigt kan de betraktas som ett säkerhetshot snarare än en resurs. I den här intervjustudien undersöker vi hur en implementering av multifaktorautentisering påverkar användarnas digitala arbetsmiljö. För att förstå detta har studien använt en kvalitativ datainsamlingsmetod där tio semistrukturerade intervjuer med anställda från Malmö universitet har genomförts. I analysen av resultatet har bland annat Technology Acceptance Model, Protection Motivation Theory samt ett fenomenologiskt perspektiv använts som teoretiska utgångspunkter. Studien visar att det finns en oförutsägbarhet med multifaktorautentisering som skapar en kognitiv omställning och ett hinder i arbetsflödet. Det framgår även att användarnas medvetenhet om IT-säkerhet är en viktig faktor i acceptansen av säkerhetsåtgärder så som multifaktorautentisering. Studien lyfter fram att det krävs en bra användarupplevelse bland befintliga IT-system för att välkomna och anpassa sig till framtida implementeringar av säkerhetssystem. / As digitalization has increased, there has been a growing focus on IT security. There are various types of solutions to strengthen IT security, and implementing multi-factor authentication is one of them. In the security efforts of organizations, users play an important role, but they can also be seen as a security threat rather than a resource. In this interview study, we examine how the implementation of multi-factor authentication affects users' digital work environment. To understand this, the study used a qualitative data collection method, conducting ten semi-structured interviews with employees from Malmö university. In the analysis of the results, the study utilized theoretical frameworks such as the Technology Acceptance Model, Protection Motivation Theory, and a phenomenological perspective. The study reveals that there is unpredictability associated with multi-factor authentication, creating a cognitive adjustment and a hindrance in workflow. It is also evident that users' awareness of IT security is an important factor in accepting security measures such as multi-factor authentication. The study emphasizes the need for a good user experience in existing IT systems to welcome and adapt to future implementations of security systems.