För att uppnå en hög prestation på företag satsas miljontals kronor på ledarskapsutveckling varje år. Det huvudsakliga syftet med dessa är att utveckla medarbetarna genom sina chefer. Trots detta glöms medarbetarperspektivet ofta bort när dessa insatser utvärderas. Studiens syfte är därför att undersöka medarbetarnas upplevelser av sina chefer efter att de hade genomgått en ledarskapsutveckling på XY Energy Organization (fiktivt namn). En förstudie låg till grund för intervjuguiden till datainsamlingen. Fallstudien bestod av tolv (n=12) kvalitativa semistrukturerade medarbetarintervjuer som sedan analyserades tematiskt. Detta gav författarna möjligheten att jämföra medarbetarnas upplevelse med ledarskapsutvecklingens struktur. Resultatet visade att medarbetarna upplevde insatsen som positiv både när är det kommer till sina chefers ledaregenskaper och företagets organisationskultur. Den positiva medarbetarupplevelsen kan förklaras genom att ledarskapsutvecklingen lade stor vikt vid medarbetarperspektivet och att individanpassa insatsen till cheferna. Den var även omfattande, långsiktig, anpassad till det vardagliga arbetet och utgick från ett aktivt lärande. Förbättringsområden hade varit att följa upp insatsen bättre efteråt, samt att förbättra organisationens intranät för att utveckla kommunikationen inom organisationen ytterligare.

Dagens samhälle präglas av digital utveckling och digitalisering inom flera områden. Detta medför att allt fler organisationer digitaliserar sin verksamhet och användningen av IT-system inom organisationen ökar. För medarbetare innebär det nya sätt att utföra sina arbetsuppgifter men också att de behöver lära sig och förstå hur de ska använda dessa nya digitala verktyg och system. Genom digitaliseringen av verksamheter och förändringar för medarbetare har det relativt nya begreppet digital arbetsmiljö vuxit fram. Digital arbetsmiljö innebär de möjligheter och problem som uppstår av att stödsystem och verktyg i arbetet digitaliseras, dessa möjligheter och problem kan i sin tur vara fysiska, psykosociala samt kognitiva. Forskningen visar att det finns principer att utgå ifrån när det kommer till att skapa en god digital arbetsmiljö. Däremot ligger mycket i betraktarens, i arbetsmiljö fall de som arbetar i den, öga att avgöra vad de upplever som god arbetsmiljö och den kan inte vara bättre än hur medarbetare upplever den. I denna studie undersöker hur medarbetare upplever sin digitala arbetsmiljö och hur de hanterar svårigheter. Detta med syfte att skapa förståelse för hur medarbetare, i administrativa yrken, upplever sin digitala arbetsmiljö, med fokus på kognitiv arbetsmiljö, samt hur de hanterar svårigheter i den digitala arbetsmiljön för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. För att bidra med kunskaper inom ämnet utifrån ett medarbetarperspektiv. Genomförandet av studien har gjorts med en kvalitativ ansats med fallstudie som undersökningsdesign. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom fallorganisationen där så öppna frågor som möjligt ställdes för att de skulle kunna berätta fritt kring deras upplevelser av att arbeta i en digital miljö samt hur de hanterar eventuella svårigheter som uppstår. Efter datainsamlingen analyserades materialet utifrån det tolkande perspektivet och med tematisk analys som metod, detta för att generera empiri kring medarbetarnas upplevelser och deras hanteringsmetoder kring svårigheterna i den digitala arbetsmiljön. Resultatet visar att medarbetare har delade upplevelser av sin digitala arbetsmiljö, positiva och negativa samt som upplevelserna kan upplevas som motsättningar till varandra men de kan även vara starkt kopplade till varandra. De mest framträdande upplevelserna är frustration som grundar sig i system som är svåra att förstå, denna upplevelse har i sin tur vuxit fram eftersom medarbetarna inte har genomgått upplärning i systemen som de arbetar i. Trots visar resultatet att medarbetarna till viss del upplever nöjdhet med systemen då systemen uppfyller dess funktion och är anpassade efter arbetsuppgifterna. I de fall som medarbetare upplever svårigheter så hanteras detta framför allt genom självinlärning, kollegialt lärande och hjälpfunktioner i systemen. Resultatet visar också på hur komplext ämnet är genom att det inte finns några räta eller fel svar och det är flera faktorer som kan spela in till varför en upplevelse är på ett visst sätt och att även hanteringsmetoderna kan ha en stor påverkan på upplevelsen. / Today's society is characterised by digital development and digitalisation in several areas. This means that more and more organisations are digitising their operations and the use of IT-systems within the organisation is increasing. For employees, this means new ways of performing their tasks, but also that they need to learn and understand how to use these new digital tools and systems. Through the digitalisation of businesses and changes for employees, the relatively new concept of digital work environment has emerged. Digital work environment means the opportunities and problems that arise from the digitisation of support systems and tools at work; these opportunities and problems can in turn be physical, psychosocial, and cognitive. The research shows that there are principles to start from when it comes to creating a good digital work environment. However, it is very much in the eye of the beholder, in this case those who work in the work environment, to determine what they perceive as a good work environment, and it cannot be better than how employees perceive it. This study examines how employees experience their digital work environment and how they deal with difficulties. This with the aim of creating an understanding of how employees, in administrative professions, experience their digital work environment, with a focus on cognitive work environment, and how they deal with difficulties in the digital work environment to be able to perform their tasks. To contribute with knowledge in the subject from an employee perspective. The study was carried out using a qualitative approach with a case study as the research design. The data was collected through semi-structured interviews with employees of the examined organisation. The questions in the semi-structured interviews were open so that the employees could have the opportunity to talk more freely about their experiences of working in a digital environment and how they handle difficulties that arise. The material of the collected data was analysed through interpretative perspective and with a thematic analysis to generate empirical data regarding employees’ experiences and how they handle difficulties in the digital work environment. The result shows that employees have altered experiences of their digital work environment, positive and negative, and that the experiences can be perceived as contradictory to each other, but they can also be strongly linked to each other. The most prominent experiences are frustration based on systems that are difficult to understand. This experience has in turn emerged because employees have not undergone training in the systems in which they work. Nevertheless, the results show that the employees to some extent experience satisfaction with the systems when the systems fulfil their function and are adapted to the work tasks. In cases where employees experience difficulties, this is handled primarily through self-learning, peer learning and help functions in the systems. The result also shows how complex the subject is in that there are no right or wrong answers and there are several factors that can play a role in why an experience is in a certain way and that even the handling methods can have a major impact on the experience.