Syftet med denna uppsats är att undersöka det rättighetsskydd som finns kring behandling av personuppgifter, och på vilka grunder denna behandling får ske. En fråga som ställs är om rättighetsskyddet bemöter de problem som uppkommer mot bakgrund av den integritetsparadox som observerats mellan användares oro över hur deras personuppgifter hanteras och den brist på åtgärder de utför för att skydda samma data. Med grund i integritetsparadoxen diskuteras problematik med hur skyddet för behandling av personuppgifter implementerats. Ett stort problem är enskildas bristande kunskaper kring rättigheter och handlingsmöjligheter, och hur många aspekter av skyddet för personuppgifter vilar på aktivt handlande från individer. Även frågan om maktobalansen mellan enskilda och marknadsaktörer borde påverka ansvarsfördelning lyfts. Som underlag för detta används undersökningar kring individuellt beteende, lagstiftning och avgöranden från unionsrätt och Europadomstolen, samt artiklar om ämnet. Slutsatsen är att med tanke på kunskapsbristen hos en stor mängd användare och kravet på kunskap för att kunna vidta vissa skyddsåtgärder av persondata finns det rum för kritik mot vissa aktörers behandling av personuppgifter.

The paper describes a qualitative study of users' attitudes to metadata in relation to their knowledge and how it affects their valuation of digital integrity. Method for data collection is semi-structured interviews and a critical event. The informants were two people who work with IT and two who do not. The theories of undesign, utilitarianism and privacy were chosen to discuss in relation to the result. A thematic analysis method is used to find relationships between attitudes and other interesting themes in the result. These themes, which we have named after the main attitudes of the informants, includes inter alia knowledge, trust, suspicion and positivity. In the discussion chapter, the results are linked with the analysis and answer the research question. The conclusion is that there is no clear correlation between the informants' knowledge and their attitude, knowledge of metadata has little significance for the attitude and the knowledge and attitudes have little effect on the evaluation of integrity among our four informants. / Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie av användares attityder till metadata i relation till deras kunskap samt hur det påverkar deras värdering av digital integritet. Metod för datainsamling är semistrukturerade intervjuer samt en kritisk händelse. Informanterna var två personer som är yrkesverksamma inom IT och två som inte är det. Teorierna avdesign, utilitarism samt privatliv valdes ut att diskuteras i relation till resultatet. En tematisk analysmetod används för att hitta samband mellan attityder och andra intressanta teman i resultatet. Dessa teman, som är döpta efter de huvudsakliga attityderna informanterna uppvisat, var bland annat kunskap, tillit, misstänksamhet och positivitet. I diskussionskapitlet sammankopplas resultatet med analysen och besvarar forskningsfrågan. Slutsatsen av denna studie är att vi inte funnit något samband mellan de fyra informanternas kunskap och deras attityd, kunskap om metadata har liten betydelse för attityden och att kunskaperna och attityderna i liten del påverkar värderingen av integritet.

Övergången till det digitala samhället har väckt frågor kring digital integritet och säkerhet. Flera studier visar på användares oro över insamling av personlig data. Samtidigt uppmärksammas hur användare gör mycket lite för att skydda de egna personuppgifterna, en paradox där användarens beskrivna oro inte stämmer överens med individens beteende. Med denna utgångspunkt genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur Persuasive Technology påverkar 90-talisters upplevelse av trygghet, trovärdighet och digital integritet vid användning av sociala medier.  Studien genomfördes utifrån en litteraturöversikt baserad på Theory of Planned Behavior och ämnesområdena upplevelsecentrerad design samt Persuasive Technology. Genom semistrukturerade intervjuer söktes djupare förståelse för hur Persuasive Technology påverkar upplevelsen av trygghet, trovärdighet och digital integritet vid användning av sociala medier inom urvalsgruppen 90-talister. Genom bearbetning av data identifierades sex områden inom vilka studiens resultat presenterades. Data analyserades utifrån studiens litteraturöversikt med avsikt att relatera empiriska upptäckter med litteraturöversiktens ämnesområden, för att skapa djupare förståelse för upplevelsen av digital integritet på sociala medier.  Studiens resultat baserades på tidigare forskning, studiens litteraturöversikt och empiri från semistrukturerade intervjuer med utvald målgrupp. Resultatet indikerade att Persuasive Technology påverkar upplevelsen av trygghet, trovärdighet och digital integritet på sociala medier. Utformningen av plattformarna upplevdes som uppmuntrande eller tvingande till att genomföra handlingar som inte följde användarnas mål. Till följd av en bristande känsla av kontroll över digital integritet, genererades negativa känslor kopplat till upplevelsen. Upplevd trygghet ansågs pendla mellan olika reflekterande stadium, där upplevd trovärdighet blev påverkad av företagets ansedda position på marknaden. De negativa känslornas intensitet och konsekvenser av att dela persondata ansågs dock vara begränsade, där sociala fördelar värderades högre än eventuella nackdelar sett till delning av persondata. / The transition into a digital society has raised questions about digital integrity and security. Several studies show users' concerns about the collection of personal data. Meanwhile studies also show that users do very little to protect their personal data, a paradox where the user's described concerns do not correspond to their behavior. With this paradox as a starting point, a qualitative study was conducted with the aim of examining how Persuasive Technology affects people born in the 90s experience of safety, credibility and digital integrity when using social media. The study was conducted with a literature review based on Theory of Planned Behavior and the subject areas Experience-centered design and Persuasive Technology. Through semi-structured interviews, a deeper understanding was sought for how Persuasive Technology affects the experience of safety, credibility and digital integrity when using social media. By processing data, six areas were identified within which the results of the study were presented. Data were analyzed based on the study's literature review with the intention of relating empirical discoveries with the literature review's subject areas, with the aim of creating a deeper understanding of the experience of digital integrity on social media. The results were based on previous research, the study's literature review and empirical data from semi-structured interviews with a selected target group. The empirical evidence indicates that Persuasive Technology influences the experience of safety, credibility and digital integrity on social media. The design was perceived as encouraging or compelling to carry out actions that did not follow the user’s goals. A lack of control over digital integrity, resulted in negative emotions linked to the experience. Perceived security was considered to fluctuate between different reflective stages, where perceived credibility was affected depending on the company's reputable position on the market. However, the intensity of the negative emotions and consequences of sharing personal data were considered to be limited, where social benefits were valued higher than any disadvantages in terms of sharing personal data.

Meta-nätverket (tidigare kallat Facebook) är ett av de nätverk som har gjort det till sitt levebröd att samla in användardata för att sedan kunna använda dessa för att fylla sina annonsplatser med annonser som är relevanta för varje specifik användare. Användarnas integritet via Meta-nätverket och liknande plattformar har ifrågasatts och företaget Apple har nu utvecklat en datainsamlingspop-up som heter App Tracking Transparency (ATT). ATT har gjort det möjligt för användarna att blockera applikationer från att samla in data från webbsidor och applikationer ägda av andra företag, vilket har lett till stora förluster för Meta som håller på med denna typ av datainsamling. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur svenska användare ställer sig till sin integritet online och då mer specifikt via Meta-nätverkets applikationer. Detta genom att titta närmare på vilken data de är villiga att dela med sig av, deras agerande mot ATT och liknande verktyg, synen på Metas datainsamling samt vad som är viktigast – deras integritet online eller sin digitala närvaro. Denna studie har genomförts som en enkätundersökning och har publicerats i Meta-applikationen Facebook. Studien visade att användarna delar med sig av mer data än de är villiga till, klickar sig snabbt förbi datainsamlingspop-ups utan att göra aktiva val, ser negativt på Meta-nätverkets datainsamling och värderar sin digitala närvaro högre än sin integritet online. Slutsatsen blev därför att användarna har ett behov av stöd i form av tydlighet och information om hur och var ens användardata används samt bättre datainsamlingspop-ups designade efter användarnas beteendemönster. / The Meta network (formerly known as Facebook) is one of the networks that have made it their livelihood to collect user data with the goal to analyze and utilize it for marketing purposes. As a result, the ads can now be relevant to each specific user. The user’s integrity through the Meta network and other similar platforms have been questioned and the company Apple have now developed a data collection pop up called App Tracking Transparency (ATT). ATT have made it possible for the user to block certain applications from gathering data from applications owned by other companies, which have led to great losses for Meta since they’re practicing this type of data collection. The purpose of this study was therefore to investigate how Swedish users view their privacy online, more specifically, via the Meta network's applications. This was made possible through looking closely at what data they are willing to share, their actions towards ATT and similar tools, the view of Meta's data collection and lastly a look at what is most important - their privacy online or their digital presence. The study has been executed through a survey that’ve been published in Metas application Facebook. The study showed that the users share more data that they’re comfortable with, quickly click past the data collection pop ups without making an active choice, views the Meta network's data collection negatively and values their digital presence higher than their online integrity. The conclusion of the study was therefore that the users have a need for support in the form of clarity and information on how and where their user data is used as well as better data collection pop-ups designed according to users' behavioral patterns.

I den nuvarande Big data-eran där stora mängder information samlas och bearbetas för att användas i kommersiellt syfte har den digitala integritetens betydelse ökat. Oro kring hur information samlas in och används har blivit mer aktuellt de senaste åren. Facebook-Cambridge Analytica-skandalen är ett exempel på hur information har använts utan användares samtycke med allvarliga konsekvenser. Detta har ökat den oro många känner kring sin personliga integritet. I Europa har General Data Protection Regulation haft en viktig roll i att skydda användares digitala integritet. Tidigare studier visar att oro kring den digitala integriteten har ökat bland vissa grupper i Sverige. En av dessa grupper är universitetsstudenter som är fokus för denna undersökning. Syftet med denna studie var att undersöka oron för den digitala integriteten som finns i samhället utifrån studenters perspektiv. Den metod som har använts är semi-strukturerade intervjuer. Undersökningens resultat visar att studenter känner trygghet när de använder informationsteknologi. Resultatet tyder på att de faktorer som påverkar studenters oro, eller brist på den, för sin digitala integritet är kopplat till tillit och kontext. Resultatet visar att orsaken till detta är tillit till GDPR, tillit till att företag kommer att följa de lagar som finns, tron att viss personlig information inte anses ha högt värde samt tillit till den egna förmågan att kunna skydda sig själva. Resultatet visar också att studenter är villiga att ge tillgång till personlig informationen om de anser att det är nödvändigt eller gynnar dem på något sätt. / In the current Big data era, where large amounts of information is collected and processed for commercial use, the importance of digital integrity has become more evident. The Facebook-Cambdrige analytica scandal is an example on how information has been used without consent. This has increased the concerns about users personal information. In Europe the General Data Protection Regulation has been an important part of protecting users digital integrity.  Previous studies show that concerns about digital integrity have increased among certain groups in Sweden. One of these groups are university graduates which are the focus of this study. The purpose of this qualitative study was to examine the concern for digital integrity that exists in society from the students perspective. The method that has been used in this study has been individual semi-structured interviews.  The results of the study shows that students feel secure when they use information technology. The results suggest that the factors that affect students' concerns, or lack thereof, of their digital integrity are linked to trust and context. The results shows that the reason for this is trust in GDPR, trust that companies will follow the law, belief that some personal information isn't of a high value and belief in their own ability to protect themself. The results of the study also shows that the informants were willing to let websites get access to certain personal information when they trusted the website and when they found it beneficial to them.

Den fysiska arbetsmiljön är ett känt fenomen där arbetet kring förbättring har pågått under en längre tid. Den digitala arbetsmiljön är dock något nyare som blir allt mer påtaglig med den digitala utvecklingen. Vilka begrepp som bygger upp fenomenet digital arbetsmiljö samt deras funktion och påverkan är något som denna studie kommer undersöka för att bidra till hållbarhet på arbetsplatsen. Studien kommer undersöka vad företag gör för att bidra till en hållbar digital arbetsmiljö samt hur arbetsmiljön kan förbättras genom digitalt ansvarstagande. Undersökningens resultat baseras på studerande av befintliga teorier om ämnena: digital arbetsmiljö, digital integritet, digital funktionalitet och digital hållbarhet samt kvalitativa intervjuer. Intervjuerna ger dels information ur ledningens perspektiv samt medarbetarnas på operativ nivå. De två respondenterna inom ledningen arbetar som digitaliseringsansvariga på ett privatägt IT-företag respektive i en större kommun i Sverige, medans de två respondenterna som representerar den operativa nivån arbetar som IT konsult respektive Digital modellerare. Efter undersökning framkommer ett tydligt större intresse och fokus på den digitala arbetsmiljön. Teknikens möjligheter har i många år styrt utvecklingen som lett till att användarna fått anpassa sig efter tekniken. Allt större fokus har nu skiftat till att se tekniken som ett hjälpmedel som ska stötta och anpassa sig till verksamheten och medarbetarnas behov. Studiens resultat beskriver ett flertal olika saker som de studerade verksamheterna gör för att bidra till en bättre arbetsmiljö, men vi ser att det även finns många utmaningar i den digitala utvecklingen. Med hjälp av det digitala ansvaret har vi listat ett antal punkter som verksamheter bör sträva efter för att kunna uppnå en bättre hållbar digital arbetsmiljö. Några av slutsatserna som kan nyttjas av verksamheter för att bidra till bättre digital arbetsmiljö är att skydda medarbetarnas integritet, utbilda i ny teknik och informationshantering samt stötta och underlätta arbetet när tekniska problem inträffar. / The physical work environment is a well known phenomenon where the work of improvement has been going on for a long time. The digital work environment on the other hand is a newer concept and is more recognicable due to the digital development. The concepts that make up the phenomenon of the digital work environment and their function and impact is something that this study will examine to contribute to a sustainable workplace. The study will examine what companies do to contribute to a sustainable digital work environment as well as how the work environment can be improved through digital responsibility. The result of the study is based on earlier research and theories about digital work environment, digital integrity, digital functionality, digital sustainability, and also qualitative interviews. The interviews provide information from a management perspective as well as from an operational level. The two interviewees on a managerial level are both digital managers, one for a privately owned IT business and the other one in a large county in Sweden. The two respondents who represent the operational level are working as an IT consultant and a digital modelar respectively. After research, a clear greater interest and focus emerges on the digital work environment. The technique itself has for many years been controlling the development which has led to the users having to adapt to the technique, instead of an interplay. The focus has now shifted to treat the technique as an aid to support and adapt to the organisation, its users and their needs. The results of the study describe several things that the studied companies are actively doing to contribute to a better work environment, but there are also challenges along with the digital development. With digital responsibility as a standing point, we came up with a list of points which companies should strive for in order to achieve a sustainable digital work environment. Some of our conclusions for businesses to use to contribute to a better digital work environment are to protect the integrity of employees, educate in new technology and information management as well as to support and facilitate work when technical problems occur.

Den fysiska arbetsmiljön är ett känt fenomen där arbetet kring förbättring har pågått under en längre tid. Den digitala arbetsmiljön är dock något nyare som blir allt mer påtaglig med den digitala utvecklingen. Vilka begrepp som bygger upp fenomenet digital arbetsmiljö samt deras funktion och påverkan är något som denna studie kommer undersöka för att bidra till hållbarhet på arbetsplatsen. Studien kommer undersöka vad företag gör för att bidra till en hållbar digital arbetsmiljö samt hur arbetsmiljön kan förbättras genom digitalt ansvarstagande. Undersökningens resultat baseras på studerande av befintliga teorier om ämnena: digital arbetsmiljö, digital integritet, digital funktionalitet och digital hållbarhet samt kvalitativa intervjuer. Intervjuerna ger dels information ur ledningens perspektiv samt medarbetarnas på operativ nivå. De två respondenterna inom ledningen arbetar som digitaliseringsansvariga på ett privatägt IT-företag respektive i en större kommun i Sverige, medans de två respondenterna som representerar den operativa nivån arbetar som IT konsult respektive Digital modellerare. Efter undersökning framkommer ett tydligt större intresse och fokus på den digitala arbetsmiljön. Teknikens möjligheter har i många år styrt utvecklingen som lett till att användarna fått anpassa sig efter tekniken. Allt större fokus har nu skiftat till att se tekniken som ett hjälpmedel som ska stötta och anpassa sig till verksamheten och medarbetarnas behov. Studiens resultat beskriver ett flertal olika saker som de studerade verksamheterna gör för att bidra till en bättre arbetsmiljö, men vi ser att det även finns många utmaningar i den digitala utvecklingen. Med hjälp av det digitala ansvaret har vi listat ett antal punkter som verksamheter bör sträva efter för att kunna uppnå en bättre hållbar digital arbetsmiljö. Några av slutsatserna som kan nyttjas av verksamheter för att bidra till bättre digital arbetsmiljö är att skydda medarbetarnas integritet, utbilda i ny teknik och informationshantering samt stötta och underlätta arbetet när tekniska problem inträffar. / The physical work environment is a well known phenomenon where the work of improvement has been going on for a long time. The digital work environment on the other hand is a newer concept and is more recognicable due to the digital development. The concepts that make up the phenomenon of the digital work environment and their function and impact is something that this study will examine to contribute to a sustainable workplace. The study will examine what companies do to contribute to a sustainable digital work environment as well as how the work environment can be improved through digital responsibility. The result of the study is based on earlier research and theories about digital work environment, digital integrity, digital functionality, digital sustainability, and also qualitative interviews. The interviews provide information from a management perspective as well as from an operational level. The two interviewees on a managerial level are both digital managers, one for a privately owned IT business and the other one in a large county in Sweden. The two respondents who represent the operational level are working as an IT consultant and a digital modelar respectively. After research, a clear greater interest and focus emerges on the digital work environment. The technique itself has for many years been controlling the development which has led to the users having to adapt to the technique, instead of an interplay. The focus has now shifted to treat the technique as an aid to support and adapt to the organisation, its users and their needs. The results of the study describe several things that the studied companies are actively doing to contribute to a better work environment, but there are also challenges along with the digital development. With digital responsibility as a standing point, we came up with a list of points which companies should strive for in order to achieve a sustainable digital work environment. Some of our conclusions for businesses to use to contribute to a better digital work environment are to protect the integrity of employees, educate in new technology and information management as well as to support and facilitate work when technical problems occur.