Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur chefer upplever ledarskap i krissituationer. Studien närmar sig syftet genom att ta utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Hur upplever chefer att deras ledarskap förändras i kris? Vilka utmaningar och problem uppstår i krissituationer? Vilka typer av strategier använder chefer för att möta de utmaningar och problem som uppstår i kris? Vi har utgått från krisen som orsakas av Covid-19 pandemin under 2020, men vår ambition är att resultatet ska kunna appliceras även på andra typer av kriser. Studien bedrivs med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Materialet har analyserats genom en tematisk analys med grund i studiens teoretiska ramverk; Situationsanpassat ledarskap II.  Historiskt är ledarskap ett välbeforskat område med stor variation i både infallsvinklar och fenomen som har undersökts. Vår studie ämnar undersöka ledarskap i kris och hur detta upplevs av dem som utövar det, vilket är en del i fältet som tycks vara tämligen outforskat. Det är sedan tidigare fastställt att ledarskap och ledare har en avgörande roll i kris. Resultatet i vår studie visar att cheferna tvingats ändra sitt ledarskap som en konsekvens av krisen och de använder sig främst av en styrande ledarskapsstil. Upplevelsen av den förändringen skiljer sig mellan cheferna, där några upplever att krisen utmanat dem på ett roligt sätt och andra menar att ledarskapet nu är helt skilt från hur de vill leda. Hos de chefer som menar att krisen varit delvis rolig kan vi identifiera en konflikt mellan vilken ledare de uttrycker att de vill vara och vilken ledare de känner tillfredsställelse av att vara. Cheferna använder olika strategier för att möta de utmaningar som uppstår, men kommunikation tycks vara den främsta. Studien fastställer också att många pedagogiska processer har blivit lidande under krisen, som en konsekvens av att cheferna inte hinner individanpassa sitt ledarskap. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how managers experience leadership in crisis. The study approaches the purpose by asking the following questions: How do managers experience  that their leadership changes in crisis? What challenges and problems arise in crisis? What type of strategies do managers use to meet the challenges and problems that arise in crisis? The study is referring to the crisis caused by the Covid-19 pandemic in 2020, however our ambition is that the result should also be applicable to other types of crises. The study is conducted with a qualitative approach where semi-structured interviews are used as a method for data collection. The material has been analyzed through a thematic analysis based on the theoretical framework of the study; Situational leadership II. Historically, leadership has been a well-researched area with considerable variation in both approaches and phenomena. Our study aims to explore leadership in crisis and how this is experienced by those who practice it, which is part of the field that seems to be fairly unexplored. What has been established in earlier studies is that leadership play a crucial role in crisis. Our result shows that the managers were forced to change their leadership as a consequence of the crisis, and they mainly use a directing leadership style. The experience of this change differs among the managers, where some feel that the crisis has challenged them in a fun way and others feel that the leadership is now completely different from how they want to lead. Among the leaders who think the crisis has been partially fun we can identify a conflict when it comes to which leader they express they want to be and which leader they feel satisfaction of being. The leaders tend to use different types of strategies to face the challenges as a consequence of the crisis, the most common one seems to be communication. The study also states that many educational processes have suffered during the crisis, as a consequence of the leaders not being able to adapt their leadership to meet the individual needs of their followers.

Title: Motivation to lead: A study that research to what extent a leader’s motivation to lead affect the motivation among its followers Authors: Felicia Edenhammar and Yasmine Hansson Olaussson Keywords: Motivation to lead (MTL), motivation, leadership, job satisfaction, leader, follower Background: Motivation is an important resource for organizations if they wish to achieve a higher effectivity and productivity. Leadership is important to be able to reach this motivation. Even though leadership is important, it is a very difficult word which is dependent on relationships between leaders and followers. These relationships have great importance for job satisfaction. There are many studies about how the followers' motivation affects the company, but very rarely it is studied how leaders' motivation affect themselves and furthermore their followers. Research question: To what extent does leader’s MTL affect their followers' motivation? Purpose: The purpose of this study is to explain to what extent leaders MTL affect its followers' motivation. Method: This study uses both a qualitative and quantitative approach where an abduction isused. Empirical data has been gathered by holding eight interviews with leaders as well as surveys with their followers. The empirical data is analyzed by in case analysis and cross case analysis. Theoretical framework: This study begins by connecting motivation and different theories. Among these are the two-factor theory, intrinsic and extrinsic motivation, the self-determination theory and the cognitive evaluation theory. After this we define leadership basedon Rost (1993) definition to continue into the similarity attraction theory, the social learning theory and leader-member exchange theory. Lastly, we present the motivation to lead theory which this study builds upon. Findings: The findings are that a leader's MTL influences the follower’s motivation. It was shown that SN-MTL has the greatest effect on followers' motivation. While the amount of AFFMTL and NC-MTL did not really matter, it was found that the existence of these MTL were important.

Introduktion: Inom de närmsta åren kommer fler personer att behöva hemsjukvård i Sverige och den blir alltmer avancerad. Detta ställer höga krav på all vårdpersonal. Distriktssköterskan som ansvarar för patientens sjukvård i hemmet delegerar mer än hälften av sjukvårdsuppgifterna till omvårdnadspersonal. För att detta ska fungera, inte minst patientsäkert, behöver hen ha ett fungerande ledarskap. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att leda omvårdnadspersonal i hemsjukvård. Metod: Litteraturstudien utfördes på ett systematiskt sätt med stöd av Polit och Beck´s nyckelsteg och hade en induktiv design. Totalt framkom tolv artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Data analyserades genom en tematisk analys efter Braun och Clarke´s beskrivning. Resultat: Huvudtemat Personrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Förtroendefull relation, Samarbete, Kommunikation samt Stress och oro. Huvudtemat Organisationsrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Fördela omvårdnadsuppgifter, Utbildning och kompetens samt Arbetsmiljö. Konklusion: Känna tillit och ha en förtroendefull relation till omvårdnadspersonalen underlättade ledarskapet för distriktssköterskan liksom ett fungerande samarbete dem emellan. Det behövs utbildad omvårdnadspersonal samt mer tid avsatt för distriktssköterskan till att träffa omvårdnadspersonalen, detta skulle underlätta ledarskapet. / Introduction: Within the next few years more people will need home health care in Sweden, and it will become increasingly advanced. This places high demands on district nurses and nursing staff. The district nurse who is responsible for the patient´s healthcare at home delegates more than half of the healthcare tasks to nursing staff. For this to work, not least for the safety of the patient, the district nurse needs to have an effective leadership. Purpose: To describe district nurse´s experiences of leading nursing staff in home health care. Method: The literature review was carried out in a systematic way with the support of Polit and Beck´s key step and had an inductive design. A total of twelve articles were found which were searched in the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed. The data was analyzed through a thematic analysis according to Braun and Clark´s description. Results:  The main theme Person-related factors was built up by the following subthemes: Trusting relationship, Cooperation, Communication and Stress and anxiety. The main theme Organization-related factors was built up by the following subthemes: Allocating nursing tasks, Education and competence and Work environment. Conclusion: Feeling trust and having a trusting relationship with the nursing staff, as well as a functioning collaboration, facilitated leadership for the district nurse. There is a need for trained nursing staff and more time need to be set aside for the district nurse for meetings with the nursing staff, this would facilitate the leadership.

Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar motivationen hos universitetsstudenter att vilja eller inte vilja bli en ledare. Genom att undersöka vad som motiverar universitetsstudenter att bli ledare kan vi skapa en bredare förståelse för vilka faktorer som spelar in i viljan att bli en ledare. Utifrån teorier om motivation att leda (MTL) och den intelligenta karriären (ICF) har vi undersökt universitetsstudenters tankar kring varför eller varför inte de anser att de passar som en ledare, genom att utgå från fem faktorer: personlighetsdrag, erfarenhet, värderingar, självförtroende och relationer. För att besvara frågan om vad som motiverar universitetsstudenter att bli ledare utförde vi en kvalitativ studie, genom semistrukturerade intervjuer med 10 universitetsstudenter från Campus Gotland, där vi undersökte de olika faktorerna kopplade till teorierna. Flera av studenterna studerar på olika program och utav 10 respondenter var det 6 män och 4 kvinnor. Enligt studiens resultat vill de flesta universitetsstudenter bli en ledare av någon form. De främsta motiven för individernas vilja att på sig en ledarroll grundar sig i deras personlighet, tidigare erfarenhet och påverkan från sina föräldrar. Vi kan se att individerna framför allt har stora likheter i deras upplevda personlighetsdrag och att tidigare erfarenhet av ledarskap påverkar individerna positivt till att vilja bli ledare igen. Bland de individer som inte vill bli ledare är ansvar en avgörande faktor. Dessa individer har tidigare ledarskapserfarenhet och vill inte längre bli ledare på grund av ansvaret det medför. Vi har därför visat att tidigare ledarskapserfarenhet inte nödvändigtvis behöver öka viljan att ta på sig en ledarroll, utan kan tvärtom minska. Tidigare forskning berör inte ansvar som en avgörande faktor, vilket enligt studiens resultat är avgörande för viljan att ta på sig en ledarroll. Genom att i framtida forskning undersöka sambandet mellan ansvar och viljan att ta på sig en ledarroll kan en mer djupgående förståelse kring vad som motiverar universitetsstudenter att ta på sig en ledarroll genomföras. / This study aims to identify the factors influencing university students' motivation to become leaders. By examining why university students become leaders, we can better understand the underlying factors involved in this decision. Using motivation to lead (MTL) and intelligent career (ICF) theories as a framework, we focused on five key factors: personality traits, experience, values, self-efficacy, and relationships. Through qualitative research, we conducted semi-structured interviews with ten university students from Campus Gotland, including four females and six males studying different programs. The results indicate that most university students aspire to become leaders. Their desire stems from their personality traits, previous leadership experience, and parental influence. Notably, individuals with similar perceived personality traits are strongly motivated to take on leadership roles again if they have previous leadership experience. However, some individuals who have previous leadership experience wish to avoid becoming leaders due to the responsibility associated with it. This finding highlights the significance of duty as a decisive factor in one's reluctance to take on leadership roles. Previous research has overlooked this aspect, emphasizing the need for future studies to explore the relationship between responsibility and the willingness to become leaders. By delving further into the connection between responsibility and the motivation to become leaders, we can better understand university students' explanations for assuming leadership roles.

Under våren 2020 beslutade Folkhälsomyndigheten (u å) om rekommendationen att alla arbetstagare som hade möjlighet att arbeta hemifrån skulle göra det. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där syftet var att ta reda på mer om chefers upplevelser av hybridledarskap. Studien gjordes i två organisationer, den ena hade ett hybridledarskap innan Covid-19 pandemin och den andra fick det som en följd av pandemin. Studien syftade också till att få kännedom om upplevelsen kring hybridledarskap skiljde sig åt mellan de olika organisationernas chefer. Vidare ville vi undersöka om chefer upplevde att delar av ledarskapet underlättas eller försvåras vid ett hybridledarskap. I Sverige har begreppet hybridledarskap förknippas med ledarskap som uppkommit på grund av Covid-19 pandemin. Det kopplas till förutsättningen att chefer leder medarbetare som inte alltid är på samma fysiska plats som chefen. Hybridledarskap fanns innan pandemin, men inte begreppet i sig med samma innebörd som idag. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån olika teorier och begrepp tillhörande ledarskap. Teorier som tittats närmare på har en utgångspunkt i tillit, och de är LMX, Teori X och Teori Y samt tillit som ledningsfilosofi. Vi ville undersöka hur chefers ledarskap förhöll sig i relation till dessa teorier och begrepp. En upptäckt var att alla chefer anser sig leda utifrån ett tillitsperspektiv. Vi ville också titta på om chefernas upplevelser av hybridledarskap skiljde sig åt mellan organisationerna samt om det fanns några lärdom att dra utifrån det för de båda organisationerna. Vi har sett både skillnader, likheter samt upptäckt lärdomar att föra vidare.