Pandemin som bröt ut till följd av covid-19 var till stor del startskottet för organisationer att börja använda virtuella verktyg i en större grad för att kunna arbeta i fler arbetsmiljöer än i endast den traditionella, vilket har varit i organisationens lokaler. Många organisationer har genom det till viss del påtvingade bytet till den virtuella arbetsmiljön upptäckt att det finns många möjligheter med denna flexibilitet som de i framtiden vill fortsätta att nyttja. Vanligt är att organisationer övergår till en lösning där de vill försöka utnyttja fördelarna med respektive arbetsmiljö genom att kombinera arbete i organisationens lokaler med arbete på andra platser i en hybrid arbetsmiljö. Skiftet till en ny typ av arbetsplats medför många förändringar för både ledare och medarbetare inom organisationer. Ledarskap förändras ständigt och den mer moderna synen på olika typer av ledarskap skiljer sig gentemot mer traditionella synsätt där ledarskap ofta förknippas med att ge order och inneha auktoritet. Medarbetare i mer moderna synsätt på ledarskap innehar större frihet och förväntas ta mer ansvar i sina arbetsroller, vilket är starkt förknippat med medarbetarskap. Precis som mycket annat inom organisationer påverkas av ett byte av arbetsmiljö, så görs även ledarskap och medarbetarskap det och behöver anpassas därefter. Studien har besvarat denna problemformulering, det vill säga hur ledarskap kan anpassas i en hybrid arbetsmiljö för att främja medarbetarskap. Denna problemformulering har besvarats med hjälp av 12 intervjuer med medarbetare och ledare inom en organisation som har gått från arbete i organisationens lokaler, via hemarbete under två år, till att i framtiden bedriva arbete i en hybrid arbetsmiljö. Resultatet visade att ledarskapet på en generell nivå behöver anpassas för att främja medarbetarskap vid en övergång till en hybrid arbetsmiljö, men att behovet av anpassning skiljer sig åt utifrån kontextuella skillnader och förutsättningar. Vissa delar av medarbetarskapet kräver en större anpassning från ledarens sida för att ge samma utfall i en hybrid arbetsmiljö, medan vissa moment och processer kan genomföras på liknande sätt även i en hybrid arbetsmiljö.

Abstract Title: Effects of a hybrid work environment           - A study from an employee perspective _________________________________________________________________________ Key-words: hybrid work, hybrid work environment, digitalization, work environment, fellowship, Work-Life-Balance, self-leadership, trust.  Research question: What effects are created by hybrid forms of work? Purpose: The purpose of this study is to obtain inventory effects employees experiencing in a hybrid working model environment. Method: A case study with an inductive approach with a subjective and qualitative research strategy. The empirical data are gathered during ten interviews which was performed in a disorderly matter, with individuals representing different organizations. There after the gathered empirical data treated from The Grounded Theory as an inspiration and structure point in terms of category. Conclusion: In the final conclusion we present the differences the hybrid working solutions, which appeared analyzing the empirical data gathered. There after we highlight the two different areas which incus all the given effects, videlicet independent leadership and a trust-based leadership. Hence a case that can be treated with consideration of the employer of when introducing a hybrid working model, is presented. The chapter ends with brief parts in relation between future hybrid working models and external factors.

Problembakgrund: Digitaliseringen har lett till att medarbetare i en organisation inte alltid längre befinner sig på kontoret samtidigt. Det har lett till att både hybridledare och medarbetare behöver anpassa sig till detta. En avsaknad av ansikte-mot-ansikte interaktioner riskerar att påverka tilliten och dialoger negativt. Gemenskap och sociala aktiviteter blir också svårare att genomföra och förbättra. Detta blir en utmaning för medarbetarskapet och organisationen. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur hybridledare och medarbetare upplever fyra faktorer som återfinns i medarbetarskap fungerar. Genom att undersöka faktorerna kommer studien kunna bidra till en ökad förståelse över hur det fungerar att arbeta hybrid. Metod: En fallstudie med triangulering. Kvalitativ data har samlats in via fyra semistrukturerade intervjuer med hybridledare. Den kvantitativa datan har samlats in via en enkätundersökning på medarbetarna med 22 svar. Analys: Analysen visar att dialogen är en viktig faktor för att skapa möjlighet till förtroende och öppenhet, den är öppen och ärlig trots en hybrid arbetsmiljö. Studien indikerar att hybridledarna och medarbetarna har tillit till varandra men att den hybrida arbetsmiljön haft sin påverkan. Sociala aktiviteter kan anordnas, men blir svårare när samtliga ej är på kontoret. Studien påvisar att gemenskapen och samarbetet blir utmanat vid en hybrid arbetsmiljö men att trots det fungerar det. Slutsats: Denna studie fastställer att det finns goda förutsättningar för att medarbetarskapet ska rotera. Samtliga vill att den hybrida arbetsmiljön ska fungera, det är därför de också får det att fungera bra trots utmaningarna. Hybridledare och medarbetare är överens om att den hybrida arbetsmiljön har påverkat förtroendet för varandra, det gör det svårare att samarbeta. Trots det indikerar studien på att både förtroendet och gemenskapen är bra och att en öppen och ärlig dialog förs. Sociala aktiviteter blir svårare att anordna, men genomförs ändå, hybridledarna vill dock bli bättre på detta. Det föreligger en bra grund för ett etablerat medarbetarskap. / Background: Digitalization has led to employees in an organization not always being present in the office at the same time. This has required both hybrid leaders and employees to adapt. The absence of face-to-face interactions negatively affects trust and dialogues. Building collaboration and connection and engaging in social activities also becomes more challenging. This poses challenges to employee engagement and the organization. Purpose: The purpose of this study is to enhance understanding of how hybrid leaders and employees perceive four factors that are present in employee engagement. By examining these factors, the study will contribute to a greater understanding of how hybrid work functions. Method: A case study with triangulation of qualitative and quantitative research. Empirical data has been collected through 4 semi-structured interviews and a survey with 22 answers. Analysis: Analyses reveal that dialogue is an important factor in fostering trust and openness, even in a hybrid work environment. The study also indicates that there is trust among team members, but the hybrid work environment has had its impact. Social activities can be organized but become more difficult when not everyone is in the office. The study also shows that connection and collaboration are challenged in a hybrid work environment, but overall, they function well. Conclusion: The present study establishes that there are favourable conditions for employee engagement to thrive. All participants want the hybrid work environment to work, and they manage to make it work despite the challenges. All the participants agree that the hybrid work environment has affected trust among team members and made collaboration more difficult. However, the study indicates that both trust and connection are strong, and an open and honest dialogue is maintained. While social activities are more challenging to organize, they are still carried out, although hybrid leaders express a desire to improve in this area. There is a solid foundation for established employeeship.