Syfte:Att beskriva föräldrars upplevelse av faktorer om har inverkan på deras närvaro hos sitt extremt underburna barn som vårdats på intensivvårdssal på neonatalavdelning. Material och metod: Semistrukturerade djupintervjuer utifrån en intervjuguide genomfördes under 2010 och 2011. Tretton föräldrar deltog i studien. De inspelade intervjuerna transkiberades ordagrant, och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Föräldrar till extremt underburna barn som vårdais på intensivvårdssal beskrev skilda upplevelser av vården och uttryckte olika behov. Vårdtiden innebar ett känslomässigt pendlande från chock till en känsla av kontroll. Faktorer som underlättade närvaron hos barnet var möjlighet till boende på avdelningen. Att få ökade kunskaper och ta över vården av barnet stärkte föräldrarna i föräldrarollen och ökade motivationen till att vara hos barnet. Genom att känguruvårda barnet kände sig föräldrarna behövda vilket ökade deras närvaro. Försvårande faktorer var miljön på intensivvårdssalen som ibland upplevdes stressfylld med oacceptabelt hög ljudnivå vilket gjorde det svårt att sova och övernatta hos barnet. Personalens arbetssituation hade inverkan på möjlighet till känguruvård eftersom det ledde till väntan på att få hjälp vid förflyttning av barnet från kuvös till förälder. Närvaro vid smärtsamma procedurer upplevdes som försvårande för många av informanterna. / Aim:To describe parents’ experiences of factors that have an impact on their presence with their extremely premature infant who is cared in an intensive care nursery at a neonatal unit. Materials and method:Semi structured interviews based on an interview guide were conducted in 2010 and 2011. Thirteen parents participated in the study. The recorded interviews were transcribed verbatim and processed by qualitative content analysis. Result: Parents of extremely preterm infants, who wore treated in an intensive care nursery, had different experiences of care and expressed different needs. The infant’s hospital stay was an emotional pendulum from chock to a sense of control. A factor that facilitated the parents’ presence with the child was the possibility to live in the neonatal unit. Attainment of more knowledge and taking over their infants’ care empowered the parents in their parental role, which increased their motivation to stay with their infant. Kangaroo Mother Care made parents feel needed which increased their presence. A hindering factor was the environment in the intensive care nursery. This was sometimes experienced as stressful with unacceptable levels of sound which rendered in sleeping difficulties and made it hard for the parents to stay over the night with the infant. Staff working conditions had an impact on their opportunities for Kangaroo Mother Care because this sometimes meant that parents had to wait for assistance with transfer of the infant from incubator to parent. Presence during painful procedures was perceived as an obstacle by several informants.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet. NIDCAP-vård var en omvårdnadsmodell som underlättade för samspelet mellan mor och barn. Mamman behöver ständig uppmuntran av personalen och pappan för att lyckas med sin amning. Studier har visat att känguruvård har positiva effekter på amningen och för att utveckla ett tidigt sugbeteende. Barnets tidiga kontakt vid mammas bröst och att mamman så snart som möjligt efter förlossningen börjar pumpa ur bröstmjölk främjar amningen. Andra metoder som främjar amning är att barnet fått känna doften av mammans mjölk och att mamman fått tillgång till en personlig ”amningsexpert”. Tillmatning med kopp eller användning av amningsnapp var metoder som visade sig öka chansen till amning samt bröstmjölkskonsumtionen hos prematura barn.

Var tionde till femtonde barn som föds hamnar på neonatalvårdavdelningar. Barnen är sjuka och behöver specialistvård. När detta sker förändras föräldrarnas livsvärldar. Sjuksköterskor behöver därför få en ökad kunskap om pappornas förändrade livsvärldar, för att kunna lindra deras lidande. De behöver även få en ökad förståelse av att vårda hela familjen, för att även kunna se till pappornas vårdbehov. Därför är syftet med denna forskning att beskriva pappornas upplevelser av neonatalvården. Metoden utgår från en analys av bloggar hämtade från Internet. Resultatet leder till tre kategorier: Neonatalvården upplevs kaosartad, Neonatalvården upplevs styrkande och Neonatalvården upplevs meningsfull. Det framkommer i resultatet att papporna upplever ett lidande när de känner förvirring, maktlöshet och får skuldkänslor. De känner närhet till sina barn när de får sitta i känguruposition. När papporna blir delaktiga i sina barns vård känner de en meningsfullhet och ett välmående. I diskussionen framkommer det att papporna behöver god och ärlig information från vårdpersonalen. När papporna sitter i känguruposition kan de knyta an till sina barn och deras föräldraroller stärks. När vårdpersonalen har en positiv attityd mot papporna, underlättas delaktigheten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Ett barn kan behöva vård på NVA av olika anledningar. För att familjen ska känna trygghet inför transitionen till hemmet krävs god planering och samverkan i hela vårdkedjan, från NVA till BHV. Det skapar förutsättning för att främja hälsa hos familjen. Föräldrar är med stöd av specialistsjuksköterskan viktiga för barnets utveckling och välbefinnande. Tidigare forskning visar att föräldrar som är delaktiga i sitt barns omvårdnad blir trygga att själva vårda barnet vilket stärker anknytningen och kan leda till en kortare vårdtid på NVA. Specialistsjuksköterskan är den som har kunskap om transitionens innebördoch kan anpassa stöd efter familjens behov för att bibehålla hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av transition från neonatal vårdavdelning till hemmet. Metod: En scoping review som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman framkom; Utskrivningens betydelse för framtiden, En förändrad livsvärld och Föräldrars behov. Det första temat består av tre subteman; Att känna glädje och oro inför hemgång som belyser föräldrars ambivalenta känslor kopplade till transition till hemmet och vikten av kompetent vårdpersonal för att föräldrar ska känna trygghet. Att inte känna sig inkluderad som pappa visar på pappors känslor av att inte bli inkluderade i sitt barns vård som gör att de upplever en svårighet att stötta sin partner och barn. Att förbättra transitionen till hemmet belyser föräldrars olika perspektiv av förberedelse inför transition. Det andra temat innehåller tre subteman; Att vara i sin hemmiljö beskriver föräldrars erfarenheter av att komma hem med sitt barn. Att få nya perspektiv på livet belyser föräldrars upplevelse av att bli föräldrar först när barnet kommer hem men också upplevelser av att kunna leva vidare efter transitionen. Att vilja skydda barnet innehåller upplevelser och erfarenheter av att skapa en vardag med barnet. I det tredje temat framkom två subteman; Att få stöd i sin föräldraroll beskriver olika former av stöd som föräldrar upplever i transitionen och Strategier för att hantera situationen tar upp metoder som föräldrar fann stöd genom. Slutsats: Det kan innebära en stor utmaning för föräldrar att få ett barn som behöver vård på NVA. Transitionen till hemmet behöver förberedelse. Föräldrar upplevde trygghet och kände mindre ambivalens när de fick stöd och vägledning från vårdpersonal. Föräldrar som gjorts delaktiga i sitt barns omvård på NVA kunde uppleva transitionen mer glädjefylld än de som inte fått den erfarenheten. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll i att underlätta transitionen för föräldrar för att de ska känna sig trygga och säkra i att själva vårda barnet hemma. Ytterligare kompetens och stöd från specialistsjuksköterskan behövs för att transitionen ska upplevas trygg och säker för föräldrar. / Background: There can be various reasons for a child needing care in neonatal care unit. Forthe family to feel secure before the transition to home, good planning and cooperation is required throughout the continuity of patientcare, from neonatal care unit to children healthcare services. It creates conditions for promoting health in the family. Parents, with the support of the nurse specialist, are important for the child’s development and well-being. Previous research shows that parents who are involved in their child’s care become confident in caring for the child themselves, which strengthens the connection and can lead to a shorter period of care at the neonatal care unit. The nurse specialist is the one who has knowledge of the meaning of the transition and can adapt support to the family’s needs to maintain health. Aim: The aim was to describe parents’ experiences of the transition from neonatal care unit to home. Method: A scoping review that was analysed with qualitative content analysis. Results: Three main themes emerged in the result; The importance of the transition, A changed life world and Parents’needs. The first theme consists of three subthemes; Feeling joy and anxiety before going homewhich highlights parent’s ambivalent feelings connected to the transition home and the importance of competent healthcare professionals for parents to feel security. Not feeling included as a father shows fathers’ feelings of not being included in their child’s care, which makes them experience difficulty in supporting their partners and child. Improving the transition to the home highlights parents’ different perspectives of preparation for transition.The second theme contains three subthemes; Being in their home environment describes parents’ experiences of coming home with their child. Gaining new perspectives in lifehighlights parents’ experiences of becoming parents when the child comes home, but also experiences of being able to continue living after the transition. Wanting to protect the childincludes experiences and perspectives of creating a daily life with the child. In the third theme, two subthemes emerged; Getting support in the parental role describes different types of support that parents experience during the transition and Strategies to handle the situationexplain methods that parents found support through. Conclusion: It might imply a great challenge when parents get a child in need of care at neonatal care unit. The transition to home needs preparation. Parents experienced security and felt less ambivalence when they get through nursing staff got support and guidance. Parents who been involved in their child’s care in the neonatal care unit experienced the transition more joyous than parents who was not involved. The nurse specialist has an important role in facilitating the transition. To make the parents secure and safe taking care of their child at home. Further competence of parents’experiences requires in both neonatal care units and in child health services.

2017 became the beginning of the Childbirth Crisis of Sweden, as a result of underbudgeting and understaffing, creating an environment where patient safety and availability was questioned. Additionally, information and communication technology rapidly take a larger role in the field of healthcare, nourishing new solutions for old processes. This explorative research was conducted to answer how information and communication technologies, and communication techniques, are used and could be used to provide safe care for patients. This study was conducted with 10 participants working as medical staff at a Swedish neonatal care unit. The medical staff who participated consisted of registered nurses, certified pediatric nurses, pediatric nursing assistants, and one nursing assistant. The approach of this research was through system thinking in the tradition of soft systems thinking. The data collection was performed with a combination of semi-structured interviews and card sorting. The collected data were processed, organized, and interpreted with the three c’s of analysis and thematic analysis. The results of this study are complemented by rich pictures. The empirical findings of this study describe a neonatal care unit known at its hospital to be the one unit holding the largest number of different devices. The medical staff at the researched NCU are using information and communication technology in a combination together with specific communication techniques, to create an understanding of their patients’ conditions. The study connects a state of safe care to the training and knowledge of the information and communication technologies, and communication techniques used at the neonatal care unit. The combination of the information and communication technologies, and communication techniques used at the NCU are vital tools, conclusive to the medical staff when providing safe care for patients. This study provides an insight into one Swedish neonatal care unit, based on the interpretations of its medical staff.