Inledning: Arbetsplatser  är den mest utvecklade arenan för att förebygga sjukdom. Stress som sjukdomstillstånd i arbetsmiljön har blivit allt vanligare. Tanken med studie är att se om det går att förebygga  både stress och psykisk ohälsa på arbetsplatser med hjälp av en teknisk uppfinning, ett hälsoarmband. Metod: Systematisk litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar använts som grund till resultatet. Artiklarna analyserades, bearbetades och granskades för att nå tillförlitlighet i resultatet. Resultat: Resultatet visade på flertal metoder och möjligheter att identifiera riskfaktorer i ett tidigt stadium hos arbetstagare, med hjälp av hälsoarmband eller annan teknisk utrustning och på så sätt förebygga stress och psykisk ohälsa. Diskussion: Hälsoarmbandet kan vara en arbetsmetod för kommande generationer som ska ut i arbetslivet och även för dem som redan befinner sig där. Det är en innovation som kan utvecklas vidare. / Introduction: Workplaces are the most developed arena for disease prevention. Stress as a disease condition in the work environment has become more common. The idea of this study is to see if it is possible to prevent both stress and mental health at workplaces with the help of a technical invention, a health bracelet. Method: Systematic literature study, in which eleven scientific articles were used as the basis for the result. The articles were analyzed, processed and reviewed to achieve reliability in the result. Results: The results showed several methods and possibilities for identifying risk factors at an early stage in employees, using health bracelets or other technical equipment, thus preventing stress and mental illness. Discussion: The health bracelet can be a working method for future generations who are going to work and also for those who are already there. It´s an innovation that can be developed further.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan- och högstadiet. Metod: Urvalet av grundskolor valdes ut från samma kommun i mellersta Sverige och totalt deltog fyra kvinnliga skolsköterskor från fyra olika grundskolor. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade frågor med kvalitativ ansats. Intervjuerna transkriberades ordagrant och blev analyserade med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, begränsningar i arbetet mot psykisk ohälsa, prevention mot psykisk ohälsa samt förbättringsområden för identifiering av psykisk ohälsa . Resultatet visade att det var lättast att identifiera elever med psykisk ohälsa genom planerade hälsobesök där samtalet till viss del styrdes av en hälsoenkät. Genom elevhälsoteamet fick skolsköterskorna möjlighet att samverka och fånga upp elever som verkade vara i behov av hjälp. Tidsbrist upplevdes vara en stor påverkande faktor i arbetet. Skolsköterskorna uttryckte ett intresse av utökad kunskap i motiverande samtal (MI) samt att starta samtalsgrupper. Slutsats: Hälsoenkäten som användes inom elevhälsan och samverkan i elevhälsoteamet var de lättaste sätten att identifiera psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan och högstadiet. Organisatoriska faktorer som ledning och tid var avgörande för arbetet mot psykisk ohälsa. / Aim: The aim of the study was to study the school nurses experience of working with mental health illness among youth in the middle and later years of primary school. Method: The selection of primary schools was chosen from the same society in central Sweden and total four female school nurses were participating from four different primary schools. The data collection was done with qualitative approach using semistructured interviews. The interviews were transcribed literally and were analysed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Identification of mental health illness, limitations in the preventive work against mental health illness, prevention against mental health illness and improvement areas for identifying mental health illness . The result showed that all informants felt that it was easiest to capture students with mental health illness through the planned health visits, where the conversation was reasonably guided by a health questionnaire. Through the student health team the informants were given the opportunity to interact and capture the students who tended to be in need of help. Lack of time was perceived as a major influencing factor in the work. The school nurses expressed an interest in increased knowledge in motivational interviewing (MI) as well as starting conversation groups. Conclusion: The health questionnaire used in student health and collaboration in the student health team were the easiest ways to identify mental health illness among youth in the middle and later years of primary school. Organizational factors such as management and time were crucial for the work against mental health illness.

Health monitoring devices, such as Fitbit, are gaining popularity both as wellness tools and as a source of information for healthcare decisions. Predicting such wellness goals accurately is critical for the users to make informed lifestyle choices. The core objective of this thesis is to design and implement such a system that takes energy consumption and privacy into account. This research is modelled as a time-series forecasting problem that makes use of Spiking Neural Networks (SNNs) due to their proven energy-saving capabilities. Thanks to their design that closely mimics natural neural networks (such as the brain), SNNs have the potential to significantly outperform classic Artificial Neural Networks in terms of energy consumption and robustness. In order to prove our hypotheses, a previous research by Sonia et al. [1] in the same domain and with the same dataset is used as our starting point, where a private forecasting system using Long short-term memory (LSTM) is designed and implemented. Their study also implements and evaluates a clustering federated learning approach, which fits well the highly distributed data. The results obtained in their research act as a baseline to compare our results in terms of accuracy, training time, model size and estimated energy consumed. Our experiments show that Spiking Neural Networks trades off accuracy (2.19x, 1.19x, 4.13x, 1.16x greater Root Mean Square Error (RMSE) for macronutrients, calories burned, resting heart rate, and active minutes respectively), to grant a smaller model (19% less parameters an 77% lighter in memory) and a 43% faster training. Our model is estimated to consume 3.36μJ per inference, which is much lighter than traditional Artificial Neural Networks (ANNs) [2]. The data recorded by health monitoring devices is vastly distributed in the real-world. Moreover, with such sensitive recorded information, there are many possible implications to consider. For these reasons, we apply the clustering federated learning implementation [1] to our use-case. However, it can be challenging to adopt such techniques since it can be difficult to learn from data sequences that are non-regular. We use a two-step streaming clustering approach to classify customers based on their eating and exercise habits. It has been shown that training different models for each group of users is useful, particularly in terms of training time; however this is strongly dependent on the cluster size. Our experiments conclude that there is a decrease in error and training time if the clusters contain enough data to train the models. Finally, this study addresses the issue of data privacy by using state of-the-art differential privacy. We apply e-differential privacy to both our baseline model (trained on the whole dataset) and our federated learning based approach. With a differential privacy of ∈= 0.1 our experiments report an increase in the measured average error (RMSE) of only 25%. Specifically, +23.13%, 25.71%, +29.87%, 21.57% for macronutrients (grams), calories burned (kCal), resting heart rate (beats per minute (bpm), and minutes (minutes) respectively. / Hälsoövervakningsenheter, som Fitbit, blir allt populärare både som friskvårdsverktyg och som informationskälla för vårdbeslut. Att förutsäga sådana välbefinnandemål korrekt är avgörande för att användarna ska kunna göra välgrundade livsstilsval. Kärnmålet med denna avhandling är att designa och implementera ett sådant system som tar hänsyn till energiförbrukning och integritet. Denna forskning är modellerad som ett tidsserieprognosproblem som använder sig av SNNs på grund av deras bevisade energibesparingsförmåga. Tack vare deras design som nära efterliknar naturliga neurala nätverk (som hjärnan) har SNNs potentialen att avsevärt överträffa klassiska artificiella neurala nätverk när det gäller energiförbrukning och robusthet. För att bevisa våra hypoteser har en tidigare forskning av Sonia et al. [1] i samma domän och med samma dataset används som utgångspunkt, där ett privat prognossystem som använder LSTM designas och implementeras. Deras studie implementerar och utvärderar också en klustringsstrategi för federerad inlärning, som passar väl in på den mycket distribuerade data. Resultaten som erhållits i deras forskning fungerar som en baslinje för att jämföra våra resultat vad gäller noggrannhet, träningstid, modellstorlek och uppskattad energiförbrukning. Våra experiment visar att Spiking Neural Networks byter ut precision (2,19x, 1,19x, 4,13x, 1,16x större RMSE för makronäringsämnen, förbrända kalorier, vilopuls respektive aktiva minuter), för att ge en mindre modell ( 19% mindre parametrar, 77% lättare i minnet) och 43% snabbare träning. Vår modell beräknas förbruka 3, 36μJ, vilket är mycket lättare än traditionella ANNs [2]. Data som registreras av hälsoövervakningsenheter är enormt spridda i den verkliga världen. Dessutom, med sådan känslig registrerad information finns det många möjliga konsekvenser att överväga. Av dessa skäl tillämpar vi klustringsimplementeringen för federerad inlärning [1] på vårt användningsfall. Det kan dock vara utmanande att använda sådana tekniker eftersom det kan vara svårt att lära sig av datasekvenser som är oregelbundna. Vi använder en tvåstegs streaming-klustringsmetod för att klassificera kunder baserat på deras mat- och träningsvanor. Det har visat sig att det är användbart att träna olika modeller för varje grupp av användare, särskilt när det gäller utbildningstid; detta är dock starkt beroende av klustrets storlek. Våra experiment drar slutsatsen att det finns en minskning av fel och träningstid om klustren innehåller tillräckligt med data för att träna modellerna. Slutligen tar denna studie upp frågan om datasekretess genom att använda den senaste differentiell integritet. Vi tillämpar e-differentiell integritet på både vår baslinjemodell (utbildad på hela datasetet) och vår federerade inlärningsbaserade metod. Med en differentiell integritet på ∈= 0.1 rapporterar våra experiment en ökning av det uppmätta medelfelet (RMSE) på endast 25%. Specifikt +23,13%, 25,71%, +29,87%, 21,57% för makronäringsämnen (gram), förbrända kalorier (kCal), vilopuls (bpm och minuter (minuter).

<p>The possibility to be able to better manage the Swedish public health care has been a focus from way back to the middle of the 20th century. This study focuses on a middle managerial position called Base-unit Executive Officer, which we feel is of great influence to the public health care. Because of the changes to the public health care organisations over a long period of time we find it important and interesting to research a managerial role in the midst of these changes. By going through information containing opinions, attitudes, and other information from employees within a CCDO we will try to enlighten what we feel are informational currents of opinions surrounding the notion of competence, leadership and management. The purpose of our study is to be able to help create an environment of open reflections and new ideas of what sort of competencies are required for the manager role.</p><p>The study is defined by our research problem which give use the following question:</p><p>What room is there for a broader comprehension of what kinds of competencies are desirable and useable in the role as a Base-unit Executive Officer?</p><p>To be able to interpret the primary data of the study a theoretic framework was created in the purpose to function as a tool for continuation of the study. The study was done with the use of hermeneutical paradigm together with a compromise between deductive and inductive approach.</p><p>The primary data of the study was collected with a qualitative method through semi-structured interviews with six employees of whom three were Base-unit Executive Officers. The reason for the use of a qualitative method was that it gives us conditions to gather the opinions, thoughts, values etc. of the respondents.</p><p>By merging the tools of our theoretic framework and the collected data we were able to establish an analysis. We concluded that the analysis consisted of both congruence and discrepancy related to our theoretical framework. The discrepancy showed that there exist a room for a broader comprehension of what kinds of competencies are desirable and useable in the role as a Base-unit Executive Officer. There is room to develop the comprehension of competence in areas such as management and leadership as defined by our theoretical framework.</p><p>Because of our path between deductive and inductive approach the reader should carefully evaluate the truth criteria in the study. Validation in the inductive sense is a tough task for a short and small study such as this one. We do however believe that give our preconditions have reached an acceptable level in the truth criteria. When taken into practical application we have hope that our initial thoughts of enlightment will enable a positive development of the managerial role of the Base-unit Executive Officers.</p>

The possibility to be able to better manage the Swedish public health care has been a focus from way back to the middle of the 20th century. This study focuses on a middle managerial position called Base-unit Executive Officer, which we feel is of great influence to the public health care. Because of the changes to the public health care organisations over a long period of time we find it important and interesting to research a managerial role in the midst of these changes. By going through information containing opinions, attitudes, and other information from employees within a CCDO we will try to enlighten what we feel are informational currents of opinions surrounding the notion of competence, leadership and management. The purpose of our study is to be able to help create an environment of open reflections and new ideas of what sort of competencies are required for the manager role. The study is defined by our research problem which give use the following question: What room is there for a broader comprehension of what kinds of competencies are desirable and useable in the role as a Base-unit Executive Officer? To be able to interpret the primary data of the study a theoretic framework was created in the purpose to function as a tool for continuation of the study. The study was done with the use of hermeneutical paradigm together with a compromise between deductive and inductive approach. The primary data of the study was collected with a qualitative method through semi-structured interviews with six employees of whom three were Base-unit Executive Officers. The reason for the use of a qualitative method was that it gives us conditions to gather the opinions, thoughts, values etc. of the respondents. By merging the tools of our theoretic framework and the collected data we were able to establish an analysis. We concluded that the analysis consisted of both congruence and discrepancy related to our theoretical framework. The discrepancy showed that there exist a room for a broader comprehension of what kinds of competencies are desirable and useable in the role as a Base-unit Executive Officer. There is room to develop the comprehension of competence in areas such as management and leadership as defined by our theoretical framework. Because of our path between deductive and inductive approach the reader should carefully evaluate the truth criteria in the study. Validation in the inductive sense is a tough task for a short and small study such as this one. We do however believe that give our preconditions have reached an acceptable level in the truth criteria. When taken into practical application we have hope that our initial thoughts of enlightment will enable a positive development of the managerial role of the Base-unit Executive Officers.

Bakgrund: Långvarig smärta har funnits hos människor i alla tider och idag ses den långvariga smärtan som ett stort folkhälsoproblem. Långvarig smärta förändrar livsvärlden mer eller mindre. Samtidigt har anmälningar om brister inom bemötande ökat, där sjuksköterskan omnämns. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen hos personer med långvarig smärta i deras möte med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie framställd ur vetenskapliga artiklar. Artiklarna har blivit analyserade genom kvalitativa och kvantitativa innehållsanalyser. Resultat: Det visade sig vara viktigt att smärtpatienten blev bemött på ett värdigt och respektfullt sätt av personalen inom sjukvården. Bemötandet kunde ha värdefull betydelse för den fortsatta smärtutvecklingen och behandlingen. Ett holistiskt synsätt inom vården av smärtpatienter kunde visa sig vara värdefullt. Bemötandet av sjukvårdspersonalen spelade en viktig roll för personens möjligheter att förbättra sin återhämtning vid smärta. Konklusion: Betydelsen av sjuksköterskans bemötande och förståelse för patienten, kan ha stor betydelse för framtiden och utvecklingen av smärtan. Ytterligare forskning inom omhändertagande av smärtpatienter finns det ett stort behov av för att kunna tillgodose patienternas vård- och bemötande behov. / Background: Chronic pain has been with people of all ages, and today the pain is like a major public health problem. Chronic pain changes the life world more or less. Meanwhile, reports of deficiencies in treatment have been increased, where the nurse is mentioned. Aim: The aim was to describe the experience of people with chronic pain in their meeting with the nurse. Method: A general literature review was performed with scientific article search. The article has been analyzed by qualitative and quantitative content analysis. Result: It proved to be important that the patient with pain was treated in a dignified and respectful manner of the staff in health care. The response could have valuable importance for the further development of pain and treatment. A holistic approach in the treatment of pain patients could prove valuable. The response of the medical staff played an important role in the person's ability to improve its painful recovery. Conclusion: The significance of nurse's treatment and understanding of the patient, may be important for the future and the development of pain. Further research in the treatment of pain patients, there is a great need in order to meet patients' health and need of treatment.

För att på ett enkelt sätt beskriva det trepartsförhållande som existerar mellan barn, föräldrar och socialnämnd kan sägas att föräldrar har det främsta ansvaret för att barns hälso- och sjukvårdsbehov tillgodoses och ytterst är socialnämnden ansvarig. Nuvarande rättsläge kan ur ett tillämpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vårdnadshavare söker socialnämndens samtycke för att den andre vårdnadshavaren motsätter sig barnets vård. I ett första steg ska socialnämndens utredningsarbete bestå av att ta hänsyn till huvudregeln i föräldrabalken som stadgar att vårdnadshavare har gemensam bestämmanderätt. Socialnämnd ska i och med huvudregeln försöka få vårdnadshavarna att enas i frågan. I andra hand sker ett övervägande om undantagsregeln i 6 kap. 13 a § FB ska användas. I det här läget ska nämnden bedöma vilken förälders inställning har godast skäl för sig, i förhållande till barnets bästa. När den vårdnadshavare som samtycker har goda skäl för sin inställning och barnet har ett påtagligt och tydligt behov av vård kan nämnden istället för den motsägande föräldern samtycka. I sista hand om ingen av vårdnadshavarna samtycker till behövlig vård och förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, är det tvångslagen LVU som aktualiseras. Efter att nämnden ansökt hos förvaltningsdomstol kan barnet få vård enligt LVU. Om en av föräldrarna är att anse som lämplig vårdnadshavare kan socialnämnden även väcka talan om ändring av vårdnaden enligt 6 kap. 7 § FB. Som flera av remissinstanserna påpekat i förarbetena till 6 kap. 13 a § FB är det i många av fallen så att vårdnadshavarna har mer långtgående och djupa samarbetssvårigheter än att problemet stannar vid oenighet i en fråga rörande barnet. När förhållandena vårdnadshavarna emellan är så dåliga att det inte föreligger verkliga förutsättningar för gemensam vårdnad är åtminstone jag kritisk till vilken egentlig funktion bestämmelsen fyller. Som framgår i framställningen utgör bestämmelsen en risk för negativa effekter på möjligheterna att ensam förordnas vårdnaden i de situationer förutsättningarna är uppfyllda men domstolen väljer att se 6 kap. 13 a § FB som ett verktyg att använda vid gemensam vårdnad. Syftet bakom bestämmelsens införande är delvis att se till att barn ska slippa invänta ett vårdnadsbeslut från en domstol för att få vård och behandling men följderna för det enskilda barnet kan bli mer långgående än ett uteblivet vård- och behandlingstillfälle. Dagens utformning och tolkning av bestämmelsen medför i min mening en stor brist. Bristen grundar sig i inskränkningen av samförståndskravet. Lagstiftaren accepterar att vårdnadshavare är oeniga i vissa frågor och det sänder ut signaler om att huvudregeln om vårdnadshavares enighet nu försvagats. Regeln måste utvärderas närmare för att det ska kunna avgöras om den fyller den funktion som regeln är avsedd att ha.

Drug interactions are an important source of medical error. Studies have also shown it as a topic of particular interest to patients. To allow patients to participate in decision-making regarding their own health, they need to be empowered with information. This information must be provided through usable information systems. This thesis explored availability of drug interaction checkers in Scandinavia. It also explored the prevalence and characteristics of usability issues preventing patients from benefiting from these. Drug interaction checkers were sampled and described. Issue-based qualitative and quantitative data were gathered through heuristic evaluations. Patterns in the data were identified through descriptive statistics. Single-case and cross-case analyses explored emergent patterns in-depth. The findings were then interpreted side by side using a mixed-methods approach. The results showed the Scandinavian public faced with drug interaction checkers addressing healthcare professionals. They also showed a multitude of usability issues in these checkers. The issues were predominantly minor, but major issues were also identified in all but one of the checkers. Catastrophic usability issues were found in two of the checkers. These had the potential to lead patients to serious medical error. Results moreover showed the checkers lacking adaptive design, patient-oriented content, and a lack of adherence to basic design principles. A positive correlation was observed between system complexity and number of usability issues. This was suggested to result from lack of user-centered design approaches, or losing track of user goals while adding features over time. The result was a handful of generally professionally oriented drug interaction checkers known to be used by patients for their utility, but failing to accommodate them in terms of information and system quality. Empowering patients to participate in decision-making affecting their health asserts the need for developing patient-oriented information databases where these do not yet exist. These need to be presented through usable interfaces acknowledging patient behaviors. / Läkemedelsinteraktioner är en viktig orsak till medicinska misstag. Tidigare studier har även identifierat läkemedelsinteraktioner som ett område av särskilt personligt intresse för patienter. För att patienter ska kunna vara delaktiga i beslutsfattande beträffande sin egen hälsa, måste de ges tillgång till information genom användbara informationssystem. Denna uppsatsen undersökte tillgänglighet av interaktions­granskare för läkemedel för den skandinaviska publiken. Den undersökte också förekomst och karakteristiker av användbarhetsproblem som förhindrar patienter från att dra nytta av dessa interaktionsgranskarna. Tillgängliga interaktionsgranskare listades och beskrevs. Kvalitativa och kvantitativa data samlades in genom heuristiska utvärderingar. Mönster identifierades genom beskrivande statistik, medan kvalitativa enkelfalls- och tvärfallsanalyser undersökte frambrytande mönster på djupet. Resultat från kvantitativa och kvalitativa metoder tolkades sedan sida vid sida. Resultaten visade att skandinaviska patienter huvudsakligen möter interaktions­granskare riktade mot professionell vårdpersonal. Resultaten påvisade också en stor mängd användbarhetsproblem i dessa granskarna. Problemen var oftast av mindre vikt, men även stora problem identifierades i alla utom en av granskarna. Katastrofala användbarhetsproblem hittades i två av granskarna. Dessa hade potential att leda patienter till allvarliga medicinska misstag. Resultaten visade dessutom att granskarna saknade adaptiv design, patientorienterat innehåll och efterlevnad av grundläggande designprinciper. En positiv korrelation observerades mellan systemkomplexitet och antal användbarhetsproblem. Detta föreslogs vara ett resultat av brist på användarcentrerad designmetod eller att man har tappat fokus på användarmål över tid medan funktioner har lagts till. Resultatet var en handfull huvudsakligen professionellt inriktade granskare för läkemedelsinteraktioner som används av patienter för deras nyttja, men som inte lyckas med att ta hänsyn till dem när det gäller informations- och systemkvalitet. För att patienter ska få möjlighet att delta i beslutsfattande som påverkar deras hälsa, finns behov av att utveckla patientorienterade informationsdatabaser där dessa ännu inte finns. Dessa måste erbjudas genom användbara gränssnitt som tillgodoser patienters beteenden.

Bakgrund: Informationsteknik är något som utvecklas i snabb takt. Idag finns det teknik som på distans kan överföra information trådlöst. Egenmonitorering via hälso- och sjukvården kan erbjuda patienten en ökad flexibilitet och tillgänglighet. Via egenmonitorering kan patienten kommunicera och få råd och stöd av hälso- och sjukvården. Distriktsköterskan kan utbilda och informera patienten i sin egenvård. Syfte: Var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av omvårdnad i egenmonitorering. Metod: En kvalitativ empirisk design med semistrukturerade intervjuer. Utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys analyserades intervjuerna med manifest innehåll. Resultat: Fyra kategorier och sju underkategorier identifierades. Kategori - Att förmedla kunskap; trygghet och förebyggande. Kategori - Att skapa relation; kontinuitet och tillit. Kategori - Att effektivisera arbetet; ett förlängt verktyg och tidsbesparande. Kategori - Tankar inför framtiden; Det nya mottagningsrummet. Diskussion: Egenmonitorering var ett stöd för distriktsköterskan att förmedla kunskap till patient i deras egenvård. Patienterna kände sig trygga och sökte mindre kontakt med hälso- och sjukvården. Via egenmonitoreringen kunde distriktsköterskan arbeta förebyggande. Det skapade en ömsesidig tillit och kontinuitet. Arbetet underlättades för distriktssköterskan och de hann med fler patienter. Egenmonitorering är något som kommer att utvecklas och finnas i framtiden. Slutsats: Studien visade att arbeta med egenmonitorering är en stor fördel ur distriktssköterskans perspektiv. Via egenmonitorering kan distriktssköterskan arbeta förebyggande. Det har varit under stark framväxt under Covid-19 Pandemin. Egenmonitorering är ett flexibelt arbetssätt. / Background: Information technology is something that is developing at a rapid pace. Today, there is technology that can remotely transmit information wirelessly. Self-monitoring via health care can offer the patient increased flexibility and accessibility. Through self-monitoring, the patient can communicate and receive advice and support from the health service. The district nurse can train and inform the patient in her self-care. Purpuse: Where to describe the district nurse's experiences of nursing in self-monitoring. Method: A qualitative empirical design with semi-structured interviews. Based on Graneheim and Lundman's content analysis, the interviews were analyzed with manifest content. Results: Four categories and seven subcategories were identified. Category - To impart knowledge; security and prevention. Category - Creating a relationship; continuity and trust. Category - To streamline work; an extended tool and time saving. Category - Thoughts for the future; The new reception room. Discussion: Self-monitoring was a support for the district nurse to pass on knowledge to patients in their self-care. Patients felt safe and sought less contact with the healthcare system. Through self-monitoring, the district nurse was able to work preventively. It created mutual trust and continuity. The work was made easier for the district nurse and they managed to get more patients. Self-monitoring is something that will develop and exist in the future. Conclusion: The study showed that working with self-monitoring is a great advantage from the district nurse's perspective. Through self-monitoring, the district nurse can work preventively. It has been growing strongly during the Covid-19 Pandemic. Self-monitoring is a flexible way of working. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01</p>

Introduktion: Cerebral pares är en obotlig sjukdom som kan medföra en del begränsningar iett barns liv. Sjukdomens svårighetsgrad kan påverka familjen och barnets liv som kanmedföra utmaningar både i vardagen och i mötet med vården. Genom att studera föräldrarsupplevelse kan sjuksköterskan skapa förståelse för dessa familjers situation och erbjuda hjälputifrån barnets behov. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av möten med vården när de söker vård för barnoch ungdomar mellan 11–17 år, med en cerebral pares skada. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes för att besvara studiens syfte.Vetenskapliga artiklar söktes och inkluderades från databaserna PubMed och CINAHL. Sexartiklar med kvalitativ ansats valdes ut och sammanställdes. Resultat: Föräldrars upplevelser av mötet med vården var kopplade till tidigare erfarenheterav bemötande och graden av delaktighet inom vården, vilket kunde leda till positiva ellernegativa upplevelser. Föräldrars roll och närvaro i barnets liv visade sig vara betydelsefull.Föräldrarna hade en stöttande och skyddande roll när det kom till barnets behov ochrättigheter. Slutsats: Föräldrarna upplevde brist på förståelse för deras erfarenheter kring sina barnssjukdom. Barnsjuksköterskor bör utifrån barnets behov och önskemål arbeta för enfamiljcentrerad vård och inkludera hela familjen i barnets vård / Introduction: Cerebral palsy is an incurable disease that can entail certain limitations in a child's life. The severity of the disease can impact both the family and the child's life, leading to challenges in daily life and encounters with healthcare. By studying parents' experiences, nurses can gain an understanding of these families' situations and offer assistance based on the child's needs. Aim: To describe parents' experiences of encounters with healthcare when seeking care for children and adolescents aged 11–17 with cerebral palsy. Method: A literature study was conducted to address the study's objective. Scientific articles were searched and included from the PubMed and CINAHL databases. Six articles with a qualitative approach were selected and compiled. Results: Parents' experiences of encounters with healthcare were linked to past experiences of treatment and the level of involvement in healthcare, which could result in positive or negative experiences. Parents' role and presence in the child's life were found to be importance. Parents had a supportive and protective role when it came to the child's needs and rights. Conclusion: Parents felt a lack of understanding regarding their experiences concerning their children's illness. Pediatric nurses should work towards family-centered care based on the child's needs and preferences, involving the entire family in the child's care