Bakgrund: Depression är lika vanligt som demens hos äldre, men ofta inte lika studerat eller diskuterat. I dagsläget finns det flertalet olika bedömningsformulär för att finna dessa patienter men depression hos äldre är ofta odiagnostiserat. Konsekvenserna med en depression i sen ålder kan vara mycket ogynnsamma, både för individen och samhället. Allt eftersom den äldre befolkningen kommer att öka så kommer även depression att öka.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka olika metoder för att lindra depressiva symtom hos den äldre befolkningen. Metod: Beskrivande design med litteraturöversikt med systematisk ansats som metod.Resultat: Tolv originalartiklar med kvantitativ experimentell metod inkluderades. Fyra artiklar tog upp självhjälp och hjälp till självhjälp av olika slag som intervention, fyra tog upp fysisk aktivitet som intervention, två tog upp KBT som intervention, en använde samtalsterapi som intervention och två artiklar hamnade under mer än en underrubrik. Nio av artiklarna hade interventioner som visade sig fungera för att lindra depressiva symtom. Slutsats: Att kombinera motion med socialt umgänge, rätt kost och en aktiv vardag kan lindra depressiva symtom i stor utsträckning. Det viktigaste arbetet borde vara att upptäcka och börja sätta in åtgärder i ett tidigt skede, för att förhindra att en depression utvecklas. Detta kan leda till minskat lidande för patienten och minskade kostnader för samhället. / Introduction: Depression is as common as dementia in the elderly, but often not as well studied or discussed. At present, there are several different assessment forms for finding these patients, but depression in the elderly is often undiagnosed. The consequences of a late-age depression can be vary unfavorable, both for the individual and society. As the older population increases, so will depression. Aim: The purpose of this study is to investigate various methods to relieve depressive symptoms in the elderly population. Methods: Descriptive design with literature review with systematic approach as method. Results: Twelve original articles with a quantitative experimental method were included. Four articles addressed self-help and self-help of various kinds as intervention, four took up physical activity as intervention, two took up KBT as intervention, one used conversational therapy as intervention and two articles ended up with more than one sub-heading. Nine of the articles had interventions that were found to work to relieve depressive symptoms. Conclusion: Combining exercise with social interaction, the right diet and an active everyday life can greatly alleviate depressive symptoms. However, the most important work should be to discover and take measures at an early stage, to prevent a depression to develop. This can lead to reduced suffering for the patient and reduced costs for society.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan- och högstadiet. Metod: Urvalet av grundskolor valdes ut från samma kommun i mellersta Sverige och totalt deltog fyra kvinnliga skolsköterskor från fyra olika grundskolor. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade frågor med kvalitativ ansats. Intervjuerna transkriberades ordagrant och blev analyserade med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, begränsningar i arbetet mot psykisk ohälsa, prevention mot psykisk ohälsa samt förbättringsområden för identifiering av psykisk ohälsa . Resultatet visade att det var lättast att identifiera elever med psykisk ohälsa genom planerade hälsobesök där samtalet till viss del styrdes av en hälsoenkät. Genom elevhälsoteamet fick skolsköterskorna möjlighet att samverka och fånga upp elever som verkade vara i behov av hjälp. Tidsbrist upplevdes vara en stor påverkande faktor i arbetet. Skolsköterskorna uttryckte ett intresse av utökad kunskap i motiverande samtal (MI) samt att starta samtalsgrupper. Slutsats: Hälsoenkäten som användes inom elevhälsan och samverkan i elevhälsoteamet var de lättaste sätten att identifiera psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan och högstadiet. Organisatoriska faktorer som ledning och tid var avgörande för arbetet mot psykisk ohälsa. / Aim: The aim of the study was to study the school nurses experience of working with mental health illness among youth in the middle and later years of primary school. Method: The selection of primary schools was chosen from the same society in central Sweden and total four female school nurses were participating from four different primary schools. The data collection was done with qualitative approach using semistructured interviews. The interviews were transcribed literally and were analysed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Identification of mental health illness, limitations in the preventive work against mental health illness, prevention against mental health illness and improvement areas for identifying mental health illness . The result showed that all informants felt that it was easiest to capture students with mental health illness through the planned health visits, where the conversation was reasonably guided by a health questionnaire. Through the student health team the informants were given the opportunity to interact and capture the students who tended to be in need of help. Lack of time was perceived as a major influencing factor in the work. The school nurses expressed an interest in increased knowledge in motivational interviewing (MI) as well as starting conversation groups. Conclusion: The health questionnaire used in student health and collaboration in the student health team were the easiest ways to identify mental health illness among youth in the middle and later years of primary school. Organizational factors such as management and time were crucial for the work against mental health illness.