<p>Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades. Resultatet pekar på att en kombination av utbildning om nutrition och fysisk aktivitet tillsammans med miljöanpassning krävs för att skapa ett hälsofrämjande beteende vilket gynnar en sund och hälsosam vikt hos befolkningen. Orems utvecklingsteori om balanserad egenvård har tillämpats som teoretisk referensram. Då livsstilsförändringar behöver göras utifrån patientens förutsättningar är det enligt Orem nödvändigt att sjuksköterskan bidrar med utbildning för att medvetandegöra problematiken och med stöd och handledning öka möjligheterna att lyckas. Hon menar även att miljön bör anpassas för att underlätta och möjliggöra beteendeförändring. Utbildning och miljöanpassning bildar därför tillsammans basen i det komplexa arbetet mot obesitas.</p>

Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades. Resultatet pekar på att en kombination av utbildning om nutrition och fysisk aktivitet tillsammans med miljöanpassning krävs för att skapa ett hälsofrämjande beteende vilket gynnar en sund och hälsosam vikt hos befolkningen. Orems utvecklingsteori om balanserad egenvård har tillämpats som teoretisk referensram. Då livsstilsförändringar behöver göras utifrån patientens förutsättningar är det enligt Orem nödvändigt att sjuksköterskan bidrar med utbildning för att medvetandegöra problematiken och med stöd och handledning öka möjligheterna att lyckas. Hon menar även att miljön bör anpassas för att underlätta och möjliggöra beteendeförändring. Utbildning och miljöanpassning bildar därför tillsammans basen i det komplexa arbetet mot obesitas.

<p><strong><p>Bakgrund: Diabetes är en växande folksjukdom med många komplikationsrisker. Sjukdomen är starkt kopplad till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och kräver stora livsstilsförändringar och kunskap hos de som är drabbade av sjukdomen.</p><p><strong>Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva betydelsen av förebyggande faktorer för hjärt-kärlkomplikationer hos personer med Typ 2 diabetes. </strong></p><p><strong><strong>Metod: Litteraturöversikten sammanställer tidigare studier om diabetiker med risk för hjärt-kärlsjukdomar. Sökningarna resulterade i 14 kvantitativa artiklar. Analys gjordes med inspiration av beskrivande innehållsanalys. <strong></strong></strong></strong></p><p>Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Riskfaktorer för utvecklande av hjärt- kärlsjukdomar, Kunskapens betydelse för utvecklande av hjärt-kärlkomplikationer och Livsstilsförändringar för förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar. Livsstilsförändringar minskade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar samt gav en förbättrad livskvalitet, dock hade människor med diabetes dålig uppfattning om sina risker. <strong></strong></p><p>Diskussion: Egenvård, livsstilsförändringar och patientutbildning om hälsa motiverade till förbättra diabetesvården och minskad risk för hjärt- kärlkomplikationer hos diabetiker. Människor med diabetes hade stort behov av information, kunskap och stöd för att öka livskvaliteten. <strong></strong></p><p>Slutsats: Egenvårdsprogram och livsstilsförändringar minskar risker för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker. Svårigheter kan ses i patienternas kännedom om riskfaktorer och hur följsamheten kan förbättras. Det krävs information och stöd av sjuksköterska för att förbättra resultaten.</p></strong></p>

Bakgrund: Diabetes är en växande folksjukdom med många komplikationsrisker. Sjukdomen är starkt kopplad till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och kräver stora livsstilsförändringar och kunskap hos de som är drabbade av sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva betydelsen av förebyggande faktorer för hjärt-kärlkomplikationer hos personer med Typ 2 diabetes. Metod: Litteraturöversikten sammanställer tidigare studier om diabetiker med risk för hjärt-kärlsjukdomar. Sökningarna resulterade i 14 kvantitativa artiklar. Analys gjordes med inspiration av beskrivande innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Riskfaktorer för utvecklande av hjärt- kärlsjukdomar, Kunskapens betydelse för utvecklande av hjärt-kärlkomplikationer och Livsstilsförändringar för förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar. Livsstilsförändringar minskade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar samt gav en förbättrad livskvalitet, dock hade människor med diabetes dålig uppfattning om sina risker. Diskussion: Egenvård, livsstilsförändringar och patientutbildning om hälsa motiverade till förbättra diabetesvården och minskad risk för hjärt- kärlkomplikationer hos diabetiker. Människor med diabetes hade stort behov av information, kunskap och stöd för att öka livskvaliteten. Slutsats: Egenvårdsprogram och livsstilsförändringar minskar risker för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker. Svårigheter kan ses i patienternas kännedom om riskfaktorer och hur följsamheten kan förbättras. Det krävs information och stöd av sjuksköterska för att förbättra resultaten.