<p>Cirka 50 procent alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdomar. 40 procent av alla kvinnor drabbas någon gång av frakturer på grund av osteoporos. Många av våra vanligaste sjukdomar är idag indirekt påverkade av vårt levnadssätt. Välfärds-sjukdomarna kostar idag samhället oerhört mycket pengar och det är dags att öka resurserna för det preventiva arbetet. Att leva ett aktivt liv med hälsosamma kostvanor kan vara avgörande för vårt framtida hälsotillstånd.</p><p> Studiens syfte var att undersöka hur medelålders kvinnors hälsa kan påverkas av promenader. I studien deltog tolv kvinnor runt 60 år.</p><p> Försökspersonernas syreupptagningsförmåga uppskattades genom Åstrands cykeltest och deras blodtryck mättes enligt WHO: s rekommendationer. I en enkät dokumenterades försökspersonernas upplevda hälsa, såsom upplevd sömn, kostvanor, stress och allmäntillstånd. Under sex veckor utförde försökspersonerna promenader 3 gånger i veckan i 30 minuter. </p><p> Resultaten visar en viss förbättring i den uppskattade syreupptagningsförmågan och det uppmätta blodtrycket. Efter utförandet av promenaderna uppgav flera av försöks-personerna en positiv förändring av deras upplevda hälsa.</p>

Cirka 50 procent alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdomar. 40 procent av alla kvinnor drabbas någon gång av frakturer på grund av osteoporos. Många av våra vanligaste sjukdomar är idag indirekt påverkade av vårt levnadssätt. Välfärds-sjukdomarna kostar idag samhället oerhört mycket pengar och det är dags att öka resurserna för det preventiva arbetet. Att leva ett aktivt liv med hälsosamma kostvanor kan vara avgörande för vårt framtida hälsotillstånd. Studiens syfte var att undersöka hur medelålders kvinnors hälsa kan påverkas av promenader. I studien deltog tolv kvinnor runt 60 år. Försökspersonernas syreupptagningsförmåga uppskattades genom Åstrands cykeltest och deras blodtryck mättes enligt WHO: s rekommendationer. I en enkät dokumenterades försökspersonernas upplevda hälsa, såsom upplevd sömn, kostvanor, stress och allmäntillstånd. Under sex veckor utförde försökspersonerna promenader 3 gånger i veckan i 30 minuter. Resultaten visar en viss förbättring i den uppskattade syreupptagningsförmågan och det uppmätta blodtrycket. Efter utförandet av promenaderna uppgav flera av försöks-personerna en positiv förändring av deras upplevda hälsa.

Syftet med denna uppsats är att utröna om risken att avlida i förtid var större i Falun än på tre andra jämnstora orter i Mellansverige med i övrigt likartade miljömässiga förutsättningar, mellan åren 1750 till 1770. Det använda källmaterialet är Tabellverkets folkbokförings- och mortalitetstabeller för åren 1750 till 1770. Dödsfall i miljörelaterade sjukdomar för Falun har jämförts med orterna Mora, Gefle och Hedemora. Miljön i Falun skiljde sig från de andra orterna främst på grund av den massiva exponeringen av svaveldioxid och metallhaltiga partiklar, som förekom som ett resultat av gruvverksamheten och den efterföljande kopparframställningen. Gefle var en tätort med stadens problem medan Mora var ett agrart samhälle och Hedemora var både och. Resultatet visar, att risken att avlida i bröst- och lungrelaterade sjukdomar var signifikant högre i Falun än i Mora och Hedemora. Även i Gävle var risken mindre än i Falun, dock ej lika tydligt, vilket sannolikt är en följd av att Gävle var en tätort, som allmänt gav en högre dödlighet. Även den allmänna risken att avlida i förtid var högre i Falun än för de andra orterna. Undersökningen visar också på den risk, som fanns, att avlida i förtid, som de olika epidemierna gav upphov till och den stora inverkan det får. Medelåldern var högre i Falun än för de andra undersökta orterna men detta förklaras främst och rimligast av demografiska skillnader

<p>Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade personer, ett stort mörkertal bär utan vetskap på sjukdomen. Diabetes typ 2 ökar kraftigt bland befolkningen i såväl Sverige som i övriga länder. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som är av betydelse för följsamhet vid egenvård hos personer med diabetes typ 2. Denna litteraturstudie baseras på 14 vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativ och fem är kvalitativa publicerades mellan år 2003-2008. Artiklarna analyserades och resulterade i fyra kategorier:Relationer där stöd var den största faktorn, Livsperspektiv vilket innefattar kulturell bakgrund och förnekelse, Lidande med ilska och frustration över att drabbats av sjukdom och Kunskap som innefattade brist på förståelse och kunskap om sjukdomen och dess behandling. Genom kontinuerlig egenvårdsorienterad utbildning med individen i fokus och med stöd och förståelse från omgivningen gynnades patientens egenvård. Ökade kunskaper hos vårdpersonalen om hur människor med diabetes upplever sin livssituation kan bidra till utveckling och förbättring av</p><p>omvårdnaden. Vårdgivarens uppgift blir att motivera och uppmuntra patientens till livsstilsförändring.</p>

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade personer, ett stort mörkertal bär utan vetskap på sjukdomen. Diabetes typ 2 ökar kraftigt bland befolkningen i såväl Sverige som i övriga länder. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som är av betydelse för följsamhet vid egenvård hos personer med diabetes typ 2. Denna litteraturstudie baseras på 14 vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativ och fem är kvalitativa publicerades mellan år 2003-2008. Artiklarna analyserades och resulterade i fyra kategorier:Relationer där stöd var den största faktorn, Livsperspektiv vilket innefattar kulturell bakgrund och förnekelse, Lidande med ilska och frustration över att drabbats av sjukdom och Kunskap som innefattade brist på förståelse och kunskap om sjukdomen och dess behandling. Genom kontinuerlig egenvårdsorienterad utbildning med individen i fokus och med stöd och förståelse från omgivningen gynnades patientens egenvård. Ökade kunskaper hos vårdpersonalen om hur människor med diabetes upplever sin livssituation kan bidra till utveckling och förbättring av omvårdnaden. Vårdgivarens uppgift blir att motivera och uppmuntra patientens till livsstilsförändring.

Our social lives and where we live shape our choices in life. One of those choices is which party we vote for in the general election. The aim of this thesis is to see if there are any connections between the Swedish general election of 2010, demography, socioeconomic factors and geography. This is done with regression analysis and chosen variables. Another aim is to see where in Sweden the chosen variables aren’t enough to explain the results of the election. The final aim is to examine if there are any differences within municipalities and their electoral areas. The results show that there are several connections between the chosen variables and the results of the election. The most pronounced connection is a positive correlation with the level of education and a negative correlation with unemployment and distance to a major city. There are also several municipalities and their election results that the regression is unable to predict. The examination of the municipalities and their electoral areas shows that there seems to be a bigger difference between the electoral areas in a municipality with many electoral areas. / Hur vi lever socialt och var vi bor formar oss och de val vi gör i livet. Ett av de val vi gör är att välja hur vi röstar i riksdagsvalet. Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan Sveriges riksdagsval år 2010, demografi, socioekonomi och geografi. Detta görs genom regressioner med utvalda variabler. Vidare är syftet också att se var i Sverige de valda variablerna inte räcker till för att förklara valresultatet. Slutligen studeras också om det finns skillnader inom kommuner och dess valdistrikt. Resultatet visar att det finns flera samband mellan variablerna och valresultatet. De tydligaste sambanden är en positiv korrelation med utbildningsnivå och en negativ korrelation med arbetslöshet och avstånd till storstad. Det finns också kommuner och dess valresultat som regressionen inte lyckas förklara. Undersökningen av kommunerna och dess valdistrikt visar att det verkar vara större skillnad mellan valdistrikten i en kommun med många valdistrikt.

Hälsorelaterade sjukdomar ökar och medicinska kostnader för samhället växer. Mycket av detta skulle kunna förebyggas med ett hälsosammare levnadsmönster. Samtidigt visas det att barn i skolan har mindre motivation till fysisk aktivitet än tidigare. Denna studie vill undersöka om de yttre, inre och autonoma motivationsfaktorer som fått några vuxna att göra livsstilsförändringar är desamma som motiverade dem att vara fysiskt aktiva som unga. Syftet är också att studera vad som motiverar dessa vuxna att fortsätta var fysiskt aktiva. Tre semistrukturerade kvalitativa studier genomfördes på en träning- och motionsanläggning i mellersta Sverige. Målgruppen var tre stycken medelålders kvinnor som varit fysisk aktiv som unga men som haft ett uppehåll för att sedan göra en livsstilsförändring och börja med fysisk aktivitet. Resultaten i studien visar att samtliga deltagare motiverats av positiv inre och yttre motivation som unga och att den autonoma motivationsfaktorn ”glädje” är viktigaste delen för dem både när de var yngre och som vuxen. Positiv motivation och en fördomsfri miljö fick dem att fortsätta träna efter livsstilsförändringen. / Health-related diseases and medical costs in society are growing. Much of this could be prevented with healthier lifestyles. At the same time, it appears that children in schools have less motivation for physical activity than before. This study wants to examine whether the internal, external and autonomous motivation factors with some adults to make lifestyle changes are the same that motivated them to be physically active as young. The aim is also to study what motivates these adults continue to be physically active. Three semi-structured qualitative studies were carried out on a training and exercise facilities in central Sweden. The target group was three middle-aged women who were physical active as young but have had a break and then gone through a lifestyle change and start getting physical active again. The results of the study shows that all participants were motivated by positive internal and external motivation that young and that autonomous motivation like joy is the most important part for both when they were younger, and as an adult. Positive motivation and an open-minded environment prompted them to continue training after the lifestyle change.

Ett övergripande syfte med avhandling var att belysa den levda erfarenheten av att vara i medelåldern och närstående till en person som insjuknat i stroke för första gången och studera de närståendes erfarenheter av förändringen över tid under det första året efter utskrivning till hemmet, samt att belysa innebörden av medelålders makars levda erfarenhet av relationen till en partner som insjuknat i stroke; under det första året. Avhandlingen omfattar 4 delstudier (I-IV) som sammantaget utgör en longitudinell studie. Tio närstående (40 - 64 år) till personer insjuknade i stroke (förstagångs insjuknande) med förväntat hjälpbehov överstigande 6 månader, inkluderades konsekutivt i studien och följdes under ett år efter utskrivning till hemmet. Narrativa intervjuer utfördes en månad (I, n=10), sex månader (II, n=9) och ett år (III, n=9) efter utskrivning till hemmet. Bland de närstående i delstudie I-III fanns fyra kvinnliga makar (gifta; n=2, sambo; n=2) som utgjorde deltagarna i delstudie IV. För att analysera data användes en fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod (I, IV) och kvalitativ innehållsanalys (II, III). Avhandlingen visar på att vara i medelåldern och närstående till en person som insjuknat i stroke, efter utskrivningen till hemmet, innebär att gå igenom en förändringsprocess i olika steg. Upplevelsen var att en månad efter utskrivningen kämpa för att inte tappa fotfästet i en otrygg livssituation, där de upplevde ett främlingskap inför situationen, sig själv och personen som insjuknat i stroke. Ändå svarade de närstående oreflekterat an ett krav på ansvar och omsorg (I, IV). Efter sex månader visade de närstående på en kamp för att integrera förändringarna orsakade av stroke till det dagliga livet, förlika sig med förlusterna och att hitta balans och en ny normalitet (II). Makarna förde en kamp för att återfå känslan av samhörighet med sin partner och hitta tillbaka till sin egen identitet som maka, vilket bara var möjligt i frånvaro av en vårdarroll (II, IV). Efter ett år tvingades de närstående att erkänna, lära sig hantera och förlika sig med förändringarna orsakade av strokeinsjuknandet (III). Makarna fick lämna en ‛bild‛ av hur deras partner en gång varit. En trygg relation i samvaro och jämlikhet med en känsla av ‛vi‛ förändrades och blev främmande och ojämlik och ersattes med en känsla av ‛jag‛ och ‛du‛. För att härda ut måste makarna omvärdera relationen till sin partner och målen i livet. Även om partnern fortfarande var i livet visade makarna en sorg och ett lidande beroende på förlusten av den relation de en gång haft till personen som insjuknat i stroke (IV). Avhandlingen visar även att de närstående inte upplevde sig varit sedda och bekräftade av den professionella vårdpersonalen i sin egen situation som närstående. Vårdens fokus upplevdes hela tiden enbart vara den sjuke och främst de fysiska förändringarna hos personen med stroke. De närståendes upplevelse var av oförståelse för innebörden av de kognitiva och emotionella förändringarna hos den sjuke (I, II, III). De närstående gav så småningom också upp sin strävan att bli bekräftade vilket innebar att bära på ett lidande som inte blev synliggjort (III). En annan del av förändringsprocessen var att de närstående gick ifrån självförnekelse med fokus på den som insjuknat och nuet (I), till en medvetenhet om att ta egna behov i beaktande (II) och att även fokusera på eget välbefinnande för att orka i en framtid (III). Avhandlingen visar att de medelålders närstående går igenom en transitionsprocess, där upplevelser av förluster, förändringar, lidande och sorg finns relaterat till; dåtid, nutid och framtid. De närståendes upplevelse av oförståelse och brist på känsla av bekräftelse i deras livssituation under året efter utskrivningen till hemmet, kan leda till en känsla av ensamhet och övergivenhet både inom de närstående själva, men också i förhållande till andra och världen utanför.

The purpose of the study is to examine how women around forty describes appearance and age. The focus of the analysis is the idea of age, appearance and gender. The study is based on seven interviews. The analysis of the material is based on a cultural analytic perspective, with inspiration from the theory of performativity, a constructivist understanding of gender, appearance and age, intersectionality and Pierre Bourdieus capital theory. The results of the study show that experience of age and appearance is constructed and given meaning in relation to other aspects of power, including gender and social class. The experience of age is constructed in relation to norm systems and context. The results show an experienced dissonance between subjective and chronological age. Appearance-based age changes are associated with negativity. Attempts to escape aging can be understood as a way to seek control over death. The study concludes that conceptions of appearance and aging affect the interviewers’ way of understanding and talking about themselves.

AbstractThe present study aims to examine mean-level, rank-order, and individual-level change in personality in two population-based samples of women. Participants were followed over 37 years from mid-life to old age, including two cohorts aged 38 to 75 years and 46 to 83 years. Participants completed the Cesarec-Marke Personality Schedule – a self-report measure of Murray’s psychogenic needs – in 1968 and 2005. Mean levels of need for affiliation, order, nurturance, and succorance increased whereas need for dominance, aggression, and defense of status decreased, but effect sizes were generally small and test-retest correlations were generally strong, suggesting personality stability. By contrast, significant changes were observed at the individual level, with participants both increasing and decreasing in most psychogenic needs. Eighty five percent (85%) of the participants changed significantly in at least one psychogenic need. / SammanfattningDenna studie undersöker medelvärdes-, rangordnings- och individuell förädring av personlighet i två urval av kvinnor. Deltagarna följdes över 37 år; den ena kohorten från 38 år till 75 år och den andra från 46 år till 83 år. Deltagarna besvarade Cesarec-Marke personlighetsformulär – ett självskattningsmått av personlighet utifrån Murrays psykogena behov – 1968 och 2005. Medelvärdet ökade för behov av tillhörighet, att ha ordning, att bli omhändertagen samt att ta hand om andra. Medelvärdet minskade för behov av att leda/dominera, att hämnas/retas samt känslighet för andras åsikter/att undvika misstag. Effektstyrkan var generellt liten, och korrelationskoefficienterna mellan baslinje och uppföljning var generellt höga vilket tyder på personlighetsstabilitet. Å andra sidan sågs signifikanta förändringar på individnivå, med deltagare som både ökade och minskade signifikant på de flesta psykogena behov. Åttiofem procent (85%) av deltagarna förändrades signifikant på minst ett psykogent behov.