The study investigated aspects of self-rated autobiographical memory between young and middle-aged adults, as well as examined sex differences. A Swedish version of a self-rating questionnaire was used online to assess autobiographical memory. The Survey of autobiographical memory assesses autobiographical memory abilities in episodic, semantic, spatial, and future domains. Forty-one healthy volunteers were included. The youngest group (Mage=26), had 70% women and middle-aged adults (Mage=44) had 50 % percent women. The mean age for women was (M= 30, range = 30) and the mean age for men was (M=34, range= 30). Univariate General Linear Model was performed to determine whether there is a significant mean difference between the age-groups and sex, while a repeated-measures multivariate analysis of variance assessed the interaction between age group and memory type. It was hypothesized that there would be no difference between young and middle-aged adults in semantic autobiographical memory, but that episodic autobiographical memory would be rated lower by the middle-aged adults. The two dependent variables were semantic and episodic scores. No significant effects were found for age-group or sex on the total, episodic, and semantic scores. The age-group by memory-type interaction showed that semantic and episodic memories were not rated differently by the two age-groups. One reason for these non-significant outcomes could be the overall small sample sizes. Further elaboration is needed to assess the aspects of self-rated AM changes from young to middle adulthood, including sex differences in the self-assessment since not many studies have addressed such questions. / Studien undersökte aspekter avsjälvskattat självbiografiskt minne mellan unga vuxna och individer i medelåldern samt även könsskillnader. En svensk version av ett självsskattningsfrågeformulär användes online för att undersöka självbiografiskt minne. Frågeformuläret bedömer autobiografiska minnesförmågor inom episodiska, semantiska, rumsliga och framtida domäner. Fyrtio friska deltagare medverkade i undersökningen. Den yngsta gruppen (M ålder=26), hade 70% kvinnor, medan medelålders vuxna (M ålder =44), hade 50% kvinnor. Medelåldern för kvinnor var (M = 30, intervall = 30) och mäns var (M = 34, intervall = 30). Univariata allmänna linjär modeller utfördes för att bestämma om det finns en signifikant genomsnittlig skillnad mellan åldersgrupperna och kön, medan en multivariat variansanalys med upprepade mätningar bedömde interaktionen mellan åldersgrupp ochminnestyp. Det antogs att det inte skulle finnas någon skillnad mellan unga och i det semantiska självbiografiska minnet, men att episodiskt självbiografiskt minne skulle skattas lägre efter medelåldern. De två beroende variablerna var semantiska och episodiska poäng. Inga signifikanta effekter hittades för åldersgrupp eller kön på den totala, episodiska och semantiska poängen. Interaktionen mellan åldersgrupp och minnestyp visade att semantiska och episodiska minnen inte bedömdes annorlunda av de två åldersgrupperna.

As the occurrence of obesity increases amongst young people, so increases the risk of more people suffering from heart failure as early as during middle age. The aim is to describe the life experiences of middle aged persons living with chronic heart failure. The literature study is based on twelve published, qualitative, and scientifically proved articles derived from MedLine and Cinahl using queries representing the subject, as well as from manual searching in ScienceDirect and LIBRIS. These articles have been analyzed from a life world perspective. Four main themes and four sub themes were identified from the articles' results. The main themes are "The social life", "Quality of life", "Body failing", and "the Economical impact of chronic heart failure". These represent the main areas where the patients feel the greatest loss due to their condition. The discussion reveals the importance of informing the patients of the common prevalence of the feelings described in this study. Also, the nurse should function as a coach for self-care with continuous follow-ups. The result of this study will hopefully increase the understanding of the heart diseased patients' life situations. / I takt med att förekomsten av kraftig övervikt ökar bland unga, ökar även risken för att fler personer drabbas av hjärtsvikt redan i medelåldern. Syftet är att utifrån befintlig forskning beskriva medelålders personers upplevelser av hur det är att leva med kronisk hjärtsvikt. Litteraturstudien baseras på 12 publicerade, kvalitativa och vetenskapliga artiklar efter sökning i MedLine och Cinahl med specifika sökord som representerade ämnet. Manuella sökningar utfördes i ScienceDirect och LIBRIS. Artiklarna har analyserats utifrån ett livsvärldsperspektiv. Ur artiklarnas resultat identifierades fyra teman och sex subteman. Huvudteman är ”Det sociala livet”, ”Livskvalitet”, ”Kroppen sviker” och ”Ekonomiska aspekter”. Huvudteman skildrar patienternas upplevdelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. I diskussionen framkommer att det är viktigt för en patient med kronisk hjärtsvikt att få bekräftat att upplevda känslor är vanligt förekommande. Vidare bör sjuksköterskan fungera som en vägledare för egenvård med kontinuerliga uppföljningar. Förhoppningen är att resultatet från denna studie ska öka förståelsen för hjärtsjuka patienter inom ramen för hälso- och sjukvård.

Med en åldrande befolkning ökar vikten av att finna faktorer som kan bidra till bättre hälsa och funktion hos äldre personer. Personer med god lungfunktion lever längre och hälsosammare. Syftet med denna studie var att undersöka lungfunktion i hög ålder och dess samband med fysisk aktivitet från medelåldern upp till hög ålder. För att öka förståelsen för sambandet mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder undersöks även sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och fysisk aktivitet i hög ålder.   Två nationellt representativa undersökningar har använts, levnadsnivåundersökningen (LNU) och undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD). Deltagarna har intervjuats vid tre tillfällen; i medelåldern (ålder i genomsnitt 53 år) sen medelålder (i genomsnitt 61 år) och i hög ålder (i genomsnitt 81 år) med en genomsnittlig uppföljningstid på 24-30 år.     Resultaten från den longitudinella studien visar att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med lungfunktion i hög ålder. Detta samband blir mindre starkt när även fysisk aktivitet i hög ålder inkluderas i analysmodellen, men består. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet i hög ålder och lungfunktion i hög ålder. Resultaten visar även att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med fysisk aktivitet i hög ålder. Sammanfattningsvis visar denna studie vikten av fysisk aktivitet även högt upp i åldrarna för att bibehålla en god lungfunktion i hög ålder. Att satsa på preventiva insatser som främjar fysisk aktivitet, och då även inkludera de allra äldsta (76+), är av särskild vikt för att främja ett fortsatt hälsosamt åldrande. / Finding predictors of good health and function in older age has become even more important as populations are aging all over the world. Individuals with good lung function live longer and healthier lives. The aim of this study was to investigate the role of physical activity, from midlife to older age, in lung function in older age. In order to increase the understanding of the relationship between physical activity and lung function in old age, the relationship between physical activity in midlife and physical activity in old age was also studied.   Two Swedish studies based on nationally representative samples, linked at the individual level, were used in this study, the Level of Living Survey (LNU) and the Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD). The participants were interviewed on three occasions; at the mean ages of 53 years, 61 years, and 81 years. The Average follow-up time was 24-30 years.   The results from this longitudinal study show that physical activity in late midlife was associated with lung function in older age. This association was attenuated when physical activity in older age was adjusted for in the analyses. There was also a strong association between physical activity in older age and lung function in older age. Moreover, physical activity in late midlife was associated with physical activity in older age.   In summary, this study shows the importance of physical activity in late midlife and in older ages for good lung function in older ages. To invest in preventive actions in the form av physical activity, and also including the oldest old (76+), are vital to be able to promote healthy aging. / Work related stress across the life course and late-life cognitive and physical function: Which modifiable social and lifestyle factors promote resilience?

Cognitive failures (CF) refers to the experience of daily attentional lapses or workingmemory mishaps; for example, reading something and instantly forgetting what you haveread, or experiencing missing out on obvious information from street signs. Relationsbetween CF and psychological stress have been found, where higher levels of stress indicatea higher risk of experiencing CF, and the other way around. Psychological stress is proven tobe moderated by physical activity. However, there are scarce findings on the directrelationship between physical activity and CF. This thesis investigates by a cross-sectionalobservational design if there is a relationship between cognitive failures and physical activityin the middle-aged population. All data were collected by a web-based survey with thequestionnaires CFQ, IPAQ and PSS-10 followed by the short task Digit Span. The sampleconsisted of 78 participants between the ages of 50-65 (M = 56). A two-stage hierarchicallinear regression was performed. The results showed no association between CF and physicalactivity, however CF was associated with stress and sex. The results are confirming previousfindings in terms of the relationship between CF and stress, as well as the small, yetsignificant, sex difference where women tend to report higher levels of stress and higherlevels of CF. Further research is of need, to investigate the direct interventional effectphysical activity could have on CF in the general population. / “Cognitive failures” (CF) syftar på de dagliga hjärnsläpp man upplever relaterade tilluppmärksamhet, arbetsminne och perception; till exempel att läsa något och omedelbartglömma vad du har läst, eller att missa att notera uppenbara gatuskyltar. Samband mellan CFoch psykologisk stress har hittats, där högre nivåer av stress indikerar högre risk för CF, ochvice versa. Psykologisk stress har visats minskas av fysisk aktivitet. Det finns dock få fyndom det direkta sambandet mellan fysisk aktivitet och CF. Den här uppsatsen undersökergenom en tvärsnittsdesign om det finns ett samband mellan CF och fysisk aktivitet i dengenerella medelålders befolkningen. Studien genomfördes genom en webbaseradundersökning med enkäterna CFQ, IPAQ och PSS-10 följt av en kort objektiv övning.Urvalet bestod av 78 deltagare mellan 50-65 år (M = 56). En tvåstegs-hierarkisk linjärregression genomfördes. Resultaten visade inget signifikant samband mellan CF och fysiskaktivitet, dock fanns samband mellan CF och stress samt kön. Denna studie bekräftar tidigarefynd både gällande sambandet mellan CF och stress såväl som en mindre, men signifikant,könsskillnad, där kvinnor tenderar att rapportera högre nivåer av stress samt högre nivåer avCF. Framtida studier i ämnet behövs för att undersöka den direkta interventionella effektenfysisk aktivitet kan ha på CF i den generella befolkningen.

Bakgrund: När en person har hörselnedsättning påverkas indirekt dess omgivning. Konsekvenser som kan upplevas av en partner kan benämnas med begreppet Third-Party Disability (TPD) och innefattar ett flertal aspekter som exempelvis kommunikation och livskvalité. Med ålder blir hörselnedsättningar allt vanligare vilket leder till att allt fler par i övre medelåldern lever i en relation där ena partnern har hörselnedsättning. Syfte: Att undersöka hur partnern påverkas av en respektives hörselnedsättning och vad det har för eventuella konsekvenser på livskvalitén, sett till personer i övre medelåldern. Metod: En integrerad litteraturstudie utfördes för att besvara studiens syfte. Litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och Web of Science resulterade i inklusion av åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten påvisar att partnern påverkas av sin respektives hörselnedsättning. Det är främst kommunikationsmöjligheterna som försämras men även relationsförändringar kan uppstå. Vidare kan det leda till att livskvaliteten för den normalhörande personen försämras till följd av begränsningar i partnerskapet. Slutsatser: Kommunikationsmöjligheterna försämras till följd av hörselnedsättning och påverkar deltagandet i sociala aktiviteter och sammanhang. Indirekt påverkar detta partnerns förmåga för deltagande och kan leda till försämrad livskvalitet. / Background: When a person has hearing loss, their significant others become indirectly affected. The consequences from a partner perspective can be described with the term Third-Party Disability (TPD), which includes several aspects such as communication and quality of life. With age, hearing loss become increasingly more common, therefore it is likely that at least one partner in couples of upper middle age will have hearing loss. Aim: To investigate how the partner is affected by their spouse´s hearing loss and what consequences it has on the quality of life, for people in upper middle age. Methods: An integrated literature study was carried out to answer the purpose of the present study. The literature search conducted in the databases PubMed, Cinahl and Web of Science resulted in eight scientific articles for inclusion. Results: The results demonstrate that the partner is affected by their spouses hearing loss. Mainly it´s the communication opportunities that deteriorate, but relationship changes can also occur. This can further lead to a deterioration in the quality of life of the normal-hearing spouse as a result of limitations in the partnership. Conclusions: Communication possibilities deteriorate as a result of hearing loss and affect participation in social activities and contexts. Indirectly, this affects the partner's capacity for participation and can lead to a reduced quality of life.