No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The aim of this project was to use patient scenarios (clinical/case vignettes) to explore three aspects of General Practitioners' (GPs') clinical decision-making: how difficult decisions are perceived to be, the time taken to make decisions, and the appropriateness of decisions relative to evidence-based clinical guideline recommendations. A systematic review synthesised the results of published scenario studies. A secondary analysis of scenario studies which investigated antibiotic prescribing for upper respiratory tract infection (URTI) and x-ray referral for low back pain was performed. Relationships between the three aspects of decision-making were investigated, and scenario and GP characteristics associated with these aspects were identified. An online scenario study further refined these relationships for two specific URTI types: sore throat and otitis media. Cognitive processes involved in clinical decision-making were investigated in a Think-Aloud interview study, where GPs verbalised their thoughts while making prescribing decisions for URTI scenarios. There was some evidence that inappropriate antibiotic prescribing for URTI was associated with greater decision difficulty and longer decision time. Decisions made using a more effortful cognitive process may therefore be less likely to be appropriate. Illness durations of four or more days and, in otitis media, unilateral ear examination findings were related to inappropriate prescribing. Based on these results, suggestions have been made for informing the design of interventions to support GPs in making appropriate decisions. A secondary aim was to provide an overview of the methodology and reporting of scenario studies. The systematic review indicated a lack of consistency in methodologies, while reporting is often inadequate. Formats less similar to real consultations (e.g. written scenarios) are commonly used: the results of studies using these formats may be less likely to reflect real practice decision-making than studies using more realistic formats (e.g. videos). Based on these findings, methodological recommendations for scenario studies have been developed.

Bakgrund: Prevalensen för att en kvinna ska drabbas av antenatal depression är 20 % och för postpartumdepression är 8-15%. Det vanligaste instrumentet som används för att screena för depression under och efter graviditet är Edinburgh Postnatal Depression Scale. Att vara deprimerad innebär lidande för gravida och nyblivna mödrar men också ett lidande för familj och vänner. De vanligaste symtomen för depression är nedstämdhet, initiativlöshet, ständig oro och ångest, nedsatt intresse och skam med mera. Det är viktigt för barnmorskan att ha god kunskap om depression under och efter graviditet, då det är barnmorskan som har den kontinuerliga kontakten med kvinnan under och efter graviditeten.  Syfte: att beskriva barnmorskors kunskap om depression under och efter graviditet samt att beskriva vilken utbildning barnmorskor får. Metod: En litteraturstudie där 21 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats har inkluderats. Resultat:De kategorier och subkategorier som har framkommit efter en schematisk översikt genom manifest innehållsanalys är barnmorskors upplevelser och erfarenheter, upplevelser av arbetsmiljön och organisation samt barnmorskors kompetens och utveckling. Om en barnmorska har en god attityd till och förståelse för kvinnor som har depression under och efter graviditet bidrar det till positiv inställning till att arbeta med dessa kvinnor. Barnmorskorna i artiklarna upplevde att det största hindret för att identifiera kvinnor med depression under och efter graviditet var tidsbrist samt att organisationen behöver bättre kontinuitet för kvinnor med depression under och efter graviditet. Barnmorskor som får god kompetens och utvecklingsmöjligheter bidrar till god kunskap. God kunskap bidrar i sin tur till att barnmorskor känner sig mer trygga i sin roll i identifieringen av kvinnor med depression under och efter graviditet. Slutsats:Barnmorskor behöver mer kunskap om ämnet depression under och efter graviditet. Om en gravid eller nyförlöst mamma mår dåligt av sitt moderskap och inte får den hjälp hon behöver skulle det i slutändan bidra till långvarig behandling och vård. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv vore det en brist för samhället om det inte görs rätt från början. / Background:Prevalence for a woman to suffer from antenatal depression is 20% and postpartum depression is 8-15%. The most common instrument used for screening for depression during and after pregnancy is the Edinburgh Postnatal Depression Scale. Being depressed means suffering for pregnant and new mothers but also suffering for family and friends. The most common symptoms of depression are downhearted, lack of initiative, constant concern and anxiety, impaired interest and shame and more. It is important for the midwife to have good knowledge of depression during and after pregnancy since it is the midwife who has continuous contact with the woman during and after pregnancy. Aim: to describe midwives knowledge about depression during and after pregnancy and which education midwives get. Method: A litterature study of 21 articels inlcuding qualitative and quantitative approaches.   Results: The categories and subcategories that have emerged from a schematic overview through manifest content analysis are midwives' experiences, experiences of the work environment and organization and along with midwifery skills and development. If a midwife has a good attitude and understanding of women who have depression during and after pregnancy it contributes positively to working with these women. Midwives in the articles experienced the greatest obstacle to identifying women with depression during and after pregnancy to be lack of time and the need for better continuity for women with depression during and after pregnancy. Midwives who learn good skills and have development opportunities contribute to good knowledge. Good knowledge, in turn, contributes to the fact that midwives feel more secure with their role in identifying women with depression during and after pregnancy. Conclusion:Midwives need more knowledge about the topic of depression during and after pregnancy. If a pregnant or new mother feels bad about her motherhood and does not get the help she needs it would ultimately contribute to prolonged treatment and care. From the socio-economic perspective, it would be a shortcoming for society if it is not done right from the start.

Background: A health damage that has been specifically related to nursing is pressure ulcers. Pressure ulcers are a complication caused by disease, care and treatment and can result in great suffering for the patient. Pressure ulcers can affect people both physically and psychosocially and is experienced, by most patients, as a serious and unnecessary complication of care. Today there are hundreds of identified risk factors for pressure ulcers described that can be divided into patient and care-related risk factors. A successful pressure ulcer prevention and treatment is to reduce or eliminate the underlying causes for the development of pressure ulcers, prevent deterioration and to treat existing ulcers. To prevent the occurrence of pressure ulcers and heal them, nurses’ knowledge and skills become important.   Aim: The aim was to describe the nurses´ knowledge and attitude towards pressure ulcer prevention and treatment and how it affects the practice.   Methods: The study was conducted as a literature study and was based on Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) methodology for reviewing scientific articles. 12 articles were chosen, three of which were qualitative, eight quantitative and one quantitative and qualitative. The analyze was conducted by Fribergs (2012) analysis regarding qualitative and quantitative research.   Results: The result are presented under the four headings: Differences in nurses’ knowledge, Either you love pressure ulcers or you hate them, Lack of access to training, despite its positive impact, The attitude has a greater impact on the practice than knowledge.   Discussions: The results were discussed based on the concept of health care environment, where the focus was directed towards a psychosocial component. Areas addressed include lack of access to education on pressure ulcers and what it can lead to, how the nurses’ negative attitude affect the practice and finally discussed the need to further examine of how nurses' attitudes can be improved and how they can be inspired to a greater interest in their work with pressure ulcers.   Keywords: Pressure ulcer, Nurse, Prevention, Treatment, Knowledge, Attitude, Practice, Patient safety, Health care environment

Sammanfattning  Bakgrund Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan olika språkliga förmågor och läs- och skrivutvecklingen, varav morfologisk medvetenhet är en av dessa förmågor. Att bedöma morfologisk medvetenhet kan alltså vara ett sätt att identifiera barn som är i risk för läs- och skrivsvårigheter. I dagsläget finns inte ett heltäckande svenskt morfologiskt bedömningsmaterial. Syfte Studiens syfte var att undersöka samband mellan olika test av förmågor som är viktiga för den tidiga läs- och skrivutvecklingen, vilket innefattar avkodning, stavning, ordförståelse och morfologisk medvetenhet hos elever i årskurs 2. Studien undersökte även den interna och externa validiteten hos ett nyutvecklat morfologitest kallat ”Bygga ord” och utvärderade detta test kvalitativt.  Metod Deltagarna bestod av 33 elever i årskurs 2 från två skolor i norra Sverige. Testningarna skedde på skolan under skoltid, både i helklass och individuellt. Samtliga elever fick genomföra tre avkodningstest, två morfologiska test, ett stavningstest och ett ordförståelsetest. Resultat Signifikanta samband påvisades mellan resultaten från testning av förmågorna morfologisk medvetenhet, avkodning, stavning och ordförståelse. Resultaten visade att det nyutvecklade morfologiska testet hade god intern och extern validitet. Den kvalitativa analysen av testet visade att några instruktioner kan behöva förtydligas, vissa deltest upplevdes som svåra, tidsåtgången varierade mellan deltesten, samt att kategorin ”Böjning” upplevdes som enklast.  Slutsatser Resultaten styrker tidigare fynd att morfologisk medvetenhet har en inverkan på utvecklingen av läs- och skrivförmågor. Dock kan inga slutsatser dras gällande kausalitet för de påvisade sambanden. Det nyutvecklade morfologiska testet mäter den förmåga det avser att mäta (morfologisk medvetenhet) och den kvalitativa analysen av testet visar att bedömningsmaterialet i sin helhet fungerar väl, men några revideringar rekommenderas.

Thesis (Ph.D.) - University of Queensland, 2003. / Includes bibliography.

Thesis (MEdPsych)--University of Stellenbosch, 2006. / Bibliography. Also available via the Internet.