This study aims to get insight into how the socio-economic background of girl scouts in Norrbotten, Sweden, looked like in the 1940s and 1950s: what were their parents occupations and their social class belonging? The study also emphasises differences in social background between girl scout groups in different places in Norrbotten and whether the girl scouts social background differed from the social structure in their places of residence. I have identified the girl scouts names from the scout corps member charts and traced parents and their occupations using the genealogical website arkivdigital.se. Next, we classified the parental occupations through the internationally recognised twelve social group HISCLASS system.Theoretically, the study uses James Vela-McConnell"s social affinity theory, which helps usunderstand how groups are constructed and why we choose the groups we do. McConnell argues that when groups form we look for something to connect us to others, that being a feeling of affection or simply a geographical closeness, for instance, as neighbours. McConnell also raises the idea that we can have a proximity not only physically but also socially. The social connection can be quite small, as in what group in class we belong to but also which social class our families are apart of. This is what this study has fokus on. The study includes girl scout corps in five towns in Norrbotten County in northernmost Sweden between 1946 and 1951: Piteå, Övertorneå, Boden, Haparanda and Pajala. A majority of the girlscouts had middle-class backgrounds. However, there were differences between the towns. In the military town Boden, most girl scout parents were upper-class militaries with higher ranks. In the nearby Piteå, where the sawmill and pulp and paper industries played significant roles, most of the girl scout parents belonged to the middle class. However, several also came from the working classas they were employees of the lumber mill. We can here see that the difference in location and that which town the girl scouts lived in greatly affected the social class of the scout group in a town as a whole. These differences continue to show themselves between the different towns and especially between the smaller and larger ones depending how usual service jobs were, which more often where in higher HISCLASS groups.

Invandringen till Sverige har under de senaste decennierna ökat och Sverige har blivitett samhälle med stor etnisk mångfald. I takt med den ökade invandringen har ocksåintresset för och diskussionerna kring ett eventuellt samband mellan invandring ochhatbrott intensifierats, då antalet hatbrottsanmälningar också har ökat kraftigt undersamma tidsperiod. Syftet med detta examensarbete var att beskriva förändringar ochskillnader i de främlingsfientligt/rasistiskt motiverade hatbrottsanmälningarnasutveckling i Sverige, åren 2004-2014. Syftet var även att analysera förändringar ochskillnader beträffande hatbrottsanmälningarnas utveckling inom storstadskommunernasamt att analysera sambandet mellan å ena sidan hatbrottsanmälningar medfrämlingsfientligt/rasistiskt motiv och å andra sidan invandring,befolkningssammansättning och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet,utbildningsnivå, medianinkomst och biståndsmottagande. För att besvara syftetinhämtades information och statistik från olika myndigheter. Det insamlade materialetanalyserades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Det huvudsakligaresultatet visade på ett samband mellan antal hatbrottsanmälningar medfrämlingsfientligt/rasistiskt motiv och antal invandringar. Påverkan av antaletinvandringar på antalet hatbrottsanmälningar med främlingsfientligt/rasistiskt motiv varstarkare än de socioekonomiska faktorerna. Effekten som antalet invandringar hade påantalet hatbrottsanmälningar med främlingsfientligt/rasistiskt motiv påverkades dock avförändringar i befolkningssammansättningen. En slutsats som drogs var att en välfungerande integration kan vara en viktig strategi i det preventiva arbetet motfrämlingsfientligt/rasistiskt motiverade hatbrott. / <p>2016-06-01</p>

Bakgrund: Skolbarn rekommenderas hög nivå av fysisk aktivitet vilket endast uppnås av 10-20 procent. Sedan1980-talet har skolbarns matvanor försämrats men enligt Statens Folkhälsoinstitut har det skett en förbättring de senaste åren då fler skolbarn äter frukt och grönsaker. Skolsköterskan har en viktig uppgift att gynna våra skolbarns hälsa genom ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Att undersöka om det finns en relation mellan svenska skolbarns självrapporterade fysiska aktivitet och deras kostvanor utifrån Folkhälsoinstitutets enkät Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 och 2005/06. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata hämtad från Statens Folkhälsoinstitut. Totalt ingick 11216 svenska skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år. Materialet analyserades bivariat och med multivariata regressionsanalyser. Resultat: Det påvisades ett samband mellan hög fysisk aktivitet och manligt kön, goda frukostvanor och högt grönsaksintag samt att föräldrarna har ett arbete. Det var 1,4 gånger så vanligt att pojkar rapporterar att de har en hög fysisk aktivitet jämfört med flickor. Högt grönsaksintag har det starkaste sambandet med hög fysisk aktivitet. Största andelen av skolbarnen i båda enkätundersökningarna äter frukost dagligen och har arbetande föräldrar. Slutsats: Skolsköterskan bör arbeta holistiskt med elevernas levnadsvanor med hänsyn till den starka samvariationen mellan fysisk aktivitet, kostvanor och socioekonomi som påvisats.

Introduktion: Enligt FN:s barnkonvention ska alla barn ha rätt till god hälsa och rätt till sjukvård, som även innefattar tandvård. Sveriges tandvårdslag beskriver hur tandvården ska ge vård på lika villkor till hela befolkningen samt ansvara för gratis tandvård till och med 19 års ålder. Det finns olika orala sjukdomar bland barn och karies är den mest vanliga. Sjukdomsprevalensen ser olika ut i världen och förebyggande insatser som goda kost- och egenvårdsvanor, fluor och regelbunden tandvård är avgörande. Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrars socioekonomiska faktorer påverkar barns orala hälsa. Frågeställningar: Vilken betydelse har föräldrars socioekonomiska faktorer för barns orala hälsa? Metod: En litteraturstudie baserat på vetenskapliga studier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visar att barns oral hälsa kan påverkas av föräldrarnas socioekonomiska faktorer. Socioekonomiska faktorer som utbildning- inkomst och yrkesnivå har en inverkan/samband främst på kariesförekomst men också på gingivit och erosioner. Den starkaste faktorn som framkom var föräldrarnas utbildningsnivå där låg utbildning påverkade barns orala hälsa i negativ riktning. Konklusion: Föregående litteraturstudie påvisar att barn till föräldrar med låg socioekonomi ofta har en sämre oral hälsa. Tydligast skillnader ses mellan karies och låg socioekonomisk bakgrund. Gällande gingivit och erosioner krävs mer forskning på barn för att tydligare kunna påvisa samband mellan hög respektive låg socioekonomi.

Syfte Syftet med studien var att undersöka och jämföra ungdomars känsla av sammanhang (KASAM) i relation till psykisk hälsa utifrån socioekonomisk härkomst, genus och årskurs. Studien genomfördes med kvantitativ ansats med stöd av den salutogenetiska teorin och KASAM begreppet som formades av Aaron Antonovsky. Mätmetoden som användes var KASAM-29. Metod KASAM mätmetoden är en beprövad och allmänt accepterad metod inom forskning för att undersöka känsla av sammanhang utifrån den salutogena teorin. Enkäten KASAM-29 består av 29 frågor. Enkätundersökning genomfördes i två högstadieskolor: en förortsskola respektive villastadsskola. Målgruppen var ungdomar i årskurs sju till nio. Det samlades in 260 enkäter från bägge skolor. Efter insamlingen och genomgång av data användes dataprogrammet SPPS för analysering. Resultat Resultaten i studien visade på en signifikant skillnad mellan elever i det socioekonomiskt utsatta området gentemot elever i välbärgade området i upplevd psykisk hälsa utifrån KASAM-29 enkäten. Dessutom visades en signifikant skillnad i kön där pojkarnas upplevda känsla av sammanhang var starkare än flickornas. Däremot förelåg det ingen skillnad mellan årskurserna. Slutsats Den upplevda känslan av sammanhang skiljer sig i olika socioekonomiska grupper där socioekonomisk utsatta områden visar generellt lägre KASAM resultat och välbärgade områden högre. I studien undersöks respondenterna enbart vid ett specifikt tillfälle. Det efterfrågas mer omfattande forskning med longitudinell studiedesign och undersökning med utgång från flera olika faktorer.

Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka ungdomars förhållningssätt till föreningsidrott utifrån deras socioekonomiska position. Frågeställningarna är följande: - På vilket/vilka sätt har individers socioekonomiska position en påverkan på valet av idrott på fritiden?  - Hur påverkar individernas sociokulturella bakgrund deras syn på olika idrotter? Metod Denna studie genomfördes genom att intervjua sex olika ungdomar från två områden i Stockholm som anses ha socioekonomiska skillnader. Ungdomarna valdes genom ett bekvämlighetsurval och för att tillförsäkra tillförlitligheten genomfördes en pilotintervju. Denna studie har Bourdieus begrepp kapital, smak och habitus som teoretisk utgångspunkt. Resultat Resultatet som framkom i studien indikerar att ungdomars val av idrott på deras fritid kan påverkas av deras socioekonomiska position. Föräldrarnas utbildnings- och ekonomiska kapital verkar kunna påverka ungdomarnas val av idrott och kan också vara en faktor som hindrar ungdomar från lågstatusområden att idrotta i en idrottsförening. Vidare ser man även att ens sociokulturella bakgrund påverkar ens syn på olika idrotter. Resultaten visar att de ungdomar vars föräldrar har tidigare erfarenheter inom föreningsidrott och andra idrotter utanför föreningar är mer öppensinnade för att pröva andra idrotter. De ungdomar med föräldrar som har liten till ingen erfarenhet av föreningsidrott har svagt intresse att pröva andra idrotter än den idrott de redan har erfarenhet från. Slutsats Ungdomar som i bor socialt utsatta områden idrottar i förening i mindre utsträckning än ungdomar som bor i välbärgade områden. Ifall lokala föreningar tilldelas rätt resurser ökas förutsättningarna att idrotta i förening bland ungdomar från socioekonomiskt utsatta områden.

I denna studie undersöker vi hur de politiska blocken i Sverige diskuterar socioekonomisk status i samband med debatten om det fria skolvalet. Valfrihetsreformerna genomfördes 1992 av den dåvarande borgerliga regeringen, med syfte att göra den svenska skolan mer tillgänglig, samt likvärdig för alla oavsett bakgrund. Tidigare forskning har visat att det fria skolvalet har negativa konsekvenser för skolsegregationen. Däremot är det fria skolvalet inte den enda påverkande faktorn, utan även boendesegregationen har en avgörande roll att skolorna blir mer segregerade. Genom att analysera riksdagsprotokoll, podcasts och elektroniska tidningsartiklar med politikers uttalanden om det fria skolvalet, har studien besvarat följande frågeställningar: Hur ser de politiska blockens diskurs ut kring socioekonomisk status utifrån debatt om skola och det fria skolvalet?, samt Hur skiljer sig synsätten åt? Studien är en kvalitativ innehållsanalys där politikers uttalanden har kodats utifrån ett kodningsschema som baseras på teori och tidigare forskning. I studien har vi använt oss av Pierre Bourdieus teorier om kapital och habitus, samt Karl Marx klassteori. Resultatet visar att det finns skillnader i hur de politiska blocken ser på socioekonomisk status. Det ena blocket tar mer hänsyn till att familjen har olika förutsättningar, vilket de anser är en orättvisa eftersom det innebär att alternativen kommer att se annorlunda ut för varje enskild familj. Samma block tyder även på att det fria skolvalet leder till ökad segregation och ojämlikhet i skolan. De två övriga blocken värnar om det fria skolvalet och menar att det skapar möjligheter för elever och vårdnadshavare. De menar att skolor ska kunna konkurrera med varandra för att kunna utvecklas. De ser det fria skolvalet som en lösning på en socioekonomisk ojämlikhet i skolan. Sammanfattningsvis tyder studien på att socioekonomisk integration i skolorna är en pågående omdiskuterad fråga i den svenska politiken. Det finns betydande skillnader i åsikter samt ideologi mellan de politiska blocken.

According to the organisation Maskrosbarn around 500.000 children in Sweden live with a parent or guardian that suffers from mental illness, addiction or subject them to violence. An even number of children live in lower socio-economic brackets of society. Most children in Sweden come in contact with sports in one way or another throughout their childhood. With that in mind the aim of this study was to research the sport movements attitudes and resources are when it comes to children from the form mentioned disadvantaged backgrounds. The method used was a qualitive method where semi-structured interviews were conducted with six different individuals. These individuals all work with in the Swedish sports movement in some way and have relevant insights to this paper.    The result was analyzed through a thematic analysis which resulted in three different main themes; The effects of sports which was then split into two subthemes organized sports and physical activity, the next main theme was the child’s perspective which was split into: barriers and participation. The final main theme was the sport movements current state which was spilt into two subthemes: Barriers and knowledge. The results show that the respondents considered that sports and physical activity had a profound role in children’s lives and that it has specific and relevant impact for children from disadvantaged backgrounds.

Med min bakgrund som blivande geografi och idrottslärare har jag valt att undersöka rökning på två olika skolor med skilda socioekonomiska och geografiska förhållanden. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det fanns för lagar, regler och direktiv för skolan gällande ungdomsrökning. Syftet var också att belysa skolornas förhållning till rökning skiljer sig åt och om det har någon koppling till vilket område de befinner sig i. Detta har undersökts dels genom den svenska skolans olika styrdokument, dels genom en enkätundersökning till rektorerna på två olika skolor. Undersökningen visade att det fanns tydliga skillnader i vilken vilket förhållningssätt dessa skolor hade till ungdomsrökning. Sammanfattningsvis drogs slutsatsen att det saknas klara gemensamma direktiv om vad som gäller med ungdomsrökning på skolorna. Detta kan förklaras med att lagarna är tvetydiga.

Bakgrund: Många sjukdomar går att förebygga med hälsosamma levnadsvanor för en möjlighet att leva fler friska år. Att studera äldres hälsa och levnadsvanor kan tydliggöra riskgrupper för distriktssköterskans preventiva arbete med att förhindra uppkomsten av livsstilssjukdomar. Syfte: Att undersöka levnadsvanorna och hälsan hos de yngre äldre, hur levnadsvanorna och hälsan har förändrats över en 12-årsperiod samt om det fanns några samband mellan levnadsvanor, upplevd hälsa och socioekonomiska förhållanden. Metod: Befolkningsbaserad tvärsnittsstudie med data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge [SNAC-B]. Urvalet inkluderade 60 och 66-åringar från undersökningarna 2001–03 (n=397) samt 2014–15 (n=260). Sexton variabler beskrev deltagarnas bakgrund, hälsa och levnadsvanor. Skillnader undersöktes med Chi-2 och Mann Whitney U-test. Samband undersöktes med binär logistisk regression.  Resultat: Andelen rökare minskade till 8,7%. Andelen fysiskt aktiva ökade till 85,7%. Riskbruk av alkohol ökade till 11,3%, ökningen var signifikant hos kvinnor (p=0,013). Andelen med bättre upplevd allmän hälsa ökade till 83,3%, män uppgav bättre allmän hälsa än kvinnor (p=0,038). Den mentala hälsan minskade hos båda könen till 77,3%. Samband sågs bland annat mellan alkoholvanor och mental hälsa (OR 4,3). Slutsats: De yngre äldre mår allmänt bättre och har förbättrat sina levnadsvanor över en 12-årsperiod. Kvinnor är mer hälsomedvetna men männen gjorde störst framsteg. Då alkoholvanorna ökade oroande, speciellt hos kvinnor, och den mentala hälsan försämrades bör distriktssköterskan uppmärksamma äldres alkoholvanor och psykiska hälsa samt öka förskrivningen av FaR för en chans till ett mer hälsosamt åldrande.