I denna studie undersöker vi hur de politiska blocken i Sverige diskuterar socioekonomisk status i samband med debatten om det fria skolvalet. Valfrihetsreformerna genomfördes 1992 av den dåvarande borgerliga regeringen, med syfte att göra den svenska skolan mer tillgänglig, samt likvärdig för alla oavsett bakgrund. Tidigare forskning har visat att det fria skolvalet har negativa konsekvenser för skolsegregationen. Däremot är det fria skolvalet inte den enda påverkande faktorn, utan även boendesegregationen har en avgörande roll att skolorna blir mer segregerade. Genom att analysera riksdagsprotokoll, podcasts och elektroniska tidningsartiklar med politikers uttalanden om det fria skolvalet, har studien besvarat följande frågeställningar: Hur ser de politiska blockens diskurs ut kring socioekonomisk status utifrån debatt om skola och det fria skolvalet?, samt Hur skiljer sig synsätten åt? Studien är en kvalitativ innehållsanalys där politikers uttalanden har kodats utifrån ett kodningsschema som baseras på teori och tidigare forskning. I studien har vi använt oss av Pierre Bourdieus teorier om kapital och habitus, samt Karl Marx klassteori. Resultatet visar att det finns skillnader i hur de politiska blocken ser på socioekonomisk status. Det ena blocket tar mer hänsyn till att familjen har olika förutsättningar, vilket de anser är en orättvisa eftersom det innebär att alternativen kommer att se annorlunda ut för varje enskild familj. Samma block tyder även på att det fria skolvalet leder till ökad segregation och ojämlikhet i skolan. De två övriga blocken värnar om det fria skolvalet och menar att det skapar möjligheter för elever och vårdnadshavare. De menar att skolor ska kunna konkurrera med varandra för att kunna utvecklas. De ser det fria skolvalet som en lösning på en socioekonomisk ojämlikhet i skolan. Sammanfattningsvis tyder studien på att socioekonomisk integration i skolorna är en pågående omdiskuterad fråga i den svenska politiken. Det finns betydande skillnader i åsikter samt ideologi mellan de politiska blocken.

Sammandrag Carl-Fredrik Olsson, Självständigt forskning- och utredningsarbete, Ht 2019,   Handledare: Johanna Tangnäs, Nyliberalt idéskifte inom Socialdemokraterna: en idéanalys av det socialdemokratiska arbetarpartiets inställning till det fria skolvalet Syftet med studien är att undersöka om det inträffat ett idéskifte gällande frågan om det fria skolvalet inom det Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) mellan åren 1988-1996. Givet partiets hegemoniska ställning inom svensk politik är även syftet att undersöka om partiets eventuella idéskifte lett till att idén om det fria skolvalet blivit hegemonisk. Undersökningen söker svar på frågorna om det går att urskilja ett idéskifte från en klassisk socialdemokratisk till en nyliberal syn på det fria skolvalet och dels om idén om fritt skolval blivit hegemonisk. Detta mellan åren 1988-1996. Metoden för att söka svar på forskningsfrågorna är idé och ideologianalys och analysverktyget idealtyper. Teoretiskt utgår studien utifrån att maktrelationer mellan grupper kan existera även då det råder samtycke kring politiska frågor givet att frågorna kan innebära en intressekonflikt mellan olika grupper. Detta definieras inom studien som hegemonisk maktutövning. Det empiriska materialet i studien består av de två Socialdemokratiska (SAP) propositionerna Om skolans utveckling och styrning och Fristående skolor m.m.  Studiens slutsatser är att det skett ett nyliberalt idéskifte med avseende på Socialdemokraternas (SAP) syn på det fria skolvalet. Detta med avseende på partiets syn på det offentligas roll och legitimeringen av friskolor. Ett idéskifte kunde inte utläsas med avseende på Socialdemokraternas jämlikhetssyn. Vidare har denna studie kommit fram till att idén om fritt skolval inte kan sägas blivit hegemonisk. Socialdemokraternas (SAP) förändrade inställning till frågan om fritt skolval visar dock på en klyfta mellan partiet och dess intressen.

Sammanfattning  Utgångspunkten i studien är att belysa problematiken kring skolsegregationens påverkan på elevers skolresultat. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledare samt skolnämnden upplever skolsegregation. Studien har en teoretisk ansats där Bourdieus teorier om kapital, fält och habitus appliceras på resultatet. Vi använder en kvalitativ metod i studien, som baseras på sju semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av sex stycken rektorer som verkar inom en segregerad stad, samt en representant från skolnämnden i samma kommun. Samtliga informanter, stadens namn samt områden i staden är alla anonymiserade. Insamlad empiri har transkriberats och reducerats inför analysarbetet. Vår slutats utifrån det bearbetade resultatet är att aktörer finner förklaringarna främst i boendesegregationen och det fria skolvalet. Det kapital som värdesätts i skolan är det svenska språket. För att motverka segregationen krävs kompensatoriskt arbete i verksamheten. Ansvariga för motverkande av segregation återfinns på en politisk nivå, medan skolsegregationens effekter kan motverkas på skolnivå.

The study is made in Nacka, a suburb of the capital of Sweden, Stockholm, and focuses on “the parental school choice" that takes place when children start in first grade at the age of six.  New differences in the number of pupils attending various municipal schools have appeared after reforms in the early 1990s giving parents free choice of elementary school for their children. Some schools are located in areas where most children have a middle class background, while others are placed in less attractive surroundings where the parents have a lower educational status, and are more often immigrants. Parents living in the latter kind of surroundings can now send their children to schools further off, but located in more attractive areas. This leads to some schools get an increasing number of pupils and others gets a decreasing. The income of schools in Sweden is largely based on the number of pupils; the idea behind the reform is that schools with a good educational quality should be rewarded by the system. But other factors also influence the parent’s choice; bad rumors, good reputations, the number of children with immigrant background, the physical surroundings and social atmosphere where the school is located, and maybe also ethnical prejudice. My study concerns the grounds upon which school the parents choose the first school for their children in a part of Nacka municipality. The study is based on staff interviews from a school located in a socio-economically disfavored area as well as interviews and questionnaire surveys with parents having a choice between the nearby school and a school located in a more wealthy area. I found that the parent’s primary criterion when choosing schools is still proximity. When looking at the group that has opted out the most nearby schools however, the reputation of the local school – the spreading of bad rumors – proved to be a major influence. An example from the answers I received is the following: I chose a school based on the number of immigrants in it, my child should have a safe schooling, it’s said that schools with a lot of immigrants have an atmosphere that is much tougher, I’ve heard from others, that the “apartment complex” school is a tougher school to attend. (Interview Lisa, verbal, March 2010) Many parents obviously prefer not to have their children attend a school located in a socio-economic disfavored area with a large low-income and/or immigrant population. They are worried that their children will have trouble even getting the final grade from primary school, which is a precondition to entering the secondary, “gymnasium” level.

This study examines young people’s subjective experiences of changing school environments from resource-poor primary schools to resource-rich upper secondary schools in Stockholm. Previous statistics show that resource-poor primary schools located in the most socio-economically vulnerable parts of the city have the lowest grade point average and lower educational quality/standards. Based on young people’s stories (who have had such experience of school environment change), it is the purpose to understand the reason behind their decision to change school environment as well as to analyze their experience of it (with focus on well-being, adaptation and social relationships). The study is qualitative and five semi-structured interviews are conducted. Based on Bourdieu’s theories of capital, symbolic violence, social field and habitus, Collins’ theory of social rituals, and McPherson et. Al’s theory of homophily, the results show that students showing study motivation and high grades are given priority in the field of education, resulting in inequity. Therefore, teachers and school staff have a great deal of influence on peers' school choice. The reasons for the change of school differs between foreign- and Swedish-born. The former group emphasizes integration into the Swedish society, the latter emphasizes the identification with the school’s profile and has greater knowledge of the school system. The adaptation to the new school environment was problematic at first, due to the socio-economical differences between the students. The educational level was also much higher, which shows a deteriorating equivalence in the Swedish school system. In addition, the majority of the students were ethnic Swedes, which reflects the pattern of school segregation in Stockholm. These aspects lead to common feelings of exclusion, showing patterns of homophilic social relationships based on different criteria. Joint activities show that those structural differences can be blurred.

Education is one of the most important public goods that society can provide, and researchers have since long agreed that schools' performances are capitalized into residential property prices. However, all previous research is based on residential markets where school districts prevail. This study aims to investigate how the capitalization of residential properties are affected when pupils have free choice and how proximity to schools affect this relationship. The study covers the years 2011 to 2018 and is based in Västerås municipality, Sweden. Through a hedonic pricing model with a semi-logarithmic form, that includes both fixed effects through postal codes and yearly fixed effects, we can show that school quality is capitalized into residential property prices. The quality of schools is estimated through four types of school characteristics; pass rates in national tests, pupil-to-teacher ratio, pupil ethnicity and parental educational background which are combined into a single variable using Principal Component Analysis (PCA). Using geo-coordinates, school characteristics are assigned to properties in two different scenarios. In the first, only school characteristics of the closest school are assigned to properties. In the second, properties are assigned the average characteristics of all schools within a radius of 875 meters from the home i.e., walking distance for pupils in third grade. Our results show that quality of education is capitalized in property prices even if pupils are not limited by school districts. We find that if school quality is improved by one unit, the price of local apartments and houses increases by 2.13-3.06% and 2.07-2.19%, respectively. The results also indicate that capitalization is affected by how many schools are within walking distance. Residentials in close proximity of several schools have more options and thus experiences a stronger capitalization effect than properties close to only one school. / Utbildning är en av de viktigaste funktionerna som samhället kan tillhandahålla, och forskningen har sedan länge varit överens om att skolors prestationer kapitaliseras i bostadspriser. All tidigare forskning är dock baserad på bostadsmarknader strukturerade efter skoldistrikt. Denna studie syftar till att undersöka hur kapitaliseringen av bostäder påverkas av ett fritt skolval samt hur avstånd till skolor påverkar detta förhållande. Studien omfattar åren 2011 till 2018 och är baserad i Västerås kommun, Sverige. Genom en hedonisk prissmodell med semilogaritmisk form, som inkluderar både fixed effects genom postnummer och årliga fixed effects, kan vi visa att utbildningskvalité kapitaliseras i bostadspriserna. Utbildningskvalité uppskattas genom värdet av fyra typer av skolvariabler; andelen godkända elever i nationella prov, elever per lärare, elevens etnicitet och föräldrarnas utbildningsbakgrund som kombineras till en enskild variabel genom Principal Component Analysis (PCA). Med hjälp av geokoordinater tilldelas bostäderna skolors unika värden i två olika scenarier. I det första tilldelas bostäderna endast värdet för den närmsta skolan. I den andra tilldelas bostäderna ett genomsnittligt värde av alla skolor inom en radie av 875 meter från bostaden, dvs. gångavstånd för elever i tredje klass. Våra resultat visar att utbildningens kvalitet kapitaliseras i bostadspriserna även om eleverna inte begränsas av skoldistrikt. Vi finner att om utbildningskvalitén förbättras med en enhet så ökar priset på lägenheter och hus i området med 2.13-3.06% respektive 2.07-2.19%. Resultaten tyder också på att kapitaliseringen påverkas av hur många skolor som ligger inom gångavstånd. Bostäder i närheten av flera skolor har fler valmöjligheter och får därmed en starkare kapitaliseringseffekt än bostäder nära endast en skola.