Spelling suggestions: "subject:"socioekonomi"" "subject:"socioekonomin""
31 |
En brottningsmatch med olika förutsättningar : En kvantitativ studie av brottarnas väg till det svenska landslaget / Wrestling with different prerequisitiesStempel, Malin, Ålund, Emanuel January 2018 (has links)
Sports are changing along with the development of society; commercialization and professionalization of the sports movement is today demanding more of the athletes than before. These demands have created a trend of early specialization, not only amongst the biggest global sports, but also the less practiced ones. This study investigated the sport of wrestling, in Sweden, focusing on socioeconomic factors in the families of the wrestlers, when they were growing up. Furthermore, how family members influenced the athletes, as well as their thoughts of early specialization in order to reach the national team, was included in the research. The conclusion of this study was that the majority of the wrestlers who reached the national team, grew up in families where both parents where present, and their parents had a great interest in sport. Moreover, the families had a medium to high socioeconomic status, indicating that this might have been a contributing factor to the success of the athletes. The wrestlers in the national team started training when they were between five and nine years old, whilst making a debut in competition one year later, and started training for an elite career around the ages of 15 to 16. Still, they had divided opinions whether an early specialization is necessary in order to reach a very high level of the sporting society.
|
32 |
Alla har rätt till en jämlik hälsa : En kvantitativ studie om sambandet mellan socioekonomi, kostvanor och den fysiska hälsan hos ungdomarFröman, Tove, Widstrand, Karin January 2017 (has links)
Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan socioekonomi, kostvanor och den fysiska hälsan hos ungdomar i olika skolor i Stockholms län. Detta besvarades genom följande frågeställningar: Finns det något samband mellan socioekonomi och den fysiska hälsan hos ungdomar i årskurs 9? Finns det något samband mellan socioekonomi och kostvanor hos ungdomar i årskurs 9? Skiljer sig sambandet mellan socioekonomi, kostvanor och den fysiska hälsan beroende på bostadsområde? Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie. Enkäten innehöll frågor gällande socioekonomi, kostvanor samt fysisk hälsa. Urvalsgruppen bestod av flickor och pojkar i årskurs nio från tre skolor i en kommun i södra Stockholm. Enkäten delades ut i respektive skola och klass. Totalt gick det 308 elever i de deltagande klasserna varav 237 besvarade enkäten. Deskriptiv statistik samt analytisk statistik i form av korrelationsanalys användes för att redovisa resultatet. Resultat: Ett signifikant samband kunde ses mellan ”materiell välfärd” och ”fysisk aktivitetsnivå” (r = 0.14, p = 0.03). Detta kunde även noteras mellan ”materiell välfärd” och de enskilda frågorna ”fysiskt aktiv 1 timme” (r = 0.15, p = 0.02), ”svettig/andfådd” (r = 0.22, p = 0,001), ”upplevd fysisk hälsa” (r = 0.14, p = 0.03) samt ”rökning” (r = 0.18, p = 0.006). Ett signifikant samband kunde ses mellan ”upplevd socioekonomi” och de enskilda frågorna ”fysiskt aktiv 1 timme” (r = 0.17, p = 0.009), ”svettig/andfådd” (r = 0.20, p = 0.003) samt ”upplevd fysisk hälsa” (r = 0.23, p = 0.001). Inget signifikant samband noterades mellan ”materiell välfärd” och ”kostvanor” (r = -0.06 och p = 0.38) eller ”upplevd socioekonomi” och ”kostvanor” (r = 0.09 och p = 0.21). Ingen analys kunde genomföras på sista frågeställningen och denna kunde på grund av detta inte besvaras. Slutsats: Det fanns vissa signifikanta samband mellan socioekonomi och fysisk hälsa. Socioekonomi kan således ha en viss samvariation med den fysiska hälsan men tillsynes inte med kostvanor. Då tvärsnittsdata användes kan dock uttalanden om orsakssamband inte ske. Resultatet kan inte generaliseras till andra grupper då bekvämlighetsurval användes samt för att majoriteten av deltagarna kom från samma område.
|
33 |
Fritidsbankens arbete i socioekonomiskt utsatta områden : Att nå en målgrupp utan att peka ut den / Fritidsbankens work in socio-economic vulnerable areas : To reach a target group without pointing it outSundelin, Lina, Öqvist, Thomas January 2021 (has links)
Graden av fysisk aktivitet skiljer sig mellan olika grupper i samhället då människor med låg socioekonomisk status är mindre aktiva än människor med hög socioekonomisk status. Samhället står inför en utmaning att skapa mer jämlik hälsa och ge alla lika förutsättningar till fysisk aktivitet. Ett initiativ som arbetar för detta är Fritidsbanken som lånar ut fritidsutrustning. Studien syftar till att undersöka hur Fritidsbanken arbetar med att skapa förutsättningar för jämlik hälsa. Data utgörs av semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar med Fritidsbanken på lokal nivå i eller i närheten av socioekonomiskt utsatta områden samt med en person som arbetar på centrala Fritidsbanken. Resultatet visar att Fritidsbanken centralt inte har en särskild strategi att arbeta mot socioekonomiskt utsatta områden utan vill vara tillgängliga för alla och på det sättet främja en jämlik hälsa. Däremot finns lokala initiativ som riktar sig till socioekonomiskt utsatta områden. Strategin att inte rikta sig till en specifik målgrupp kan kopplas till en rädsla att stigmatisera exempelvis låntagare. Resultatet visar på vikten av samverkan med skola, idrottsrörelsen och samhällsorganisationer för att nå önskade resultat. Studiens resultat diskuteras med stöd av den socio-ekologiska modellen som förklarar relationen och sambandet mellan individ, grupp och samhälle och hur förändringar relaterar till makro- och mikronivå. Slutsatsen är att Fritidsbanken ger förutsättningar för ökad fysisk aktivitet i socioekonomiskt utsatta områden, även om verksamheten inte enbart riktar sig till boende i dessa områden. Däremot kan Fritidsbanken som ensam aktör inte verka för jämlik hälsa utan behöver samverka med samhällsorganisationer på alla nivåer för att det ska uppfyllas.
|
34 |
Socioekonomi vs. covid-19 : Sambandet mellan socioekonomiskstatus och covid-19Fors, Rasmus, Israelsson, Johan January 2021 (has links)
Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan en individs socioekonomiska status och sannolikhet att insjukna i covid-19 hos seniorer som har deltagit i GIHs hälsoprojekt under åren 2017-2020.Metod. En retrospektiv longitudinell kohortstudie utfördes för att studera om risken att få covid-19 hängde samman med de socioekonomiska faktorerna utbildningsnivå och inkomst. Data från GIHs hälsoprojekt från upp till 4 år tillbaka har använts som baslinje. Data på utfallsmåttet, självrapporterad covid-19 infektion, samlades in vid en uppföljningsundersökning som genomfördes via telefonintervjuer. Studiepopulationen omfattar 383 personer där samtliga har deltagit i en träningsintervention vid GIH och som vid efterundersökningen var mellan 62 till 91 års ålder. Resultat. Utbildning och även ålder visade samband med risk att insjukna. En multivariabel analys visade att utbildningsnivå hade ett positivt oberoende samband med risk för covid-19 infektion (OR: 1,962, 95% CI 1,063 till 3,622 per steg upp i utbildning). Ålder visade ett negativt oberoende samband med risk att insjukna (OR:0,909, 95 % CI: 0,829 till 0,996 per år). Slutsats. Resultaten i denna studie är i motsats till resultat från tidigare studier (Hawkins et al. 2020, Chung et al., 2020, Holuka et al. 2020). Det vore intressant att fler framtida studier utförs för att kartlägga samband mellan olika socioekonomiska faktorer och förekomst av covid-19 bland olika grupper av seniorer för att därmed kunna bidra till att förbättra preventiva åtgärder mot denna vitt spridda infektionssjukdom.
|
35 |
Har samhället svikit? : En kvalitativ allmän litteraturstudie som kartlägger olika faktorer till ungdomars normbrytande beteende, med särskilt fokus på riskfaktorer, skolans betydelse och förklaringar till dödsskjutningar i Sverige. / Has society failed? : A qualitative general literature study that maps various factors to young people's norm-breaking behaviour, with a special focus on risk factors, the importance of school and explanations to gun homicidesin Sweden.Lundberg, Moa, Ingvarsson, Elin January 2022 (has links)
Bakgrunden till studien är den aktuella samhällsdebatten om ungdomsbrottsligheten och det ökade vapenvåldet i Sverige. Vi har valt att rikta fokus till den del av debatten som berör ungdomar. Syftet med studien är att undersöka viktiga faktorer och förhållanden bland ungdomar som riskerar att utveckla normbrytande beteenden, samt hitta förklaringar till de höga antalet dödsskjutningar. Undersökningen har gjorts med en allmän kvalitativ litteraturstudie baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet har analyserats med tematisk analys och det finns fem övergripande teman som kan relateras till uppkomsten av ungas normbrytande beteenden. Studiens övergripande teman är: normbrytande beteende, bostadsområde, socioekonomiska förutsättningar, utsatta områden och skolnivå. Den teoretiska utgångspunkten har varit social desorganisationsteori och stämplingsteorin. Resultaten har pekat på att familjebakgrund, skolgång och bostadsområden är några viktiga faktorer som kan ha en inverkan på ungas välmående. Vi kan därmed dra slutsatser om att jämlika socioekonomiska faktorer kan bidra till att jämna ut olikheter mellan bostadsområden, samt skolors organisering och struktur. Det kan öka välmåendet bland unga, men också minska risken för att utveckla normbrytande beteende och därefter också brottsligt beteende.
|
36 |
Civila samhället, ekonomisk utveckling och demokratistatus : -en kvantitativ studie av 136 länderFrykler, Helene January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka om det civila samhället och den ekonomiska utvecklingen påverkar demokratistatusen i världen och urvalet är 136 länder. Jag har prövat om samhällets deltagande, aktiva intressegrupper och socialt kapital har ett samband med demokratistatusen i länderna. Jag har även prövat om ekonomisk styrka, socioekonomiska hinder och sociala skyddsnät har ett samband med demokratistatusen. Studien har en teoriprövande ansats och för att besvara frågorna används statistiska analysmetoder som centralmått och spridningsmått, korrelationsanalys och multipel regressionsanalys. Studiens empiriska material ger resultatet att sambanden mellan variablerna inom civila samhället och demokratistatusen är starka. Även den ekonomiska utvecklingen har ett samband med demokratistatusen utifrån det empiriska materialet. Teorin om att engagemang i samhället och aktivt deltagande i intressegrupper stärker det sociala kapitalet mellan medborgarna vilket i sin tur positivt påverkar demokratistatusen stärks utifrån empiriska materialet. Vidare tyder resultatet på att även teorin om att ett lands ekonomiska styrka samt hur ekonomin och inkoms-terna fördelas mellan medborgarna stärks utifrån det empiriska materialet. / <p>2022-05-25</p>
|
37 |
Socioekonomiska faktorers inverkan på läsning inom ämnet svenska : ur ett lärarperspektiv / The impact of socioeconomic factors on reading within the subject Swedish : from a teacher's perspectiveFredh, Maja, Johansson, Elin January 2023 (has links)
Denna studie syftar till att kvalitativt undersöka åtta lärares uppfattningar av socioekonomiska faktorers inverkan på läsning och hur de arbetar för att inkludera sina elever i undervisningen oavsett socioekonomisk bakgrund. Studiens teoretiska utgångspunkt härstammar från Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital. De åtta verksamma lärarna undervisar i låg- och mellanstadiet på två olika grundskolor i Borås kommun. Lärarna intervjuades utifrån halvstrukturerade intervjuer och empirin analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet demonstrerade att lärarna var insatta i betydelsen av fenomenet socioekonomiska faktorer och använde sig av liknande samt personliga arbetsmetoder för att inkludera eleverna i klassrummet, oavsett socioekonomisk bakgrund. Resultatet visade att lärarna besitter en medvetenhet om hur socioekonomiska faktorer påverkar elevernas läsutveckling, flertalet lärare ansåg att omgivningen, läroresurser och föräldrarnas engagemang har en betydande roll för hur eleverna presterar i läsningen. För att inkludera och möta eleverna på en jämlik nivå i undervisningen beskrev lärarna att de individualiserar skolarbetet, arbetar frekvent med högläsning i klassrummet och försöker erhålla höga förväntningar på samtliga elever.
|
38 |
Opinionsfriheterna ur ett köns-, socioekonomiskt- och etniskt perspektivAndersson, Sara, Engler, Angela January 2006 (has links)
Syftet med vår undersökning är att ta reda på om elever i år 5 är toleranta och kunniga om opinionsfriheterna i Sverige och om de är medvetna om att det finns länder som saknar dessa friheter. För att mäta elevers tolerans, kunskap och medvetenhet använde vi enkät. Undersökningen visar att bakgrund spelar roll för elevernas tolerans, kunskap och medvetenhet om opinionsfriheterna. Eleverna är toleranta och kunniga om opinionsfriheterna men dock inte i de provocerande frågorna och dessutom är de omedvetna om huruvida opinionsfriheter finns i alla länder. Beroende på vilken opinionsfrihet det gäller skiftar toleransen, kunnigheten och medvetenheten. Vår frågeställning är: Är elever toleranta och kunniga om opinionsfriheterna lokalt och är de medvetna om opinionsfriheterna globalt?
|
39 |
Alla elever är jämlika, men vissa mer än andra - en jämförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i engelska mellan två skolorHedblom, Johan, Karlsson, Fredrik January 2006 (has links)
Syftet med arbetet är att göra en jämförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i ämnet engelska mellan två skolor. Undersökningen genomförs med fokus på skolor i två områden vars invånare uppvisar divergerande socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund. Arbetet inleds med en statistisk jämförelse av de två områdena på kommunal- och övergripande skolnivå. Därefter kommer en enkätundersökning med hela skolår nio på de respektive skolorna. Slutligen genomförs en intervju en lärarrepresentant för engelskan på skolorna. Resultaten pekar mot att socioekonomiska och utbildningsmässiga aspekter spelar en roll i elevers skolresultat och betyg.
|
40 |
Jämförande analys av lättare psykisk ohälsa hos kvinnor och män före och efter skattereformen 1990/91 / Analysis comparing prior and following the tax reform 1990/91 of mental health problems among women and menNordling, Elisabeth January 2008 (has links)
BAKGRUND: Skattepolitiken kan bidra till att människors villkor förbättras eller försämras. Detta har sällan belysts i folkhälsovetenskapen. Skattereformen 1990/91 finansierades delvis med höjda indirekta skatter. De dynamiska effekter, som utlovades inför skattereformen 1990/91, uteblev. Snart efter reformens införande visade SCB:s undersökning av levnadsförhållanden en ökad oro för familjens ekonomi hos befolkningen. SYFTE: En jämförande analys före och efter skattereformen av lättare psykisk ohälsa med en beskrivning av skattereformens effekter på typfamiljer samt reformens effekter på samhällsnivå. METOD: Litteraturstudie och analys av tillgänglig statistik från SCB. RESULTAT: Under 90-talet ökade den lättare psykiska ohälsan bland såväl yngre som medelålders. Familjer med barn med ett stort basbehov har fått ett synnerligen lågt positivt utfall av skattereformen, medan familjer utan barn, vars basbehov är ringa har fått betydligt större utfall. Åtstramningarna har gett arbetslöshet och nedskärningar framför allt i den offentliga sektorn. SLUTSATSER: Denna genomgång tyder på att det som får samhällsekonomin att fungera med många arbetstillfällen är att alla gruppers basbehov blir tillgodosedda genom skattesystemets utformning och de transferereringar som det möjliggör. I annat fall stagnerar ekonomin med arbetslöshet som följd, vilket bidrar till psykisk ohälsa. Skattepolitiken och dess konsekvenser behöver tydliggöras genom en handlingsplan för hälsa, där skattesatsen på överskottet presenteras, när basbehoven är täckta för olika grupper. Vidare behövs forskning inom området om basbehov för olika grupper i samhället och dess effekter på samhällsnivå. En åtgärd för framtiden är även att införa hälsokonsekvensbedömning inför större skatteförändringar / BACKGROUND: Tax policy can contribute to the improvement or deteroriation of citizens' conditions. This has rarely been the object of investigation in public health science. The tax reform of 1990/91 was financed partly by the increasing of indirect tax. Those dynamic effects of the reform, promised before its introduction, did not occur. Soon after the introduction of the reform, an investigation carried out by the Council for Official Statistics´ (SCB) reported that anxiety amongst families had increased in the matter of home economics. AIMS: An analysis comparing prior to and following the tax reform of mental health problems describing the effects on a number of family types and the effects on a civic level. METHOD: Literature study and statistics from SCB. RESULT: During the 1990ties the mental health problems of younger and middle-aged people have increased. Families with children, which have substantial basic requirements have received an extremely low positive result of the tax reform, while families without children, whose basic requirements are less substantial have received a considerably high result. As a result of the tightening, there has been increased unemployment, which has resulted in decreased expenditure particularly in the public sector. CONCLUSIONS: This investigation indicates that a functioning civic economy with low unemployment needs the basic requirements of all groups to be met. This is achieved by continuing shaping of the tax system. Otherwise economic growth decreases, unemployment increases, which in turn leads to mental health problems. Tax policy and its consequences should be included in a public health plan, in which tax percentage on the surplus are presented, when the basic requirements for all socio-groups are covered. Furthermore there is a need for further research of the basic requirements of socio-groups and their effect on a civic level. A further measure would be to include health impact assessment before the introduction of major tax reforms. / <p>ISBN 978-91-85721-46-7</p>
|
Page generated in 0.0502 seconds