Bakgrund: De Nationella idrottsutbildningarna [NIU] utformades för att göra specialidrotten på gymnasiet mer elitfokuserad. Inom både utbildningssystemet och idrottsvärlden finns en social snedrekrytering som innebär att individer med den högsta sociala positionen gynnas mest. Något som dessutom blir tydligare om det finns en hög selektering vilket kan innebära en risk för ojämlikhet och minskad fysisk aktivitet hos ungdomar. Syfte: Syfte med studien var att redogöra för den sociala bakgrunden hos NIU- fotbollselever samt att identifiera hur representativ utbildningen är jämfört med Sveriges totala sociala bakgrundsindelning.   Metod: Kvantitativ metod, tvärsnittsdesign, valdes för att genomföra den aktuella studien. Datainsamlingen planerades att genomföras med enkäter samt inhämtande av jämförelsematerial från Statistiska centralbyrån (SCB).  Resultat: I och med samhällssituation våren 2020 på grund av Covid-19 kunde ingen data insamlas.   Diskussion: En genomgång av tidigare studier inom aktuellt område gav en i det närmaste samstämmig bild av social snedrekrytering till elitidrott. Med utgångspunkt i dessa studier diskuteras möjliga orsaker till denna snedrekrytering.  Slutsatser: Baserat på tidigare studier finns det sannolikt ett samband mellan social bakgrund och att tillhöra NIU-fotboll, där NIU-elever antas inneha mer gynnsamma sociala bakgrundsfaktorer jämfört med Sverige överlag.

Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna och har senaste tiden ökat bland yngre individer som är i arbetsför ålder. Arbetet är viktigt för vår känsla av sammanhang och välbefinnande och att återgå till arbetet är något som värderas högt av många individer som drabbats av stroke. Syfte: Att identifiera upplevda framgångsfaktorer och hinder vid återgång till arbete hos individer som drabbats av stroke samt att kontextualisera detta i relation till deras levnadsvanor, hälsa och funktionsnedsättningar. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med individer som drabbats av stroke. Intervjuerna analyserades med deduktiv manifest innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De framgångsfaktorer som framkom var; Ha en egen drivkraft, motivation och positiv inställning, Acceptera sin nya situation och planera vardagen och arbetet utifrån den, Få stöd, förståelse och engagemang från andra, hemma och på arbetet och Att kunna anpassa sina arbetsuppgifter och arbetsmiljö efter sina nya behov. De hinder som framkom var; Uppleva press och krav från sig själv och andra, Tro att man är redo, mer återställd och bättre än vad man egentligen är, Att inte ha stöd och förståelse från hälso- och sjukvården, sin arbetsgivare och Försäkringskassan och Inte orka med det man vill och förväntas göra hemma och på arbetet samt att vara beroende av andra. Slutsats: Det är av vikt att individen upplever en känsla av sammanhang (KASAM) för en positiv och lyckad arbetsåtergång efter stroke. Aspekterna bör beaktas och användas inom folkhälsopolitiken som en del vid planering av återgång till arbete för individer som drabbats av stroke. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

This study is a qualitative text analysis of the state's public inquiry (SOU 2018:57) according to Carol Bacchi's (2009) Foucault-influenced analysis tool: "What's the Problem Represented to be?" (WPR) which is based in poststructuralist theory. The policy's incentives are the international measurements of fourth-grade and 15-year-olds' reading comprehension, PIRLS and PISA respectively. Quantitative measurements in large population groups are generally stated as motives for initiating policies in contemporary welfare states. The starting point in this study is class as class aspects tend to be toned down in today's society despite the fact that parents' level of education has an approximately as strong connection with basic reading skills and in the long run school results as with the variables gender and Swedish/foreign background together. Based on class the purpose of the study is to investigate how the state's public inquiry, which addresses all children's and young people's reading, assumes that the spread of reading comprehension has increased for decades between socioeconomic groups of children and young people in Sweden alongside with school segregation. The conclusion is that the policy's represented "problem" is a decreasing reading interest in all student groups including the middle class which can affect personal finances and Sweden's position in competition between OECD-countries. The "problem" is furthermore that not all parents have similar resources or attitudes to their children's reading comprehension and reading habits, basically culture and education, as the ideal middle class parent. According to the WPR method "problem" representations within policies result in effects for people, and thus a large share of the population: the group of children, young people and their parents who are highlighted in the study tend, from the position from which the policy is produced, "the bourgeois gaze", to disappear and at the same time to be singled out through the neoliberal and neo-philantrophic discourses that underpins it.

Bakgrund: För att bättre kunna tillgodose behoven av stöd hos sjukskrivna personer, korta ner tiden som sjukskriven och minska antalet personer som får avslag på sjukpenning behövs mer forskning inom rehabiliteringsstöd och återgång till arbete.  Det är inte fullt utrett huruvida self-efficacy, socialt stöd och socioekonomi har effekt på hälsa och arbetsförmåga över tid för en person i slutet av sin sjukskrivning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om self-efficacy, socialt stöd och socioekonomi predicerar hälsa, välbefinnande och arbetsförmåga för personer som är i slutet av en sjukskrivningsperiod. Metod: Studien baserades på en kvantitativ longitudinell  studie. Datamaterialet användes som en kohortstudie med två mätpunkter där 193 respondenter ingick. De predicerande variablerna self-efficacy, socialt stöd och socioekonomi mättes vid baslinjen och utfallsvariablerna självskattad hälsa, psykiskt välbefinnande och arbetsförmåga mättes vid uppföljningen.  Datamaterialet analyserades med korrelationsanalyser och logistiska regressionsanalyser i  statistikprogrammet SPSS. Resultat: En högre self-efficacy predicerade en högre självskattad hälsa (justerad OR 3,05; 95 % CI 1,30 till 7,16), ett högre psykiskt välbefinnande (justerad OR 3,00; 95% CI 1,01 till 8,91) och en högre arbetsförmåga (justerad OR; 3,63; 95% CI 1,50 till 8,80). Emotionellt socialt stöd predicerade psykiskt välbefinnande (justerad OR; 4,76; 95% CI 1,12 till 20,22). Slutsats: En högre self-efficacy predicerade en högre självskattad hälsa, psykiskt välbefinnande och arbetsförmåga hos målgruppen och emotionellt socialt stöd predicerade ett högre psykiskt välbefinnande. För framtida forskning anses att interventionsstudier och effektutvärderingar vid återgång till arbete samt faktorer som påverkar self-efficacy vid sjukskrivning studeras. / Introduction: To increase the support for those on sick leave, shorten the time of sick leave and reduce the number of people who have been refused social insurance despite reduced work ability,  more research on support of rehabilitation and return to work is required. It is not fully explored whether self-efficacy, social support and socioeconomics have an effect on health and work ability, it is therefore appropriate to study the health factors of those who have been on sick leave for a long period of time. Aim: The aim of this study was to investigate whether self-efficacy, social support, and socioeconomics predict health, wellbeing, and work ability for people who are at the end of a period of sick leave. Method: The study were based on quantitative longitudinal study. The data material was used as a cohort with two measuring points (N = 193). The predictive variables self-efficacy, social support and socioeconomics as well as the outcome variables self-rated health, mental wellbeing and work ability was analyzed with correlation analysis and logistic regression analysis, in the statistical program SPSS. Result: Higher self-efficacy predicted higher self-rated health (adjusted OR 3,05; 95% CI 1,30 to 7,16), higher mental wellbeing (adjusted OR 3,00; 95% CI 1,01 to 8,91) and higher work ability (adjusted OR; 3,63; 95% CI 1,50 to 8,80). Emotional social support predicted higher mental wellbeing (adjusted OR; 4,76; 95% CI 1,12 to 20,22).    Conclusion: Higher self-efficacy predicted higher self-rated health, mental wellbeing and work ability in the target group, and emotional social support predicted higher mental wellbeing. For future research, intervention studies and effect evaluations of returning to work and factors that affect self-efficacy on sick leave need to be studied.

Cykling må vara ett smidigt och miljövänligt transportmedel, men den bakomliggandeplaneringen och de politiska besluten har en problematisk sida. Tidigare forskning visar attgrupper med större politiskt inflytande och högre social status tenderar att få högre prioritetpå bekostnad av andra grupper som riskerar att bli marginaliserade och förbisedda iplaneringen. Det kan i sin tur leda till olika typer av transportfattigdom och förstärktaojämlikheter i samhället. Inga tidigare studier angående den här aspekten av cykling hargjorts i en nordisk kontext. Den här studiens syfte är att undersöka om liknande trenderexisterar i Stockholm. Genom att utveckla och använda en metod för att analysera mängd ochkvalitet av cykelvägar i olika områden, och sedan jämföra resultaten från denna undersökningmed socioekonomisk och demografisk data, identifieras korrelationer mellan tillgången tillcykelinfrastruktur och social status. Resultatet visar att den totala mängden cykelvägar (uttryckt som förhållandet mellancykelvägar och bilvägar) är större i områden med lägre social status, men kvaliteten ökar medhögre status. Skillnaderna är inte jättestora, men kan vara ett tecken på ojämlikhet som inteuppmärksammats tidigare. Utöver det huvudsakliga syftet med studien visar det sig också attStockholms stads data över cykelinfrastrukturen saknar nödvändiga detaljer för den här typenav undersökningar, och vetskapen om hur områden skiljer sig åt är begränsad. Den härstudien uppmärksammar därmed nuvarande brister och behovet av att lyfta frågor gällandeojämlikheter i cykelplanering. / Though cycling may be a convenient and environmentally friendly mode of transport, thepolitics and planning behind it has a troublesome side. Research in other contexts shows thatgroups with larger political influence and higher social status tend to be prioritised at theexpense of other groups, which may risk being marginalised and overlooked in planning. Inturn, this could lead to different kinds of transport poverty and reinforced injustices betweengroups. No earlier research regarding this aspect of cycling has been carried out in a Nordiccontext. This study will investigate whether similar trends exist in Stockholm. By developinga method for assessing the amount and quality of bike lanes in different areas, and comparingthe results from this assessment with socioeconomic and demographic data, correlationsbetween cycling infrastructure and social status are identified. The results show that the total amount of bike lanes (expressed as ratio between bike lanesand roadways) are larger in areas with lower social status, but the quality increases withhigher status. The differences are not extensive, but could be a sign of injustice that are notdiscussed today. In addition to these main findings, it is discovered that the City ofStockholm’s data over cycling infrastructure lacks sufficient information for this type ofassessment, and their knowledge about how areas differ is limited. This study thus highlightsthese issues and the need for considering inequalities in bicycle planning.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för kollektivtrafikens tillgänglighet i Jönköpings stad. Detta görs i förhållande till skapandet av socialt kapital samt att förstå skillnader och konsekvenser för olika socioekonomisk status, för att göra detta gjordes en GIS-analys. Genom individuellt och kollektivt socialt kapital analyseras resultatet där även marxism och TOD ämnar att genomsyra analysen. Resultatet identifierade fem olika områden som ingick i olika socioekonomiska klasser. Studien påvisar hur konsekvenserna av dålig tillgänglighet skiljer sig mellan olika socioekonomiska klasser då detta påverkar bildandet av socialt kapital. Geografisk placering spelar stor roll när socialt kapital ska bildas. I områden med lägre socioekonomisk status, belägna i mindre centrala delar, är risken för social exkludering större och möjligheten till att bilda individuellt socialt kapital sämre. Vid en generellt dålig tillgänglighet i staden minskar möjligheterna till att bygga kollektivt socialt kapital. / The essay aims to increase understanding of accessibility to public transportation in the city of Jönköping. This is done in relation to the creation of social capital and understanding the differences and consequences for different socioeconomic statuses, this was done via a GIS-analysis. The results are analyzed via individual and collective social capital where Marxism and TOD intends to permeate the analysis. The results identified five different areas belonging to various socioeconomic classes. The study demonstrates how the consequences of poor accessibility vary among socioeconomic classes, impacting the formation of social capital. Geographical location plays a significant role in the formation of social capital. Areas with lower socioeconomic status, located in less central parts, face a greater risk of social exclusion and have poorer opportunities to form individual social capital. In a city with generally poor accessibility, the opportunities to build collective social capital decrease

In this essay a comparative analysis will be conducted on two mass graves from the terminal classics in the Maya lowlands. This will be done by analysing interpretations of the Cancuén site in Guatemala. Cancuén was a major trading port city in the terminal classics’ southern lowlands. It flourished until its decline in the late 700’s CE. Around the year 800 CE a violent event led to the death of close to 50 elite individuals including the king of Cancuén. Two mass graves have been discovered in the hydraulic system of the city. Individuals in both mass graves represent a variety of ages and genders. A comparative analysis of osteological similarities and differences in the two graves will be based on osteological reports. Previously published work regarding interpretations of the mass graves will be used in an analysis of possible motives behind massacre. Trauma evident in the mass graves as well as their surrounding context suggests that a termination ritual took place after the massacre that the victims were subjected to. / I denna uppsats utförs en komparativ analys av två massgravar från senklassiska perioden i Mayarikets Cancuén, Guatemala. Cancuén var en hamnstad med stort inflytande i låglandet under den senklassiska epoken. Stadens tillväxt av influens och ekonomi skedde under det sena 700–talet e.vt. En våldsam händelse ca 800 e.vt ledde till döden av 50 individer av Cancuéns elit samt stadens egna kung. Två massgravar har påträffats i stadens hydraulsystem. Båda massgravar visar på en variation demografi för både sex och kön. En komparativ analys av osteologiska likheter och skillnader i massgravarna har baserats på osteologiska rapporter. Tidigare publikationer används i en analys av potentiella motivationer bakom massakern. Skeletal trauma i massgravarna samt dess omkringliggande kontext indikerar att en terminations ritual tagit palts efter massakern.

Tehran, the capital of Iran has undergone major urbanization in the last century, which has caused uncontrollable urban growth. Poor regulation and control of this growth has given rise to environmental problems including high air and water pollution. In turn, this has led to urban growth towards the mountains in the north, where the environment is better. However, this pressure to develop in the north has increased segregation of the city and created a clear social division of class between the northern and southern parts of the City. In light of this, and in the context of Tehran as an extremely dense city with limited green space, the City sees a possibility in transforming an unused military airport in the southern districts of the city into a new urban park. This master thesis explores how to reclaim the 270Ha former airfield and develop it as an urban park with strengthened links to surrounding neighbourhoods. The work aims to gain an understanding of how large vacant areas can become successful public areas and green places in the community. The work is based on urban theory and site analysis and brings forward design proposals for the park. Analysis work is divided into an investigative and exploratory stage. The investigative part includes literature studies, data collection and mapping of the city’s urban morphological development, taking into account physical and socio-economic processes. The exploratory part consisted of inventories, site studies and interviews in Tehran, as well as integration analysis with space syntax to explore accessibility and connections in the new park. Throughout the study shows how and why the city has evolved and highlights a connection between living in the southern districts, which are low-income areas, with also having poor access to public and recreation areas. This analysis forms the foundations for the design proposal, visualizations and programs presented about how the area can be designed as a new urban city park. In conclusion, the study highlights that in order to be able to develop new places or renew existing area’s, consideration must be given to urban morphological development. This includes the socio-economic and socio-ecological process. It further concludes, that a ecological viewpoint together with a understanding of the physical environment, the urban landscape identity and the need of people in the context needs to be brought together to plan and create parks and urban spaces

Introduktion: Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och förekommer oftare i socioekonomiskt svagare grupper. Tillgängligheten av livsmedel påverkar både vilka kostval vi gör och hur mycket vi konsumerar. Marknadsföring påverkar tillgängligheten och används för att styra konsumenternas livsmedelsval. För att främja hälsosamma val behövs stödjande miljöer med tillgängliga, prisvärda och hälsosamma livsmedel. Syfte: Syftet är att undersöka hur hälsosamma livsmedelsval har samband med konsumenters upplevelser av dagligvaruhandelns bidrag till stödjande miljöer för hälsosamma livsmedelsval. Metod: En kvantitativ tvärsnittsdesign tillämpades. Datainsamlingen skedde genom webbenkät vilken länkades till informanter via sociala medier. Deskriptiv analys användes samt positiv oddskvot för att belysa det salutogena perspektivet. Ett p-värde på &lt;0,05 ansågs signifikant. Resultat: Respondenterna (n=346) var kvinnor och män över 21 år. Majoriteten var kvinnor i medelåldern, med högskole- eller universitetsexamen samt medelinkomst. Konsumenter som väljer hälsosamma livsmedel har samband med sinnesstämning, naturliga livsmedel och tillgänglighet. Slutsats: Det är viktigt att hälsofrämjande insatser riktas mot hela samhället och stärker medvetenheten om hälsosam kost. Då studien visade samband mellan konsumenters upplevelser av dagligvaruhandelns stödjande miljöer och hälsosamma livsmedelsval, bör hela livsmedelskedjan medvetandegöras om hur folkhälsan påverkas av stödjande miljöer. / Introduction: Unhealthy eating habits are one of the major risk factors för unhealth and occur more frequently in low socioeconomic areas. The availability of food affects both the dietary choices we make and how much we consume. Marketing affects accessibility and is used to guide consumers' food choices. In order to promote healthy choices, supportive environments with available, affordable and healthy foods are needed. Aim: The aim is to investigate how healthy food choices are linked to consumers' experiences of the grocery retailer's contribution to supportive environments for healthy food choices. Methods: A quantitative cross-sectional design was applied. Data was collected with a web survey. Descriptive analysis applied as well as logistic regression analysis and positive odds ratio was used to illustrate the salutogenic perspective. A p-value of &lt;0.05 was considered significant. Result: The respondents (n = 346) were women and men over 21 years. The majority were middle-aged women, with a college or university degree and middle income. There is an association between consumers who choose healthy foods and mood, natural foods and availability. Conclusion: It is important that health promotion efforts are directed at the entire society and strengthen the awareness of healthy eating. As the study showed a correlation between consumers' experiences of the grocery's supportive environments and healthy food choices, the entire food supply chain should be made aware of how public health is affected by supportive environments.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, behöver människan använda minst 20 liter vatten per dag (Reed &amp; Reed, 2013). I Sverige är vattenanvändningen ca 160 liter per person och dygn i hushållet (Svenskt vatten, 2016) och ungefär 87 % av Sveriges befolkning är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet (SCB, 2016a). Dricksvattnet i Sveriges används bl.a. till mat, tvätt och toalettspolning. Svenskt Vattens riktlinjer för den dimensionerande vattenanvändningen baseras på bl.a. publikationen P83:s dimensionering av svenska vatten- och spillvattensystem. Dimensioneringen ger specifik vattenanvändning samt maxdygn- och maxtimfaktorer för sambanden mellan medelvattenanvändningen per dygn och vattenanvändningen maximalt under ett dygn respektive en timme vid dimensioneringen. I denna studie har påverkan av utomhustemperatur, byggår och socioekonomiska aspekter på vattenanvändningen undersökts. Områden i Göteborg som har undersökts är Hisingen, Centrum samt Östra delen av Göteborg. Dessa grupper och områden har även bl.a. statistiskt undersökts med hjälp av korrelations- och signifikansanalys. På grund av personuppgiftslagen har främst personer över 15 år inkluderats i studien, men även vissa underåriga. Med hjälp av data från Göteborgs Energi AB har dimensioneringsparametrar för områden och grupper kunnat beräknas. Bl.a. visades att medelinkomst oftast var den variabel med signifikant korrelation med dimensioneringsparametrarna. Ett annat resultat var att låginkomsttagare var gruppen med störst specifik vattenanvändning och maxdygnsfaktor. Centrum och Östras vattenanvändning visade signifikant korrelation med utomhustemperaturen år 2013 och 2014. Maxdygnsfaktor och maxtimfaktor (dygn) och maxtimfaktor (år) förefaller vara lämpliga parametrar som kan användas i framtida dimensioneringsberäkningar. / According to the World Health Organization, a human being has to use at least 1-3 liters of water a day (Reed &amp; Reed, 2013). In Sweden, water use in households is about 160 liters per person and day in the household (Svenskt vatten, 2016) and around 87 % of the Swedish population are connected to the municipal water and sewage networks (SCB, 2016a). The drinking water in Sweden is used for many purposes, for example cooking, laundry and toilet flushing. Swedish guidelines for the dimensioning of the water networks is based on the publication P83 dimensions of Swedish water- and wastewater systems. The dimensioning guidelines give maximum day factor and maximum hour factor in relation to mean water usage per day and also one day and one day hour usage maximums. The effects of outdoor temperature, building year and socio-economic characteristics on water usage were investigated in this study. Areas of Gothenburg such as Hisingen, Centrum and Östra were studied. These areas and also specific groups in these areas have also been statistically studied through correlation, significance tests and confidence interval investigation. Due to the Swedish personal record law, children under the age of 16 were included in the study but with a modification. The water use for addresses were obtained from Göteborgs Energi AB. Data quality was ensured before statistical analysis thorough data review and analysis. The study’s result showed that the mean income was usually the only variable with significant correlation with the dimensioning parameters. The low-income group was shown to have the highest specific water usage and maximum day factor. Centrum and Östra’s had significant correlation between water use outdoor temperature during 2013 and 2014. Maximum day factor and maximum hour factor (day) and maximum hour factor (year) were suitable parameter to be used for future water usage calculations.