Cykling må vara ett smidigt och miljövänligt transportmedel, men den bakomliggandeplaneringen och de politiska besluten har en problematisk sida. Tidigare forskning visar attgrupper med större politiskt inflytande och högre social status tenderar att få högre prioritetpå bekostnad av andra grupper som riskerar att bli marginaliserade och förbisedda iplaneringen. Det kan i sin tur leda till olika typer av transportfattigdom och förstärktaojämlikheter i samhället. Inga tidigare studier angående den här aspekten av cykling hargjorts i en nordisk kontext. Den här studiens syfte är att undersöka om liknande trenderexisterar i Stockholm. Genom att utveckla och använda en metod för att analysera mängd ochkvalitet av cykelvägar i olika områden, och sedan jämföra resultaten från denna undersökningmed socioekonomisk och demografisk data, identifieras korrelationer mellan tillgången tillcykelinfrastruktur och social status. Resultatet visar att den totala mängden cykelvägar (uttryckt som förhållandet mellancykelvägar och bilvägar) är större i områden med lägre social status, men kvaliteten ökar medhögre status. Skillnaderna är inte jättestora, men kan vara ett tecken på ojämlikhet som inteuppmärksammats tidigare. Utöver det huvudsakliga syftet med studien visar det sig också attStockholms stads data över cykelinfrastrukturen saknar nödvändiga detaljer för den här typenav undersökningar, och vetskapen om hur områden skiljer sig åt är begränsad. Den härstudien uppmärksammar därmed nuvarande brister och behovet av att lyfta frågor gällandeojämlikheter i cykelplanering. / Though cycling may be a convenient and environmentally friendly mode of transport, thepolitics and planning behind it has a troublesome side. Research in other contexts shows thatgroups with larger political influence and higher social status tend to be prioritised at theexpense of other groups, which may risk being marginalised and overlooked in planning. Inturn, this could lead to different kinds of transport poverty and reinforced injustices betweengroups. No earlier research regarding this aspect of cycling has been carried out in a Nordiccontext. This study will investigate whether similar trends exist in Stockholm. By developinga method for assessing the amount and quality of bike lanes in different areas, and comparingthe results from this assessment with socioeconomic and demographic data, correlationsbetween cycling infrastructure and social status are identified. The results show that the total amount of bike lanes (expressed as ratio between bike lanesand roadways) are larger in areas with lower social status, but the quality increases withhigher status. The differences are not extensive, but could be a sign of injustice that are notdiscussed today. In addition to these main findings, it is discovered that the City ofStockholm’s data over cycling infrastructure lacks sufficient information for this type ofassessment, and their knowledge about how areas differ is limited. This study thus highlightsthese issues and the need for considering inequalities in bicycle planning.

This thesis delves into the manifestations of transport poverty and time poverty in the Greater Reykjavík area, highlighting the accessibility of essential healthcare, educational, and grocery services through various transport modes - driving, public transit, cycling, and walking. Utilizing a service area analysis with network datasets in ArcGIS Pro, the study indicates some disparities in travel times experienced by different demographic groups, with a particular emphasis on the university-eligible population. The results reveal a generally high level of accessibility across the majority of the population. Driving and cycling demonstrate the greatest coverage, while public transit and walking pose significant accessibility challenges. Notably, when considering modes other than driving, universities emerge as the hardest facilities to access, leading to a substantial portion of university-eligible being the most likely to grapple with transport poverty. The findings underscore the urgency to better accommodate university students, delve deeper into disparities experienced by more vulnerable groups, such as women and foreign-born residents. Moreover, this hopefully paves the way for a more comprehensive understanding of transport and time poverty in Greater Reykjavík, ultimately aiming to guide the creation of a more accessible, equitable, and sustainable urban environment for all residents.

Developing and building cities in a sustainable way is essential in modern day planning. A huge factor that influences this is the transport sector. The growing discourse of sustainable mobility is transport researchers answer to this but the lack of a social sustainability  perspective motivates research in relation to transport equality. The aim of this thesis is to increase the understanding of transport equality in Scania and contribute with insights primarily of how planning measures can be developed and consequences managed. To investigate the phenomenon, we look at how the sustainable mobility discourse affects transport equality with a focus on Scanias rural areas. We mainly examine cycling and public transport as two sustainable means of transport and how various priorities between and within these modes affect equality. Through interviews with both planners and travellers we establish an understanding of the phenomenon from two different perspectives. The study shows that general goals for increased share of travels by bicycle and public transport are governing traffic planning in Scania. Based on this, we argue that sustainable mobility is considerably more influential than the transport equality perspective. One strategy that clearly shows this is the dominance of the ridership goal in public transport planning. Geographical coverage has a lower priority compared to increasing the share of travels. The study concludes that there is a car dependency in rural Scania. The car is considered the obvious mode of transport due to flexibility, dangerous cycling conditions and the limited range of public transport. The poor public transport service can be seen as a direct result of the ridership goal. Resources from routes with less demand are reallocated to stronger routes and rural traffic is negatively affected as a result. There is also an understanding among travellers that service along rural routes are expensive and therefore not as justified by planners. However, this understanding among travellers is not accepted in the same way when it comes to the limited bicycle infrastructure. There is a strong wish for improved bicycle connections between small towns and cities, however the study reveals legal and organisational obstacles to the construction of bicycle infrastructure outside urban areas.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i dagens hållbara stadsutveckling och fokuserar på transportplaneringens roll i denna. Uppsatsen tar också sin utgångspunkt i hur transportforskare under senare år betonat problematiken med att människor med olika socioekonomiska förutsättningar har olika förutsättningar till mobilitet. För att motverka dessa processer har forskare under senare år utvecklat en rad koncept, verktyg och arbetsmetoder. Fokus för uppsatsen ligger på en undersökning av konceptet transport poverty och dess förekomst i Malmö. För att verkställa uppsatsens syfte - att undersöka konceptet transport poverty och dess förekomst i utvalda delar av Malmö, genomförs en litteraturstudie och en fallstudie i tre delar av Malmö. Uppsatsförfattarna redogör i litteraturstudien för hur transport poverty är ett koncept som belyser och förklarar relationer och samband mellan bristande transportmöjligheter och sociala problem. Uppsatsförfattarna redogör i litteraturstudien för hur transport poverty är ett koncept som består av fyra delar som behandlar aspekter som människors socioekonomiska förutsättningar, mobilitet, tillgänglighet, och utsatthet för trafikens externa effekter. I fallstudien används sedan litteraturstudiens resultat kring hur transport poverty kan identifieras och mätas och användas i en mätning av transport poverty i Malmö. Fallstudien utgår ifrån Malmö stads nyligen antagna Trafik- och mobilitetsplan och dess uppdelning av Malmö i femton så kallade TROMP-områden. I fallstudien används sekundärdata i form av befolkningsstatistik, resvaneundersökningar och tillgänglighetsindex som sedan integreras i en analys och visar på förekomsten av transport poverty i områdena Rosengård/Sorgenfri, Fosie och Limhamn. Slutsatser att dra från fallstudiens resultat är att förekomsten av transport poverty i de studerade områdena skiljer sig åt. Förekomsten av transport poverty är utifrån den integrerade analysen mycket större i områdena Fosie och Rosengård/Sorgenfri än i Limhamn. Analysen visar att de områden med sämst förutsättningar att med överkomliga medel betala för transport också är de områden där förekomsten av transport poverty är som störst. Analysen pekar på hur områdenas olika socioekonomiska förutsättningar tycks kunna förklara mycket av fallstudiens resultat. I ljuset av den tidigare forskningen kan dessa resultat ytterligare problematiseras och nyansera bilden av de transportrelaterade sociala konsekvensernas uppkomst och bakomliggande orsaker. Med hjälp av teorier kring social exclusion kan förekomsten av transport poverty i de studerade områdena betraktas vara beroende på människors individuella förutsättningar, men också av hur lokala, nationella och globala faktorer, såväl inom som utanför transportområdet, skapar, och återskapar transport poverty i Malmö. / This master thesis focuses on the role of transport planning in todays sustainable urban development. It starts off by highlighting the problems of unequal mobilities and how research on transport planning during later years has developed concepts, tools and methods to counteract such processes. The thesis main purpose is to examine the concept transport poverty and its presence in different geographical areas of Malmö. The purpose is executed through a literature review over the concept and a case study over its presence in three different areas. Conclusions from the literature review is that transport poverty is a concept that highlights and explains the inter-relationships between transport disadvantage and social policy issues. The literature review also makes clear that transport poverty is a broad, overarching notion, which encompasses the sub-concepts (lack of) transport affordability, mobility poverty, accessibility poverty and exposure to transport externalities. The results from the literature review are then used to develop indicators and methods to be used in the case study´s measure of transport poverty in Malmö. The case study starts off from the city of Malmös newly adopted transport plan and its division of Malmö into fifteen so-called TROMP-areas. The authors base their study on secondary data covering demographics, travel surveys and accessibility indexes in the areas Rosengård/Sorgenfri, Fosie and Limhamn. The case study leads to a number of conclusions. The presence of transport poverty in the areas that is studied differs, and is considerably greater in the areas Fosie and Rosengård/Sorgenfri than in Limhamn. The integrated analysis also shows that the areas with the greatest presence of transport poverty are also the areas suffering mostly from a lack of transport affordability. These findings could be explained by the areas different socioeconomic conditions. In light of previous research and its thesis of the appearance and underlying causes of the transport-related impacts, the results from the case study could be further problematized. Using theories of social exclusion, the presence of transport poverty in different parts of Malmö could be considered to be dependent on peoples individual circumstances, but also of how local, national and global factors, within and outside the transport sector, creates and recreates transport poverty in Malmö.

Bisher finden subjektive Bewertungen von Erreichbarkeiten durch individuelle Verkehrsnutzer in den Verkehrswissenschaften und der Verkehrsplanung noch kaum Beachtung. Objektive Maßzahlen bestimmen einen Großteil der Theorie und Praxis. Auch die Zusammenhänge zwischen Mobilität und Wohlbefinden einerseits und zwischen Mobilität und gesellschaftlicher Inklusion andererseits sind noch wenig erforscht. Insbesondere im Hinblick auf benachteiligte, von Exklusion betroffene Menschen bestehen große Wissenslücken. Diese Arbeit sucht sich theoretisch und methodologisch den Mobilitätsbedürfnissen sozial benachteiligter Bevölkerungsgruppen anzunähern, um zu helfen, die vorherrschenden Defizite abzubauen. Ergebnis soll ein umfassender Katalog aus Empfehlungen für ein Forschungsdesign sein, der zukünftigen wissenschaftlichen Projekten Anleitung bietet. Neben der interdisziplinären Studie wissenschaftlicher Literatur stellen Experteninterviews die zentrale methodische Herangehensweise dar. Obschon für das Forschungsdesign bei bisherigen Forschungsarbeiten zu thematisch verwandten Themenstellungen vielfach Anleihen genommen werden können, muss ein eigenes methodisches Vorgehen gestaltet werden. Denn Eigenschaften, die häufig bei sozial Benachteiligten vorkommen, machen ein ganz der Zielgruppe angepasstes Verfahren notwendig. Zahlreiche weitere Schritte, insbesondere Testläufe der methodischen Empfehlungen, werden notwendig sein, um Mobilitätsbedürfnisse angemessen erheben zu können.

Introduktion: Transportfattigdom innebär begränsningar för individer i deras förmåga och möjlighet att resa, exempelvis genom resor till och från arbete, skola, livsmedelsinköp och fritidsresor. Transportfattigdom kan förvärra livskvaliteten för utsatta grupper i samhället, särskilt under perioder av ekonomisk nedgång (Trafikanalys, 2018). Piotr Zają (2016) belyser den starka kopplingen mellan transport och folkhälsa, och förespråkar en hållbar och hälsosam transportinfrastruktur för att förbättra människors hälsa och livskvalitet över hela världen. Syfte: Syftet med den aktuella litteraturstudien är att sammanställa hur transportfattigdom påverkar möjligheten till god hälsa ur ett jämlikhetsperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. Sammanlagt inkluderades 20 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Bland annat har följande sökord inkluderats i sökningarna: transport affordability, public health, mobility disadvantage, exclusion, access to transportation samt transportation poverty. De inkluderade artiklarna hade både kvalitativa och kvantitativa studiedesigner och genomförda i Kanada, Australien, USA, Korea, Nepal, Japan, Tajikistan, Malaysia, Tyskland. Resultat: Studien resulterade i 19 olika teman och subteman (Figur 1). Av dessa kategoriserades fem ut som övergripande teman; Tillgänglighet och tillgång till transport, Hälsa och välbefinnande, Social rättvisa och hälsoklyftor, Äldre och transport, Begränsningar av transport för personer med funktionsnedsättningar. Slutsats: Transportfattigdom påverkar möjligheten till god hälsa. Vid planering och utformningar av transportlösningar är det därför angeläget att säkerställa tillgänglighet och tillgång till transport för alla samhällsgrupper för att skapa bättre förutsättningar för jämlik hälsa. / Transport poverty is a new concept that includes limitations for individuals in their ability to travel, for example traveling to and from work, grocery shopping, and pleasure travel. It encompasses all types of transportation, for instance personal vehicles or public transportation (Trafikanalys, 2018). Piotr Zają (2016) highlights the intimate connection between transportation and public health, and how sustainable and healthy transportation infrastructure can improve the quality of life for the world’s population. Purpose: The purpose of the current literature study is to compile how transport poverty affects possibillity to good health from an equality perspective. Method: A systematic literature review was conducted. A total of 20 scientific articles were included from the databases Cinahl and PubMed. The search queries encompassed following terms: transport affordability, public health, mobility disadvantage, exclusion, access to transportation, and transportation poverty. The included articles had both qualitative and quantitative study designs and were conducted in Canada, Australia, USA, Korea, Nepal, Japan, Tajikistan, Malaysia, and Germany. Results: The study resulted in 19 different themes and subthemes (Figure 1). Out of these, five were categorized as overarching themes: Accessibility and access to transportation, Health and well-being, Social justice and health disparities, Aging and transportation, Limitations of transportation for people with disabilities. Conclusion: Transport poverty affects the possibility of good health. When planning and designing transport solutions, it is therefore important to ensure accessibility and access to transport for all social groups to create better conditions for equal health.

Bisher finden subjektive Bewertungen von Erreichbarkeiten durch individuelle Verkehrsnutzer in den Verkehrswissenschaften und der Verkehrsplanung noch kaum Beachtung. Objektive Maßzahlen bestimmen einen Großteil der Theorie und Praxis. Auch die Zusammenhänge zwischen Mobilität und Wohlbefinden einerseits und zwischen Mobilität und gesellschaftlicher Inklusion andererseits sind noch wenig erforscht. Insbesondere im Hinblick auf benachteiligte, von Exklusion betroffene Menschen bestehen große Wissenslücken. Diese Arbeit sucht sich theoretisch und methodologisch den Mobilitätsbedürfnissen sozial benachteiligter Bevölkerungsgruppen anzunähern, um zu helfen, die vorherrschenden Defizite abzubauen. Ergebnis soll ein umfassender Katalog aus Empfehlungen für ein Forschungsdesign sein, der zukünftigen wissenschaftlichen Projekten Anleitung bietet. Neben der interdisziplinären Studie wissenschaftlicher Literatur stellen Experteninterviews die zentrale methodische Herangehensweise dar. Obschon für das Forschungsdesign bei bisherigen Forschungsarbeiten zu thematisch verwandten Themenstellungen vielfach Anleihen genommen werden können, muss ein eigenes methodisches Vorgehen gestaltet werden. Denn Eigenschaften, die häufig bei sozial Benachteiligten vorkommen, machen ein ganz der Zielgruppe angepasstes Verfahren notwendig. Zahlreiche weitere Schritte, insbesondere Testläufe der methodischen Empfehlungen, werden notwendig sein, um Mobilitätsbedürfnisse angemessen erheben zu können.

With a foundation in social sustainability, and with the theoretical framework of transport justice and transport poverty, the aim of this thesis is to create a profile picture of the future potential travelers on the North Bothnia Line in Sävar, Robertsfors and Bureå. Both a quantitative and a qualitative analysis are performed. The quantitative analysis describes the population structures concerning age, gender, educational level, employment, household type, income and cars per 1000 inhabitants. The qualitative analysis consists of an interview study, conducted in Robertsfors, with 47 informants. The interview answers are analyzed through content analysis, and presented in personas for each age group. The three areas differ in population structure, which could have different implications on the future travel. In the planning for a socially sustainable travel with the North Bothnia Line, focus needs to be directed to the young travelers, in particular the high school youths. Families with children are facing constraints when trying to manage sustainable travel, therefore, how to create a socially sustainable travel for this group is important to consider in the planning. Young adults, as well as individuals that are unemployed are vulnerable groups, important to consider. The senior travelers have another travel behavior, compared to the population of working age, but still have their needs connected to travel. The informants are positive about the North Bothnia Line, positive about train as travel mode, and intend to use the future train. They expect that the train will lead to easier and faster transportation and work commuting, increased access to schools and jobs, population growth, open up for more opportunities, and that people do not have to own a car. The greatest needs are; a good timetable, with many departures, matching the work schedule. The train has to be on time, and the ticket price not too high. Both the train and the station have to be easily accessible, supplied with good car parking facilities with engine heaters, and the train has to go fast. Both the train and the station have to be clean and controlled, and there has to be clear, and digital information. / Norrbotniabanans noder 2