Abstrakt Bakgrund: Att idrottspsykologi är en viktig aspekt inom elitidrottidrott och den elitförberedande verksamheten som exempelvis utbildning vid specialidrott på gymnasial nivå får anses högst sannolikt. För att klara av de stora krav som ställs för att tävla/spela på elitnivå är utveckling och arbete med idrottspsykologi av stor vikt. Syfte: Denna studies syfte var att kartlägga om utbildningen inom det idrottspsykologiska spektrumet i ämnet specialidrott (RIG/NIU) ges lika stort utrymme som den praktiska färdighetsträningen i utbildningen, om eleverna anser sig erhålla tillräckliga kunskaper inom idrottspsykologi samt om specialidrottslärare anser sig besitta tillräckliga kunskaper. Metod: 38 elever och 15 specialidrottslärare inom ämnet specialidrott deltog i studien genom att besvara en elevenkät och en specialidrottslärarenkät. Resultat: Resultatet visade att både elever och lärare anser att det idrottspsykologiska spektrumet ges lika stort utrymme i utbildningen som den praktiska färdighetsträningen, att tillräckliga kunskaper inom idrottspsykologi erhålls för spel/tävling på elitnivå samt tillräcklig kompetens hos specialidrottslärarna inom området. Slutsats: Studiens resultat ger i stora drag en indikation hur det förhåller sig utifrån gällande frågeställningar avseende idrottspsykologisk utbildning inom ämnet specialidrott. Nyckelord: Utbildning – RIG/NIU – elever – Specialidrottslärare / Nej

Bakgrund: De Nationella idrottsutbildningarna [NIU] utformades för att göra specialidrotten på gymnasiet mer elitfokuserad. Inom både utbildningssystemet och idrottsvärlden finns en social snedrekrytering som innebär att individer med den högsta sociala positionen gynnas mest. Något som dessutom blir tydligare om det finns en hög selektering vilket kan innebära en risk för ojämlikhet och minskad fysisk aktivitet hos ungdomar. Syfte: Syfte med studien var att redogöra för den sociala bakgrunden hos NIU- fotbollselever samt att identifiera hur representativ utbildningen är jämfört med Sveriges totala sociala bakgrundsindelning.   Metod: Kvantitativ metod, tvärsnittsdesign, valdes för att genomföra den aktuella studien. Datainsamlingen planerades att genomföras med enkäter samt inhämtande av jämförelsematerial från Statistiska centralbyrån (SCB).  Resultat: I och med samhällssituation våren 2020 på grund av Covid-19 kunde ingen data insamlas.   Diskussion: En genomgång av tidigare studier inom aktuellt område gav en i det närmaste samstämmig bild av social snedrekrytering till elitidrott. Med utgångspunkt i dessa studier diskuteras möjliga orsaker till denna snedrekrytering.  Slutsatser: Baserat på tidigare studier finns det sannolikt ett samband mellan social bakgrund och att tillhöra NIU-fotboll, där NIU-elever antas inneha mer gynnsamma sociala bakgrundsfaktorer jämfört med Sverige överlag.