Sammanfattning I tidningar kan man läsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste åren i Sverige. Tidigare har studier ämnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rätt att använda våld ser ut. Syftet med denna studie är att få kännedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiära dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av polislagen och nödvärnsrätten. Frågeställningen för denna studie är följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i två dagstidningar och två kvällstidningar under 2000-talet? Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats. Materialet till denna totalundersökning togs fram ur artikeldatabasen Mediearkivet. Studien avgränsades till två stora svenska dagstidningarna och två stora svenska kvällstidningarna; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den teoretiska referensram som användes för denna studie var Berger och Luckmanns teori om socialkonstruktivism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet av denna studie visar att följande diskurser fanns i tidningsartiklarna; nödvärn, polisens beväpning och psykiskt sjuka. Dessa tre diskurser belyses med flera citat och mina egna reflektioner för att analysera hur tidningarna skriver om polisens dödsskjutningar.

Dödsskjutningar har ökat markant i Sverige under de senaste tio åren och gängkriminaliteten blir allt mer utspridd i samhället. Ämnet är högaktuellt i media och det rapporteras dagligen om nya händelser och aspekter av fenomenet. Det är ett ämne som väcker starka känslor och åsikter och engagerar såväl politiker och journalister som den allmänna befolkningen. Syftet med denna studie är att genom en diskursanalys undersöka hur dödsskjutningar framställs i svenska nyhetstidningar med olika ideologiska inriktningar under åren 2020-2023. Kritisk diskursanalys utgör studiens övergripande teoretiska och metodologiska ansats, där det tidigare suppleras med det teoretiska begreppsparet encoding/decoding. Fyra tidningar med olika uttalade ideologier har analyserats: Aftonbladet, Expressen, Fria Tider och Proletären. Studiens resultat visar att samtliga tidningar framställer dödliga skjutningar på ett dramatiskt sätt genom ett effektfullt språkbruk, samt att gärningspersonerna beskrivs som unga män i kriminella miljöer. Resultatet påvisar även att tidningarna synliggör sina respektive ideologier i olika utsträckning, då Fria Tider och Proletären speglar sina ideologier i högre grad än Aftonbladet och Expressen. Detta blir tydligt bland annat genom vilka ord som används i artiklarna, samt vilken typ av åtgärder man förespråkar för att motverka gängkriminaliteten och dödsskjutningarna. Sammanfattningsvis föreslår studien att svensk media i viss mån uttrycker en delad diskurs om dödsskjutningarna, men även att fenomenet färgas i relation till tidningarnas uttryckta ideologier, där tidningarna på politikens ytterkanter sticker ut mest.

Bakgrunden till studien är den aktuella samhällsdebatten om ungdomsbrottsligheten och det ökade vapenvåldet i Sverige. Vi har valt att rikta fokus till den del av debatten som berör ungdomar. Syftet med studien är att undersöka viktiga faktorer och förhållanden bland ungdomar som riskerar att utveckla normbrytande beteenden, samt hitta förklaringar till de höga antalet dödsskjutningar. Undersökningen har gjorts med en allmän kvalitativ litteraturstudie baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet har analyserats med tematisk analys och det finns fem övergripande teman som kan relateras till uppkomsten av ungas normbrytande beteenden. Studiens övergripande teman är: normbrytande beteende, bostadsområde, socioekonomiska förutsättningar, utsatta områden och skolnivå. Den teoretiska utgångspunkten har varit social desorganisationsteori och stämplingsteorin.  Resultaten har pekat på att familjebakgrund, skolgång och bostadsområden är några viktiga faktorer som kan ha en inverkan på ungas välmående. Vi kan därmed dra slutsatser om att jämlika socioekonomiska faktorer kan bidra till att jämna ut olikheter mellan bostadsområden, samt skolors organisering och struktur. Det kan öka välmåendet bland unga, men också minska risken för att utveckla normbrytande beteende och därefter också brottsligt beteende.

Den svenska polisens dödsskjutningar av civila har ökat med drygt 100 % sedan 2010, av denna anledning väcktes intresset för att se hur 2018 års dödsskjutningar framställs av kvällspressen med hänsyn till det senmoderna samhället vi lever i. Syftet med studien är att undersöka hur två kvällstidningar rapporterar om polisens dödsskjutningar av civila mot bakgrund av senmoderniteten, därför används Faircloughs kritiska diskursanalys. Under analysens gång har fyra diskurser identifierats: ansvars-, osäkerhets-, offer-, och rättsdiskurs och samtliga av dessa diskurser kan kopplas till senmoderniteten. Vidare visar analysen att kvällstidningarnas sätt att rapportera om polisens dödsskjutningar av civila är i huvudsak bidragande till den bredare sociala praktiken, det vill säga senmoderniteten.

Syftet med denna studie var att analysera hur dödsskjutningar konstrueras som ett socialt problem i nyhetsmedier samt undersöka hur socialt arbete relateras till fenomenet i nyhetsartiklar. För att uppnå syftet har nyhetsartiklar publicerade år 2023 av fyra olika medieredaktörer använts som empiriskt material. Nyhetsartiklarna har studerats genom en kvalitativ innehållsanalys, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på hur sociala problem skapas och med en framingteoretisk infallsvinkel. Resultatet av studien visar att nyhetsrapporteringen präglas av två teman, känsloramen och ansvarsramen. Inom känsloramen ryms studiens resultat som påvisar att nyhetsrapporteringen präglas av känslor. Både i den bemärkelse att människors känslor kring en dödsskjutning presenteras, liksom att scenarion och offer gestaltas på ett sätt som kan framkalla känslor hos mottagarna, och därmed bidra till en konstruktion av dödsskjutningar som ett skrämmande och hotfullt socialt problem. Ansvarsramen belyser hur socialt arbete inte direkt pekas ut som ansvarigt till problematiken, utan där socialtjänsten snarare rapporteras om i relation till enskilda fall där dem brustit i sitt ansvar. Slutligen är polis och skola aktörer som relateras till ansvarsfrågan rörande gängkriminaliteten och det dödliga skjutvapenvåldet, där samverkan lyfts som en nyckel i bekämpandet av brottsligheten. I sin helhet belyser studien ett samspel mellan nyhetsmedier och konstruktionen av ett idag aktuellt socialt problem. Som akademisk disciplin ämnar socialt arbete att studera sociala problem och hur de påverkar individer och samhället. Hur det sociala problemet konstrueras påverkar följaktligen vilka åtgärder som adresseras.