Syftet med arbetet har varit att undersöka den nya lagen (2014:447) om rätten att ta fordon i anspråk, det nya rättsinstitutet ianspråktagande och de ändringar som skett i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall, för att undersöka om lagen uppfyllt sitt syfte. Syftet har även varit att undersöka om fordonsmålvakter har någon möjlighet att någonsin bli skuldfria gentemot det allmänna. För att få svar på frågorna har en rättsdogmatisk metod använts för att beskriva gällande rätt på området och med hjälp av statistik undersöka om lagen uppfyllt sitt syfte och hur den fungerat praktiskt. Studien har visat att lagen inte ännu påvisat att dess syfte uppnåtts. Den visar även på en problematik för fordonsmålvakter att kunna bli skuldfria och att ianspråktagande kan vara en möjlighet till detta. I slutet av arbetet diskuteras vilka effekter lagstiftningen kan ha och det ställs frågor kring hur det skulle kunna se ut om lagen ändrades.

I takt med att klimatet förändras ökar frekvensen av extrema väderhändelser. I Sverige har den ökade årsmedeltemperaturen och nederbörden förhöjt risken för översvämningar. Översvämningar är inget nytt fenomen och har i Sverige orsakat stor skada på privat och offentlig egendom, kritisk infrastruktur och samhället i stort. Med tanke på översvämningarnas breda definition avgränsas denna studie till översvämningar som härleds från havet, sjöar eller vattendrag.  För att skydda samhället mot översvämningar och mildra de sociala, ekologiska och ekonomiska skador som uppstår, implementerar kommuner och privata fastighetsägare olika typer av skyddsåtgärder, såsom skyddsvallar och dammar. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka skyddsåtgärder som tillämpas, om privat mark tas i anspråk för att etablera översvämningsskydd och vilka ersättningsprinciper som används.  För att besvara uppsatsens frågeställningar tillämpas en kvalitativ metodansats, inkluderande fallstudier, litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer, för att samla in data. Fallstudier från tio kommuner med kända översvämningsrisker utgör grunden för de erhållna resultaten och ger insikt i hur dessa frågor hanteras i kommunerna. Intervjuerna, som har genomförts digitalt, utgör den primära datakällan för fallstudierna och har kompletterats med relevant litteratur. Eftersom resultatet baseras på den data som erhållits från intervjuer styrs resultatet av den kompetens och kunskap respondenterna har samt hur insatta de är i ämnet.  I den teoretiska bakgrunden ges en översyn över de juridiska förutsättningar som kommuner har för att skydda egendom, infrastruktur och samhället mot översvämningar. Denna bakgrund tillhandahåller nödvändig information för att nyansera och kontextualisera resultatet.  I rapportens resultatdel presenteras fallstudier utförda på följande kommuner: Arvika, Göteborg, Halmstad, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Lomma, Trelleborg, Vellinge och Värnamo. Varje fallstudie analyserar och beskriver kommunens översvämningsrisker, genomförda skyddsåtgärder, processer för markåtkomst och ersättningsmodeller. Dessa studier illustrerar hur olika kommuner anpassar sina strategier utifrån förutsättningar och de juridiska verktyg som finns till hands. Kommuner som Kristianstad, Vellinge, Arvika och Karlstad har tagit privat mark i anspråk för att upprätta översvämningsskydd. I dessa kommuner har även ersättning utgått till fastighetsägarna för intrång i äganderätten. Ambitionen är att lösa förvärven via frivilliga överenskommelser, där befintlig lagstiftning underlättar förhandlingarna. Ersättningen baseras vanligtvis på en oberoende värdering av marknadsvärdet plus ett påslag på 25 % för att ge en skälig ersättning för skadan. I Vellinge har ersättningsfrågan varit särskilt omdiskuterad, och efter ett domstolsbeslut i Mark- och miljööverdomstolen fastställdes den intrångsersättning som utgick till fastighetsägarna.  I Göteborg och Trelleborg uppförs skydden inom ramen för detaljplaneprocessen. I de fall där kommunen inte äger mark, vilket dessa kommuner gör i stor utsträckning, har förvärvet av marken säkerställts inom ramen för de civilrättsliga avtal som upprättas när detaljplanerna realiseras. I Värnamo, Lomma och Halmstad har översvämningsskydden upprättats på kommunal mark, vilket innebär att ingen ersättning har utgått till privata fastighetsägare.  Från resultatet framgår tydligt att kommunernas unika förutsättningar styr de strategier som implementeras. I vissa kommuner tas privat mark i anspråk för säkra samhället mot översvämningar, vilket förefaller bero på vikten av att säkerställa kompletta skydd och de rådande markägoförhållandena. Majoriteten av förvärven har säkerställts med frivilliga överenskommelser, där lagstiftningen utgör grunden för förhandlingarna. Att skydda samhällen mot översvämningar är avgörande för att skapa socialt och ekonomiskt hållbara samhällen för medborgarna. Ett koordinerat kommunalt arbete med goda förutsättningar att upprätta skydd och stödja privata fastighetsägare kan bidra till säkrare och bättre rustade samhällen för att hantera de risker och skador som härleds till översvämningar. / As the climate changes, the frequency of extreme weather events increases. In Sweden, the rising annual average temperature and precipitation have heightened the risk of flooding. Flooding is not a new phenomenon and has caused significant damage to private and public property, critical infrastructure, and society at large in Sweden. Given the broad definition of flooding, this study is limited to floods originating from the sea, lakes or rivers.  To protect society against flooding and mitigate the social, ecological, and economic damages that occur, municipalities and private property owners implement various protective measures, such as levees and dams. The purpose of this report is to investigate the protective measures that are applied, whether private land is appropriated for establishing flood defenses, and the compensation principles used. This thesis employs a qualitative methodological approach, including case studies, literature reviews, and semi-structured interviews, to gather data. Case studies from ten municipalities with known flood risks form the basis of the results and provide insight into how these issues are managed locally. The interviews, conducted digitally, serve as the primary data source for the case studies and have been supplemented with relevant literature. Since the results are based on data obtained from interviews, they are influenced by the competence and knowledge of the respondents and their familiarity with the subject. The theoretical background provides an overview of the legal frameworks available to municipalities to protect property, infrastructure, and society against flooding. This background provides essential information to nuance and contextualize the results. The results section presents case studies conducted in the following municipalities: Arvika, Gothenburg, Halmstad, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Lomma, Trelleborg, Vellinge, and Värnamo. Each case study analyzes and describes the municipality's flood risks, implemented protective measures, land acquisition processes, and compensation models. These studies illustrate how different municipalities adapt their strategies based on conditions and available legal tools. Municipalities such as Kristianstad, Vellinge, Arvika, and Karlstad have appropriated private land to establish flood defenses. In these municipalities, compensation has also been awarded to property owners for infringements on property rights. The goal is to resolve acquisitions through voluntary agreements, where existing legislation facilitates negotiations. Compensation is usually based on an independent valuation of the market value plus an additional 25% to provide fair compensation for the damage. In Vellinge, the issue of compensation has been particularly contentious, and after a court ruling in the Swedish equivalent to Land and Environment Court of Appeal, the compensation awarded to property owners was established. In Gothenburg and Trelleborg, the defenses are constructed within the framework of the detailed planning process. In cases where the municipality does not own the land, which is often the case in these municipalities, the acquisition of land has been secured within the framework of the civil law agreements established as the detailed plans are realized. In Värnamo, Lomma, and Halmstad, the flood defenses have been established on municipal land, meaning that no compensation has been paid to private property owners. The results clearly show that the unique conditions of the municipalities dictate the strategies implemented. In some municipalities, private land is appropriated to secure the community against flooding, which appears to depend on the importance of ensuring complete protections and the prevailing land ownership conditions. The majority of acquisitions have been secured through voluntary agreements, where legislation forms the basis of the negotiations. Protecting communities from flooding is crucial for creating socially and economically sustainable communities for citizens. Coordinated municipal efforts with good conditions for establishing defenses and supporting private property owners can contribute to safer and better-prepared communities to manage the risks and damages associated with flooding.

Land qualifies as a finite, non-renewable resource. Converting natural or semi-natural land into built-up and artificial areas is understood as land take. Despite the EU’s ‘no net land take by 2050’ goal, the rate of land take is expected to continue unsustainably, particularly due to urban sprawl. The negative consequences of land take, namely landscape fragmentation, habitat loss and biodiversity decline, are, therefore, directly linked to the activities of the built environment sector. Land recycling, i.e. brownfield redevelopment, is key to reducing land take and enhancing circularity in land use. Although land use planning is recognised as a tool to both implement circular economy practices and reduce land take, land as a resource remains understudied in literature on circular economy in the built environment.This study focuses on circular land use in the form of green land recycling, grey land recycling, and densification and what drives and hinders circular land use for real estate developers and municipalities as key actors in land development in the Swedish built environment sector. It draws upon the Industrial Marketing and Purchasing (IMP) perspective by employing a resource interaction approach (RIA) to, firstly, map the resource interfaces of the focal resource land and secondly, explore the drivers and hinders for adapting to circular land use in these interfaces from the perspectives of real estate developers and municipalities.This cross-sectional interview study employed a mono-method qualitative methodology using semi-structured interviews to collect data. The interviews were conducted both with employees of Swedish municipalities and real estate developers based and active in Sweden. Thematic analysis was utilised to analyse data and structure the presentation of the findings.The findings allowed to identify specific resource combinations needed for land to become valuable for developers and municipalities. Valuable land for developers is determined by economic value, whereas for the municipalities social values are similarly important. In identifying key drivers and hinders the findings affirm the role of neighbours as hindering and future users and collaborations between the two actors as driving circular land use. Furthermore, the findings reveal the positive effects of land take restricting guidelines, emphasising the significance as well as the susceptibility of land use planning instruments in reducing land take. The study substantiates the understanding of circular land use and provides insights into drivers and hinders specifically for the context of land use in Sweden. Moreover, the application of the RIA in this context broadens the IMP perspective. / Mark är en ändlig, icke-förnybar resurs. Omvandling av naturlig eller halvnaturlig mark till bebyggda och konstgjorda områden kallas för ianspråktagande av mark. Trots EU:s mål om "no net land take by 2050" förväntas mark fortsättningsvis användas på ett ohållbart sätt, särskilt på grund av stadsutbredning. De negativa konsekvenserna av ianspråktagandet av mark, såsom landskapsfragmentering, förlust av livsmiljöer och minskad biologisk mångfald, är därför direkt kopplade till den byggda miljöns verksamhet. Återvinning av mark, dvs. ombyggnad av tidigare exploaterade områden, är en viktig faktor för att minska markanvändningen och öka cirkuläriteten i markanvändningen. Även om fysisk planering är ett erkänt verktyg för att både implementera cirkulär ekonomi och minska markanvändningen, finns det få studier som kopplar samman cirkularitet i den byggda miljön med markanvändning. Denna studie fokuserar på cirkulär markanvändning i form av så kallad grön och grå återvinning av mark och förtätning samt vad som driver och hindrar cirkulär markanvändning för fastighetsägare och kommuner som nyckelaktörer inom markutveckling i den svenska samhällsbyggnadssektorn. Studien utgår ifrån ett interaktivt perspektiv på resurser (RIA - Resource Interaction Approach) baserat på industriell nätverksteori (IMP - Industrial Marketing and Purchasing). RIA har använts för att kartlägga vilka andra viktiga resurser som krävs för att mark ska bli en värdefull resurs. Därigenom kunde centrala drivkrafter och hinder för cirkulär markanvändning identifieras, ur både privata fastighetsägares och kommuners perspektiv.Denna intervjustudie använde en kvalitativ metodik med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Intervjuerna genomfördes med anställda på svenska kommuner och fastighetsägare som är baserade och verksamma i Sverige. Tematisk analys användes för att analysera data och strukturera presentationen av resultaten.Resultaten visar på specifika resurskombinationer som gör att mark blir värdefull för privata fastighetsägare och för kommuner. Värdefull mark för fastighetsägare bestäms av det ekonomiska värdet, medan sociala värden är lika viktiga för kommunerna. De identifierade drivkrafterna och hindren bekräftar grannars roll i att hindra, och framtida användares samt samarbeten mellan dessa två aktörer i att driva på på cirkulär markanvändning. Vidare visar resultaten på de positiva effekterna av riktlinjer som begränsar markanvändningen, och betonar betydelsen av och mottaglighet hos planeringsinstrument för markanvändning för att minska ianspråktagande av mark. Studien ger större förståelse för cirkulär markanvändning ur ett interaktivt resursperspektiv och ger insikter om drivkrafter och hinder specifikt för markanvändningen i Sverige. Studien representerar också ett nytt empiriskt område för att tillämpa RIA och industriell nätverksteori.

Tvångsvisa åtgärder är nödvändiga för att ett samhälle ska kunna bygga ut betydelsefull infrastruktur och för att städer och områden ska växa på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt. Trots detta behov av mark för vägar, ledningar eller annan hållbar utveckling är egendomsskyddet starkt inom Sverige. För att tvångsvis ta mark eller skapa rättigheter krävs att den som frånträder marken kompenseras för att inte lida någon skada. För att ersättningen ska bli korrekt och rättvis för båda parter krävs att det finns tydliga riktlinjer i lagen och att den praktiska tillämpningen följer riktlinjerna samt sker på ett korrekt sätt. Trots detta ger lagen endast en tydlig beskrivning av resultatet och ingen detaljerad beskrivning över hur vägen dit ska se ut. Syftet med detta examensarbete har därför varit att undersöka förarbeten och doktrin efter de värderingsmetoder som ämnas tillämpas vid officialvärdering för att erhålla den eftersökta ersättningen. Därutöver var syftet att studera det praktiska tillvägagångssättet vid värderingar för att undersöka om det sker enhetligt mellan värderingar och lagenligt. Detta undersökts genom en fallstudie av lantmäteriförrättningar där officialvärderingar genomförts. Därtill har det genomförts tre intervjuer med sakkunniga inom fastighetsvärdering.  Litteraturstudien av förarbeten och rättsfall urskiljer fem metoder för att fastställa en ersättning. Den primära är ortsprismetoden följt av avkastningsmetoden och produktionskostnadsmetoden. Därutöver kan direktuppskattning eller ingen värdering till följd av specifika förhållanden tillämpas. Tillämpningen i praktiken skiljer sig till viss del från det i lagen ämnade tillvägagångssättet. Majoriteten av förrättningarna tillämpar ingen värderings-metod. Därefter tillämpas taxeringsvärden och direktuppskattning innan ortsprismetoden. När och hur olika värderingsmetoder tillämpas skiljer mellan förrättningarna. Tillämpningen av metoderna sker i vissa fall på ett inkorrekt sätt och slarvfel som påverkar ersättningen förekommer. För mer enhetliga och mer rättssäkra värderingar måste kunskapsnivån öka och dokumenteringen förbättras. / Compulsory measures are necessary for a society to be able to expand significant infrastructure and for cities and areas to grow in an economically, environmentally, and socially sustainable manner. Despite the need of land for roads, pipelines, or other sustainable development, property protection is strong in Sweden. To compulsorily acquire land or create rights, the losing party must be compensated to avoid any loss. For the compensation to be accurate and fair for both parties, clear guidelines in the law are required, and the practical application must follow these guidelines correctly. However, the law only provides a clear description of the result and no detailed description over the process to achieve it. Therefore, the purpose of this thesis has been to examine government bills and doctrine concerning the valuation methods intended to be applied in official valuation to obtain the sought-after compensation. Additionally, the aim is to study the practical approach to valuations to investigate whether it is consistent between valuations and in accordance with the law. This has been investigated through a case study of cadastral proceedings where official valuations have been conducted. Furthermore, three interviews have been conducted with experts in property valuation.  Based on legislative history and law cases, five methods of determining compensation can be identified. The primary method is the comparable sales method followed by the yield method and the production cost method. Additionally, direct estimation or no valuation due to specific circumstances can be applied. The application in practice differs from that according to the law. In the majority of proceedings, no valuation method is applied. Thereafter comes taxable values and direct estimation before the comparable sales method. When and how different valuation methods are applied varies between the proceedings. The application of the methods is in some cases incorrect, and careless/human errors affecting compensation occur. For more uniform and legally secure valuations, the level of knowledge must increase, and documentation must be improved.